Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Philadelphia
Stad
Philadelphias stadssiluett (2007).
Flagga Stadsvapen
Land	USA
Delstat	Pennsylvania
County	Philadelphia County
Höjdläge	12 m ö.h.
Koordinater	39°57′N 75°10′V / 39.950°N 75.167°V / 39.950; -75.167
Area	349,6 km²
- land	326,144 km²
- vatten	19,6 km²
Folkmängd	1 447 395? (2008)
- tätort	5 325 000
- storstadsområde	5 838 471
Befolkningstäthet	4 140,1 invånare/km²
Grundad	1682
Datum	27 oktober
Borgmästare	Michael Nutter
GeoNames	4560349
Philadelphia Countys läge i delstaten Pennsylvania.
Webbplats: http://www.phila.gov

Philadelphia är den största staden i delstaten Pennsylvania, den femte folkrikaste staden i USA, och kärnan i det sjätte största storstadsområdet i landet. Philadelphia, som är beläget i nordöstra USA vid sammanflödet av Delawarefloden och Schuylkillfloden, är det ekonomiska och kulturella centrumet i Delawaredalen. Befolkningen i staden — Pennsylvanias enda konsoliderade stad/county — uppgick till 1 526 006 under år 2010,^[1] och beräknas uppgå till 1 553 165 under 2013,^[2] enligt United States Census Bureau. De fem countyn i Pennsylvania som ligger närmast Philadelphia har en total befolkning på 4 008 994, medan dess storstadsstatistiska område, som omfattar delar av fyra delstater, är hem för mer än 6 miljoner människor. Populära smeknamn för Philadelphia är Philly och The City of Brotherly Love, av vilka den senare kommer från den bokstavliga betydelsen av stadens namn på grekiska (grekiska: Φιλαδέλφεια ([pʰilaˈdelpʰeːa], nygrekiska: [filaˈðelfia]) "broderlig kärlek", sammansatt från philos (φίλος) "kärleksfull", och adelphos (ἀδελφός) "broder").^[3]

År 1682 grundade William Penn staden för att fungera som huvudstad i Pennsylvaniakolonin. På 1750-talet passerade Philadelphia Boston och blev den största staden och mest trafikerade hamnen i Brittiska Amerika, och näst störst i det brittiska imperiet, efter London.^[4][5] Under den amerikanska revolutionen spelade Philadelphia en avgörande roll som mötesplats för USA:s grundlagsfäder, som undertecknade självständighetsförklaringen 1776 och konstitutionen 1787. Philadelphia var en av landets huvudstäder under frihetskriget och staden fungerade som den tillfälliga amerikanska huvudstaden, medan Washington, D.C., var under konstruktion. Under 1800-talet blev Philadelphia ett stort industriellt centrum och ett järnvägsnav som växte från ett inflöde av europeiska immigranter. Staden blev den främsta destinationen för afroamerikaner under den stora folkvandringen och översteg två miljoner invånare 1950.

Staden är centrum för den ekonomiska aktiviteten i Pennsylvania, och är platsen för Philadelphia Stock Exchange samt flera Fortune 500-företag. Philadelphia är känd för sin konst och kultur. Cheesesteak och mjuk kringla är symboliska för det Philadelphia köket, som är formad av stadens etniska mix. Staden har mer utomhusskulpturer och väggmålningar än någon annan amerikansk stad^[6] och Philadelphias Fairmount Park är den största anlagda stadsparken i världen.^[7]Gentrifieringen av Philadelphias förorter fortsätter in på 2000-talet och staden har vänt sin decennielånga trend av befolkningsförlust.

Historia |

Till platsen där dagens Philadelphia ligger anlände svenska, nederländska och brittiska kolonisatörer på 1600-talet. Den första svenska expeditionen till Nordamerika nådde fram till Delawarefloden våren 1638. På den västra flodbanken etablerades en svensk handelsplats och bosättning. Kolonin Nya Sverige omfattade dagens Philadelphia. Det svenska inflytandet bröts på 1650-talet då nederländska kolonister tog kontrollen över området. 1663-1664 erövrades området slutligen av engelsmän.

Ortnamnet är sammansatt av två led, bägge grekiska, dels philos kärlek eller vänskap, dels adelphos bror. Den engelske kväkaren William Penn räknas som Philadelphias grundläggare. Penn kom till området 1682 efter en uppgörelse med kung Karl II. Kronan kompenserade Penn för en penningskuld med landområdet som döptes till Pennsylvania efter Penn. Formellt fick Philadelphia stadsrättigheter 1701.

Penn vinnlade sig om goda kontakter med ursprungsbefolkningen. Han slöt avtal med Lenni Lenaperna vid Shackamaxon. Penn avsåg att skapa en småstad efter engelsk modell. Stadens vägar anlades i rutmönster. Bostadshus och industrier skulle spridas och mellan dem skulle trädgårdar och fruktodlingar anläggas. Invånarna skulle garanteras möjlighet till fri religionsutövning. Staden växte fort liksom dess betydelse för handeln.

En viktig person i stadens utveckling var Benjamin Franklin. Denne bosatte sig i Philadelphia 1726. Där startade han ett tryckeri som bland annat tryckte The Pennsylvania Gazette. 1727 grundade han diskussionsklubben "The Junto" sedermera känd under namnet The American Philosophical Society. Franklin startade i Philadelphia såväl Amerikas första offentliga bibliotek som det första offentliga sjukhuset.

1710 hade Philadelphia vuxit till koloniernas största stad. Stadens politiska betydelse ökade under 1700-talet. I Philadelphia församlades den första amerikanska kongressen. Det var i Philadelphia som oavhängighetsförklaringen undertecknades den 4 juli 1776. Under kriget hade Kontinentalkongressen, koloniernas högsta politiska instans, sitt säte i staden. Ett antal slag under kriget kom att utkämpas i eller i närheten av staden. USA:s författning undertecknades i Philadelphia 1787. Staden var under 1780- och 90-talen USA:s huvudstad fram till år 1800 då Washington D.C. övertog rollen.

Under 1800-talet växte stadens industrier. Särskilt betydelsefulla var textilindustrierna. 1876 stod Philadelphia värd för Världsutställningen.

Utbildning |

Det finns många skolor i Philadelphia, både publika och privata. Philadelphias skoldistrikt är det åttonde största i USA. Philadelphia är även en av landets största universitetsstäder, med över 80 högskolor och universitet i hela regionen. De tre främsta är University of Pennsylvania, Drexel University och Temple University.

Kultur |

Musik |

Philadelphia har haft en roll i utvecklingen av amerikansk popmusik. Under 1970-talet blev staden centrum för Philadelphia soul som skulle influera discomusiken. 1985 hölls den amerikanska halvan av välgörenhetsgalan Live Aid i staden. 2005 upprepades detta med konsertserien Live 8 som bland annat besökte staden.

Kommunikationer |

Flygtrafik |

• 
  Philadelphia International Airport.

Tågtrafik |

Philadelphia trafikeras av Amtrak. Tågförbindelser finns till bland annat Washington, D.C. och New York.

Kollektivtrafik |

Kollektivtrafiken i och runt omkring Philadelphia sköts av SEPTA, som kör tunnelbana, spårvagn, buss och pendeltåg.

Tunnelbana |

I Philadelphia finns det två tunnelbanelinjer, blå och orange. Dessa går regelbundet med hög turtäthet från kl 05:00 till ca 00:30, däremellan går det bussar hela natten.

Sport |

• 
  Philadelphia Eagles - NFL, amerikansk fotboll


• 
  Philadelphia Phillies - MLB, baseboll


• 
  Philadelphia Flyers - NHL, ishockey


• 
  Philadelphia 76ers - NBA, basketboll

Kända personer från Philadelphia |

Kevin Bacon, Bennett D. Hill, Noam Chomsky, Bill Cosby, Vinnie Paz, Richard Gere, Billie Holiday, Grace Kelly, Bam Margera och Will Smith är födda i Philadelphia.

Vänorter |

Florens, Toscana, Italien (1964) Tel Aviv, Israel (1966) Toruń, Polen (1976) Tianjin, Kina (1980) Incheon, Sydkorea (1984)

Douala, Littoral, Kamerun (1986) Kobe, Japan (1986) Nizjnij Novgorod, Nizjnij Novgorod oblast, Ryssland (1992) Abruzzo, Italien (1997) Aix-en-Provence, Provence-Alpes-Côte d'Azur, Frankrike (1999)

Referenser |

1. 
   ^ ”American Fact Finder” (på engelska). United States Census Bureau. http://factfinder2.census.gov/faces/nav/jsf/pages/index.xhtml. Läst 4 maj 2012. 
   


2. 
   ^ ”Population Estimates” (på engelska). United States Census Bureau. Arkiverad från originalet den 22 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140522161634/http://www.census.gov/popest/data/cities/totals/2013/SUB-EST2013-3.html. Läst 11 juni 2014. 
   


3. 
   ^ (på engelska) The popular educator. Oxford, England: Oxford University. 1767. sid. 776. http://books.google.com/books?id=eDECAAAAQAAJ&pg=RA1-PA262#v=onepage&q&f=false. Läst 14 juli 2011 
   


4. 
   ^ Lew, Alan A. (2004). ”Chapter 4 – The Mid-Atlantic and Megalopolis” (på engelska). Geography: USA. Northern Arizona University. http://www.geog.nau.edu/courses/alew/gsp220/text/chapters/ch4.html. Läst 27 oktober 2014 
   


5. 
   ^ Rappleye, Charles (2010) (på engelska). Robert Morris: Financier of the American Revolution. New York City: Simon and Schuster. sid. 13. ISBN 1-4165-7091-8 
   


6. 
   ^ ”Gateway to Public Art in Philadelphia” (på engelska). Fairmount Park Art Association. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810153418/http://www.fpaa.org/about_gateway.html. 
   


7. 
   ^ ”Philadelphia profile” (på engelska). http://www.csm.org/philadelphia.php. Läst 17 september 2014. 
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Philadelphia.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Countyn och städer i Pennsylvania i USA Städer Allentown · Altoona · Bethel Park · Bethlehem · Chester · Erie · Harrisburg · Johnstown · Lancaster · Levittown · Mount Lebanon · Norristown · Penn Hills · Philadelphia · Pittsburgh · Reading · Scranton · State College · Wilkes-Barre · Williamsport · York Countyn Adams · Allegheny · Armstrong · Beaver · Bedford · Berks · Blair · Bradford · Bucks · Butler · Cambria · Cameron · Carbon · Centre · Chester · Clarion · Clearfield · Clinton · Columbia · Crawford · Cumberland · Dauphin · Delaware · Elk · Erie · Fayette · Forest · Franklin · Fulton · Greene · Huntingdon · Indiana · Jefferson · Juniata · Lackawanna · Lancaster · Lawrence · Lebanon · Lehigh · Luzerne · Lycoming · McKean · Mercer · Mifflin · Monroe · Montgomery · Montour · Northampton · Northumberland · Perry · Philadelphia · Pike · Potter · Schuylkill · Snyder · Somerset · Sullivan · Susquehanna · Tioga · Union · Venango · Warren · Washington · Wayne · Westmoreland · Wyoming · York