Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Sydamerika

Area: Folkmängd: Antal stater: Autonoma regioner: Högsta punkt: Lägsta punkt:	17 831 956 km² 415 086 193 (2016) 12 3 Aconcagua 6 962 m ö.h. Laguna del Carbón 105 m u.h
Stater
Argentina  Bolivia  Brasilien  Chile  Colombia  Ecuador	Guyana  Paraguay  Peru  Surinam  Uruguay  Venezuela
Särskilda områden Franska Guyana (Frankrike) Falklandsöarna (Storbritannien) Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien) Största städer: São Paulo Buenos Aires Rio de Janeiro Lima Bogotá

Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr. Sydamerika har en landsyta på cirka 17 840 000 km², vilket är nästan 3,5 procent av jordens totala yta. Som gräns till Nordamerika räknar man vanligen landgränsen mellan Colombia och Panama, men ibland räknar man att gränsen går vid Panamakanalen. Centralamerika (det vill säga från Mexiko i norr till Panama i söder) räknas därför till Nordamerika. När det gäller Latinamerika dras istället gränsen mellan Mexiko och USA, då begreppet Latinamerika är mer kulturellt och språkligt baserat.

Geografi |

Klassificeringen av Sydamerika som kontinent debatteras, då vissa delar av världen ser Amerika som en stor världsdel, och Nord-, Central- och Sydamerika som subkontinenter. I andra delar av världen klassificeras Nord- och Sydamerika som kontinenter medan Amerika ses som en superkontinent. Att klassificera Sydamerika som subkontinent, kontinent eller del av superkontinent är helt baserat på regionala preferenser.

Geologiskt sett fästes Sydamerika med Nordamerika relativt nyligen, i och med Panamanäsets formation för ungefär tre miljoner år sedan. Anderna, som är en geologiskt sett ung och seismologiskt orolig bergskedja, löper längs med kontinentens västra kant. Områdena öst om Anderna är till stor del tropisk regnskog, och Amazonfloden löper där. Kontinenten innehåller också torra öknar, såsom Patagonien och den extremt torra Atacamaöknen.

Större naturresurser inkluderar bauxit, koppar, järnmalm, tenn och petroleum.

Sydamerika hyser många arter av exempelvis papegojor, fågelspindlar, insekter, ormar och däggdjur. Det tropiska regnskogsområdet Amazonas är världens största regnskog och världens artrikaste plats, både när det gäller växter och djur. Det mest exceptionella exemplet är insekterna. Nya, tidigare okända, insektsarter upptäcks fortfarande i Amazonas.

Brasilien är Sydamerikas största land, till såväl yta som folkmängd. Det näst största är Argentina.

Floder |

1. 6 387 km - Amazonfloden, Peru/Colombia/Brasilien/Ecuador
   


2. 3 998 km - Paraná, Brasilien/Paraguay/Argentina
   


3. 3 379 km - Purus, Peru/Brasilien (2 948 km) (3 210 km)


4. 3 239 km - Madeira, Bolivia/Brasilien


5. 2 820 km - Yapura, Colombia/Brasilien


6. 2 750 km - Tocantins, Brasilien (2 416 km) (2 640 km)


7. 2 575 km - Araguaia, Brasilien (biflod till Tocantins)


8. 2 410 km - Juruá, Peru/Brasilien


9. 2 250 km - Rio Negro, Sydamerika


10. 2 140 km - Orinoco, Venezuela


11. 2 100 km - Xingu, Brasilien


12. 1 900 km - Tapajós, Brasilien


13. 1 749 km - Guaporé, Brasilien/Bolivia (biflod till Madeira)


14. 1 575 km - Içá (Putumayo), Sydamerika


15. 1 415 km - Marañón, Peru


16. 1 300 km - Iriri, Brasilien (biflod till Xingu)


17. 1 240 km - Juruena, Brasilien (biflod till Tapajós)


18. 1 200 km - Tapajós, Brasilien


19. 1 130 km - Madre de Dios, Peru/Bolivia (biflod till Madeira)


20. 1 100 km - Huallaga, Peru (biflod till Marañón)

Sydamerikas fauna |

Det finns tusentals olika djurarter i Sydamerika. Några få exempel på djur i Sydamerika är alpacka, lama, anakonda, sötvattensdelfiner, krokodiler, pilgiftsgrodor, tukaner, jaguarer, pirayor, puma, chinchilla, kondor och den utrotningshotade tapiren.

Historia |

De äldsta kvarlevorna av människor som har hittats i Sydamerika uppvisar likheter med Aboriginer i Australien, vilket tyder på att det var därifrån de första invånarna kom, och det lär ha gjorts fynd av uppemot 50 000 år gamla spår efter mänsklig verksamhet, vilket är långt tidigare än när det kom dit människor via Nordamerika från Asien.^[1]

Folk från Asien migrerade in med början ungefär 14 500 f.Kr. och verkar då i stort sett ha utrotat urbefolkningen; folk på eldslandet och Botocudofolket i centrala Brasilien bär på de första aboriginamerikanarnas gener. På 1500-talet koloniserades kontinenten huvudsakligen av Spanien och Portugal. I början av 1800-talet blev de flesta landområdena oberoende.

Under 1960- och 70-talen styrdes de flesta länderna av militärdiktaturer, där tortyr och avrättningar var vanliga. Under 1970-talet startades dock flera olika gerillarörelser.

Ekonomi |

Inflationen i de sydamerikanska länderna har genomgående varit hög genom åren, räntor och därmed investeringar har därför varit höga, respektive låga. Räntorna är generellt sett dubbelt så höga som räntan i USA. Till exempel har Venezuela en räntenivå på 22 procent och Surinam har omkring 23 procent.^{[källa behövs]}

Det finns i nuläget två större frihandelsblock i Sydamerika, Mercosur och den Andinska gemenskapen, man försöker också skapa en heltäckande gemenskap enligt samma mönster som EU, Sydamerikanska nationernas union. Det finns även en utarbetad plan för ett handelsblock som ska täcka hela Amerika, FTAA.

Klyftorna mellan fattiga och rika i de sydamerikanska länderna är generellt väldigt stora, den rika delen av befolkningen (20 procent) äger 60 procent av tillgångarna medan de fattigaste (20 procent) får dela på 5 procent.

Politisk indelning |

Land eller territorium med flagga Area (km²)[2] Befolkning (juli 2016 ca.)[2] Befolknings­täthet (inv. per km2)[2] Huvudstad Argentina  Argentina 2780400 2 780 400 043886748 43 886 748 1578 15,8 Buenos Aires Bolivia  Bolivia 1098581 1 098 581 010969649 10 969 649 0998 10,0 La Paz och Sucre[3] Brasilien  Brasilien 8515770 8 515 770 205823665 205 823 665 2417 24,2 Brasília Chile  Chile[4] 0756102 756 102 017650114 17 650 114 2334 23,3 Santiago Colombia  Colombia 1138910 1 138 910 047220856 47 220 856 4146 41,5 Bogotá Ecuador  Ecuador 0283561 283 561 016080778 16 080 778 5671 56,7 Quito Falklandsöarna  Falklandsöarna1 0012173 12 173 000002931 2 931[5] 0024 0,2 Stanley Franska Guyana  Franska Guyana2 0083534 83 534 000262527 262 527[6] 0314 3,1 Cayenne (Préfecture) Guyana  Guyana 0214969 214 969 000735909 735 909 0342 3,4 Georgetown Paraguay  Paraguay 0406752 406 752 006862812 6 862 812 1687 16,9 Asunción Peru  Peru 1285216 1 285 216 030741062 30 741 062 2392 23,9 Lima Sydgeorgien och Sydsandwichöarna  Sydgeorgien och Sydsandwichöarna3 0003903 3 903 000000000 0 0000 0,0 King Edward Point Suriname  Surinam 0163820 163 820 000585824 585 824 0358 3,6 Paramaribo Uruguay  Uruguay 0176215 176 215 003351016 3 351 016 1902 19,0 Montevideo Venezuela  Venezuela 0912050 912 050 030912302 30 912 302 3389 33,9 Caracas Total &&&&&&&017831956.&&&&&017 831 956 &&&&&&0415086193.&&&&&0415 086 193 23,3 1Storbritanniens utomeuropeiska territorier[7] 2Frankrikes utomeuropeiska departement 3Storbritanniens utomeuropeiska territorier[8]

Buenos Aires La Paz  Sucre  Brasília   Santiago  Bogotá Quito  Stanley  Cayenne   Georgetown Asunción  Lima   King Edward Point Paramaribo  Montevideo  Caracas  Sydamerikas huvudstäder på kartan över Sydamerika.

Se även |

• Portal:Sydamerika


• Sydamerikas klimat

Referenser |

1. 
   ^ ”Sci/Tech First Americans were Australian” (på engelska). BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/sci/tech/430944.stm. Läst 24 maj 2010. 
   


2. ^ [a b c] ”South America” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/wfbExt/region_soa.html. Läst 19 juni 2017. 
   


3. 
   ^ La Paz är Bolivias administrativa huvudstad;
   
   


4. 
   ^ Påskön ligger i Stilla havet och brukar anses tillhöra Oceanien men är medräknat här.
   
   


5. 
   ^ (2014) ”Falkland Islands (ISLAS MALVINAS)” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html. Läst 19 juni 2017. 
   


6. 
   ^ (1 januari 2016) ”Estimation de la population au 1 er janvier 2016” (på franska). Institut national de la statistique et des études économiques. https://www.insee.fr/fr/statistiques/1893198. Läst 19 juni 2017. 
   


7. 
   ^ Claimed by Argentina.
   


8. 
   ^ Claimed by Argentina; the South Georgia and the South Sandwich Islands in the South Atlantic Ocean are commonly associated with Antarctica (due to proximity) and have no permanent population, only hosting a periodic contingent of about 100 researchers and visitors.
   
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Sydamerika.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Sydamerika Argentina · Bolivia · Brasilien · Chile · Colombia · Ecuador · Guyana · Panama · Paraguay · Peru · Surinam · Trinidad och Tobago · Uruguay · Venezuela Särskilda områden: Aruba, Curaçao, Sint Maarten (Nederländerna) · Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien) · Franska Guyana (Frankrike)

v • r Världens regioner Afrika Nord- (Maghreb) · Subsahariska Afrika (Central- · Södra · Väst- · Öst-) Amerika Nord- (Norra · Mellan- · Central- · Västindien) · Syd- · Anglo- · Ibero- · Latin- Asien Öst- (Fjärran östern) · Sydost- (Indokina · Malajiska arkipelagen) · Syd-  · Sydväst-  · Central- · Nord- (Sibirien) Europa Väst- · Central- · Öst- · Nord- · Syd- · Sydöstra Oceanien Australasien · Melanesien · Mikronesien · Polynesien Polerna Arktis · Antarktis Världshaven Norra ishavet · Atlanten · Indiska oceanen · Stilla havet · Antarktiska oceanen

Auktoritetsdata • VIAF: 170506329 • LCCN: sh85125524 • GND: 4078014-4 • SELIBR: 163484 • BNF: cb15238513g (data) • NDL: 00567659 • NKC: ge129486