Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Saltsyra
Systematiskt namn	Väteklorid
Övriga namn	Klorväte Kloran
Kemisk formel	HCl
Molmassa	36,46 g/mol
Utseende	Färglös eller lätt gul vätska
CAS-nummer	7647-01-0
Egenskaper
Densitet	1,18 g/cm³
Löslighet (vatten)	Blandbar
Smältpunkt	-26 °C
Kokpunkt	108 °C
Faror
Huvudfara	Frätande
NFPA 704	0 3 1 COR
LD50	900 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Saltsyra, alternativt väteklorid, är en av de vanligaste syrorna som i koncentrerad form är mycket starkt frätande. Saltsyra består formellt sett av en vattenlösning av gasen väteklorid. Denna gas betecknas HCl, varvid saltsyra i vattenlösning med kemiska beteckningar ofta felaktigt betecknas HCl(aq). Eftersom saltsyran är en stark syra, dissocierar den så gott som fullständigt genom sin protolysreaktion i vatten till kloridjoner och oxoniumjoner:

HCl+H2O→H3O++Cl−{displaystyle {rm {HCl+H_{2}Orightarrow H_{3}O^{+}+Cl^{-}}}}

Namnet kommer av att en av de första framställningsmetoderna man känner till gick ut på att behandla vanligt salt, NaCl, med svavelsyra.

Saltsyrans korresponderande bas är Cl⁻. Salterna av saltsyra kallas klorider. De flesta klorider är lättlösliga, men ett exempel på ett mycket svårlösligt kloridsalt är silverklorid.

Tillräckligt utspädd saltsyra är relativt ofarlig och finns till exempel i människans magsäck, se magsaft.

Blandas koncentrerad saltsyra med koncentrerad salpetersyra i volymsförhållande 3:1 fås kungsvatten, aqua regia, som är en av mycket få lösningar som kan oxidera rent guld, därav dess namn. Kungsvatten är röd-orange till färgen på grund av bildande av nitrosylklorid, NClO. Kombinationen av nitratjonernas oxidationsförmåga och kloridjonernas komplexbildande förmåga med platinametaller och guld är antagligen en orsak till dess förmåga att lösa upp dessa metaller.

En myt är att saltsyra skulle vara världens starkaste syra, då exempelvis de så kallade supersyrorna är starkare.

Inom livsmedelsindustrin används E-nummer E 507 för saltsyra.