Kebnekaise
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Kebnekaise | |
| Berg | |
 Vy över Kebnekaise från Tarfaladalen. | |
Land |  Sverige |
|---|---|
Län | Norrbottens län |
Landskap | Lappland |
| Distrikt | Jukkasjärvi distrikt |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Bergskedja | Skanderna |
| Läge | Lappland, Sverige |
| - höjdläge | 2 097 m ö.h. |
| - primärfaktor | 1 750 m |
| - koordinater | 67°54′00″N 18°31′00″Ö / 67.90000°N 18.51667°Ö / 67.90000; 18.51667 |
| Bestegs först | Charles Rabot Pehr Abrahamsson Hans Monsen |
| - datum | 22 augusti 1883 |
| GeoNames | 2701066 |
| Lättaste rutt | Västra leden alternativt Durlings led |
  Kebnekaises läge i Norrbottens län. | |
| ¹Toppglaciärens höjd i augusti, medel över 10 år 2000–2009.[1] | |
Kebnekaise, enligt äldre stavning även Kebnekajse (av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp), på nordsamiska Giebmegáisi, modernare, av svenskan påverkad form, Giebnegáisi)[2], är Sveriges högsta berg och utgörs av ett bergsmassiv i Kiruna kommun, Norrbottens län (Lappland).
Bergsmassivet har två huvudtoppar. Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren. Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. Historiskt har glaciären på Sydtoppen gjort denna till Sveriges högsta punkt. Under 2000-talet har dock avsmältning av glaciären sänkt höjden med i genomsnitt en meter per år, enligt mätningar av Tarfala forskningsstation. Under 2018 prognostiserade ett antal mätningar att Sydtoppens glaciär från den 1 augusti 2018 skulle vara lägre än Nordtoppen,[3] och mätningar som genomfördes den 5 augusti 2018 bekräftade att Sydtoppen då var ca 30 cm lägre än Nordtoppen.[4][5][6]
Kebnekaisemassivet har också en mängd sekundära toppar och ett 40-tal glaciärer, vilket gör området till det glaciärtätaste i Sverige.
Området runt Kebnekaise har länge varit bebott av nomadiserande samer. Första bestigningen skedde 1883 och 1907–1908 byggdes Kebnekaise fjällstation, som är utgångspunkt för de flesta bestigningar av berget. Toppstugor för skydd nära toppen finns också.
Innehåll
1 Etymologi
2 Geografi
3 Sveriges högsta punkt
4 De första kända bestigningarna
5 Bestigningar idag
6 Galleri
7 Urval av fjälltoppar i Kebnekaisemassivet
8 Herculesolyckan
9 Konsert på sydtoppen
10 Se även
11 Referenser
11.1 Noter
11.2 Tryckta källor
12 Externa länkar
Etymologi |
Namnet Kebnekaise kommer ursprungligen av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp).
Kebnekaise är det svenska namnet på fjällmassivet, och är det ursprungliga samiska namnet på det närliggande fjället Tolpagorni; Kebnekaise har inte någon kittelformad topp, som det nordsamiska namnet Giebmegáisi antyder, medan Tolpagorni har just det.[2] Antagligen på grund av missförstånd mellan lantmätare och samer sammanblandades namnen och Sveriges två högsta toppar kom tillsammans att kallas Kebnekaise.
Vad dagens Kebnekaise ursprungligen hette på samiska råder det osäkerhet kring.
Geografi |
Flygfoto över Kebnekaise-massivet från cirka 1960.
Kebnekaisemassivet avskiljs från omgivande terräng genom de tre stora dalgångarna Ladtjovagge, Tjäktjavagge och Vistasvagge. Dessa gör att massivet bildar ett triangulärt område.
Kebnekaise har Sveriges två högsta toppar: Nord- och Sydtoppen.
Berget har ytterligare en topp norr om Nordtoppen, Kebnepakte (Giebmebákti). Mellan Kebnepakte och Nordtoppen finns en bergsrygg benämnd Halspasset. Österut från Sydtoppen leder en längre bergsrygg som kallas Kebnetjåkka (Giebmečohkka). Söder om Sydtoppen finns två mindre toppar, Vierramvare (Vierranvárri) och Tolpagorni (Duolbagorni). Mellan Tuolpagorni och Kebnetjåkka rinner Kittelbäcken (Giebmejohka).
Sydtoppen.
I direkt anslutning till berget ligger fyra större glaciärer; Rabots glaciär (i nordväst), Isfallsglaciären (i öster), Storglaciären (i öster) samt Björlings glaciär (i söder). Kebnekaisemassivet i stort har Sveriges högsta glaciärtäthet; mer än fyrtio glaciärer ligger samlade inom ett relativt litet område. De flesta stora glaciärerna är så kallade dalglaciärer. Sydtoppen är Sveriges enda toppglaciär.
Sveriges högsta punkt |
Under en stor del av 1800-talet ansågs Sulitelma vara Sveriges högsta fjäll, efter att naturforskaren Göran Wahlenberg år 1807 uppmätt höjden med barometer till 1880 meter över havet (modernt värde: 1907 meter). År 1897 besteg kartografen Gustaf Wilhelm Bucht Stortoppen av Sarektjåkkå och bestämde höjden till 2130 meter över havet (modernt värde: 2089 meter), med vilket den tog höjdrekordet. Men redan två år senare fick Bucht och hans team upp ögonen för Kebnekaise, som uppskattades ha höjden 2135 meter, men mätosäkerheten var för stor för att avgöra om den var högre än Sarektjåkkå. Frågan avgjordes först 1902 då chefsgeodeten Per Rosén och hans son Karl D.P. Rosén slutligen fastställde att Kebnekaise är Sveriges högsta fjäll.[7]
Idag anser man att Buchts mätning överskattade Kebnekaises höjd med cirka 20 meter. Under andra halvan av 1900-talet var högsta punkten på Sydtoppens glaciär i allmänhet 2110–2120 meter över havet, vilket gjorde den klart högre än den kala Nordtoppen på 2097,8 meter över havet. Under 2000-talet har dock glaciären på Sydtoppen minskat snabbt och mätningar i juli 2018 indikerade att den skulle komma ner till Nordtoppens nivå 1 augusti 2018.
[8][3]
Sydtoppen utgörs av en glaciär, och höjden ändras därför ständigt med glaciärens tillväxt och avsmältning. De senaste årtiondena har den visat en generellt nedåtgående trend. Tarfala Vetenskapliga Station mäter varje sensommar höjden.[9][10] Topparna är flera meter högre tidigare under somrarna, men årets snö räknas inte, endast det som är kvar efter sommaren.
| Sensommar år | Nordtoppen (m.ö.h.) | Sydtoppen (m.ö.h.) | Källa |
|---|---|---|---|
| 2007 | 2 097 | 2 103 | ? |
| 2010 | 2 097 | 2 102 | [11] |
| 2011 | 2 097 | 2 100 | [11] |
| 2012 | 2 097 | 2 102 | [11] |
| 2013 | 2 097 | 2 099 | [11] |
| 2014 | 2 096,8 | 2 097,5 | [11] |
| 2015 | 2 096,8 | 2 097,8 | [11] |
| 2016 | 2 096,8 | 2 097,1 | [11] |
| 2017 | 2 096,8 | 2 098,5 | [12] |
| 2018 | 2 096,8 | 2 096,5 | [13] |
| Hypotetiska framtida kala toppar | 2 096,8 | ~2 060 |
Lantmäteriets fjällkarta anger medelhöjden under 10 år (2000–2009) för toppglaciären mätt i augusti som är 2 106 meter.[1] Den högsta punkten i Sverige på fast mark är Kebnekaises kala nordtopp, 2 097 m ö.h., vilken kan bli den högsta punkten överhuvudtaget om trenden för Sydtoppen står sig, eftersom berget under Sydtoppen endast är 2 060 meter[9] högt. Nordtoppen har tidigare varit klädd av en glaciär och höjden uppmättes sommaren år 1922 till 2 135 meter över havet.[14] Sydtoppen var då 2 123 meter hög.[14]
De första kända bestigningarna |
Bestigning av Kebnekaise. Fotografi av Ernst Herrmann från första hälften av 1900-talet.
Sommaren 1889 ledde Johan Alfred Björling, endast 17 år gammal, en expedition tillsammans med Axel Hultman samt ytterligare en kamrat för att bli de första att bestiga Kebnekaise. Pojkarnas första försöka att bestiga berget längs östsidan misslyckades. Björling föll ner i en glaciärspricka, men lyckades få tag i en klippa i sista stund och klarade sig. Försöket avbröts när sikten försämrades av låga moln. Nästa dag, den 19 juli 1889, gjordes ett nytt försök av Björling och en av hans kamrater att bestiga toppen. Denna gång valde de en västligare väg upp för Kebnekaise, för att slippa gå över glaciärer, och nådde toppen den 9 juli 1889 efter 13 timmars vandring. Den västra leden kallas därför också för Björlings led.[15]
Senare visade det sig att fransmannen Charles Rabot tillsammans med Jon Larsson, same och fjällguide, Hans Monsen från Bodø samt Pehr Abrahamsson hade bestigit Kebnekaise den 22 augusti 1883. I mitten av augusti 1883 utgick Rabots expedition mot Kebnekaise från Elvegård i Skjomdalen i Norge, det vill säga samma väg som Norrbottenskartograferna tre år tidigare nyttjat under sin expedition i fjällmassiven. Detta bland annat i provianteringssyfte. Med sig hade Rabot tre följeslagare: Jon Larsson, same och fjällguide, Hans Monsen från Bodø samt Pehr Abrahamsson. Vandringen till fjällets fot tog dem sex dygn. Vid 19-tiden den 22 augusti nådde följet Kebnekaises sydtopp.[16] Rabot beräknade toppens höjd till 2 130 meter, en osäker uppgift då det inte framgår hur och var hans barometer professionellt kalibrerats. Expeditionen skildrade han 1898 i sin bok Au Cap Nord.[17] Han hade omnämnt sin bestigning av Kebnekaise i Frankrike, men i Sverige var detta inte känt före bokens publicering.[15]
Den tredje bestigningen gjordes den 8 augusti 1895 av G. Durling som har fått Durlings led uppkallad efter sig.
Den första vinterbestigningen av Kebnekaise gjordes 1908 av Nils Pallin.
Bestigningar idag |
Nedanför berget ligger Kebnekaise fjällstation, varifrån toppturer med guide utgår. Sydtoppen kan bestigas av normalt fjällvana personer utan specialkunskaper via västra leden från fjällstationen, vilket är en något längre väg än östra leden som används av de guidade turerna. Här ingår glaciärpassage och enklare klättermoment.
En annan ofta använd färdväg är Durlings led som går till Sydtoppen från Kungsleden via Singi och den så kallade Kaffedalen.
På sydsidan finns kring 1 800-metersnivån två obemannade toppstugor, samt högre upp på 2 040 meters höjd ytterligare en säkerhetsstuga. Dessa är öppna året om, likaså Sveriges högst belägna torrdass. De finns för att söka skydd vid väderomslag.
Nordtoppen, som kan komma att bestå som den högsta i framtiden, är farligare att bestiga. [9]
Nordtoppen kräver klätterutrustning och kunskap om klättring för en säker bestigning. Huvudvägen är längs kammen från Sydtoppen, som är smal med branta sidor. Även hit finns möjlighet till guidade turer från fjällstationen.
Rekordet för att bestiga Sydtoppen från fjällstationen och ta sig tillbaka har Erik Sifvert med tiden 1:50:55 slaget den 8 juli 2016[18]. Den näst snabbaste tiden har Jerker Lysell på 1:59:16 slaget den 5 augusti 2014[18] och tredje snabbast tid och snabbaste damtid har Emelie Forsberg på 2:00:40 från 7 juli 2014[18].
Galleri |
Ladtjovagge nedanför Kebnekaisemassivet med Singitjåkka till vänster, Tolpagorni i mitten och Kebnekaises fot till höger.
Kebnekaise, sett från Sälka.
Utsikten från sydtoppen i juli 2012 i riktning nordväst. Sälka syns till vänster, Drakryggen i mitten och Duolbanjunječohkka bakom Drakryggen.
Kebnekaises fot, som ligger i dalen på bilden.
Toppglaciären i augusti 2011.
Den äldsta av nuvarande toppstugor. Stugan uppfördes 1962 och står på ca 1880 m ö.h.
Urval av fjälltoppar i Kebnekaisemassivet |
- Bálgástakčorru
- Čeakčahjälmen
- Čievrračohkka
- Drakryggen
- Duolbanjunječohkka
- Gármásbakti
Kaskasapakte (Gaskkasbákti), 2040 m- Gaskkasnjunji
Kaskasatjåkka (Gaskkasčohkka), 2076 m- Kebnepakte (Giebmebákti)
- Kebnetjåkka (Giebmečohkka)
- Kuopertjåkka (Guobirčohkka)
- Kåkittjårro (Govggečorru)
Nallo (Njállu)
- Nipals (Nijbáš)
- Pyramiden
- Påssustjåkka (Bossosčohkka)
Singitjåkka (Siŋŋičohkka)
- Tarfalatjårro (Dárfalčorru)
- Tjäktjatjåkka (Čeakčačohkka)
Tolpagorni (Duolbagorni)
Vierramvare (Vierranvárri)
Herculesolyckan |
Den 15 mars 2012 flög ett norskt militärt Hercules-plan horisontellt in i bergväggen mellan Kebnekaises syd- och nordtoppar under inflygning till Kiruna flygplats. Efter intensivt sökande hittades ett stort antal vrakdelar på Rabots glaciär och också på Storglaciären.[19][20][21]
Konsert på sydtoppen |
Den 13 juni 2013 genomfördes den första konserten på Kebnekaises sydtopp. Akribi från Göteborg genomförde en konsert med full utrustning för att uppmärksamma problemet med mödradödlighet i världen.[22]
Se även |
- Kebnekaisetoppstugan
- Sveriges lägsta punkt
- Västra leden
- Östra leden
Referenser |
Noter |
- ^ [a b] ”Kebnekaise smälter”. Lantmäteriet. 11 december 2009. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://archive.is/20140812195833/http://www.inarchive.com/page/2011-10-02/http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_NewsPage.aspx?id=16017. Läst 30 maj 2010.
- ^ [a b] Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 164
- ^ [a b] https://www.su.se/forskning/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-blir-l%C3%A4gre-%C3%A4n-nordtoppen-i-augusti-1.394611
^ Nyheter, SVT (6 augusti 2018). ”Bekräftat: Kebnekaises nordtopp högst” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/farsk-matning-kebnekaises-nordtopp-hogst. Läst 25 augusti 2018.
^ Laurell, Agnes (6 augusti 2018). ”Bekräftat: Kebnekaises nordtopp Sveriges högsta punkt - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. https://www.dn.se/nyheter/sverige/bekraftat-kebnekaises-nordtopp-sveriges-hogsta-punkt/. Läst 25 augusti 2018.
^ Nyman, Stefan. ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta punkt - Stockholms universitet” (på sv). www.su.se. https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/kebnekaises-sydtopp-inte-l%C3%A4ngre-sveriges-h%C3%B6gsta-punkt-1.394956. Läst 25 augusti 2018.
^ Martin Ekman, Kart& Bildteknik, Nr. 2018:2, sida 5, ISSN 1651-792X (Kartografiska Sällskapet)
^ https://bolin.su.se/data/svenskaglaciarer/kebnekaise.php
- ^ [a b c] Jenny Kallin (13 augusti 2010). ””Det kommer att bli betydligt svårare och farligare att ta sig upp på Sveriges högsta berg””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/det-kommer-att-bli-betydligt-svarare-och-farligare-att-ta-sig-upp-pa-sveriges-hogsta-berg. Läst 13 augusti 2010.
^ ”Kebnekaises sydtopp smälter”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815194938/http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressmeddelande-arkiv/kebnekaises-sydtopp-sm%C3%A4lter-i-rekordfart-1.201084. Läst 19 augusti 2016.
- ^ [a b c d e f g] Laurell, Agnes (6 augusti 2018). ”Bekräftat: Kebnekaises nordtopp Sveriges högsta punkt - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. https://www.dn.se/nyheter/sverige/bekraftat-kebnekaises-nordtopp-sveriges-hogsta-punkt/. Läst 25 augusti 2018.
^ Stockholms universitet 2017
^ Nyman, Stefan. ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta punkt - Stockholms universitet” (på sv). www.su.se. https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/kebnekaises-sydtopp-inte-l%C3%A4ngre-sveriges-h%C3%B6gsta-punkt-1.394956. Läst 25 augusti 2018.
- ^ [a b] Abrahamsson (1987), s. 114
- ^ [a b] Populär Historia - Kebnekaise - Rolf Kjellström 2004-09-28
^ Kjellström, Rolf (2004). ”Fransman först upp på högsta svenska toppen: Kebnekaise”. Populär historia 2004:10,: sid. 32-36 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. Libris 10249812
^ Rabot, Charles (1898) (på franska). Au Cap Nord: Itinéraires en Norvège, Suède, Finlande. Ouvrage contenant trente-deux illustr. et quatre cartes dont une hors texte. Paris. Libris 2980348
- ^ [a b c] ”Kebnekaise (Sweden)”. https://fastestknowntime.com/route/kebnekaise-sweden.
^ Kroppsdelar funna vid haveriplatsen Svenska Dagbladet 17 mars 2012
^ Kroppsdelar funna vid haveriplatsen – sökandet avbryts Dagens nyheter 17 mars 2012
^ Her ble Hercules-flyet knust Dagbladet 17 mars 2012
^ Akribi spelar på Sveriges högsta berg Aftonbladet 14 juni 2013
Tryckta källor |
Abrahamsson, Tore (1987). Detta är Kebnekaise: vandringar, dagturer, bestigningar, klätterturer. Stockholm: Bonnier. Libris 7247083. ISBN 91-34-50910-0
Neregård, Fredrik (2011). Fjällvandra längs Kungsleden: en komplett guide till sträckan Abisko - Kebnekaise - Vakkotavare. Stockholm: Calazo. Libris 12165273. ISBN 978-91-978180-6-3
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Kebnekaise.Bilder & media
- www.kebnekaise.nu
- www.kebnekaise.net
- Svenska Turistföreningens webbplats
Kebnekaises sydtopp fortfarande i ledning SVT 20 augusti 2015
Wikimedia Commons har media som rör Kebnekaise..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||
