Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Strömsunds kommun
Kommun
Strömsunds kommunhus från 1958.
Vapensköld för Strömsunds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Gott om det mesta
Land	Sverige
Län	Jämtlands län
Landskap	Jämtland, Ångermanland, Lappland
Domkrets	Östersunds domkrets[1]
Läge	63°51′0″N 15°35′0″Ö / 63.85000°N 15.58333°Ö / 63.85000; 15.58333
Centralort	Strömsund
Areal	11 780,83 km² (2015-01-01)[2] 6:e största (av 290)
- land	10 464,65 km²
- vatten	1 316,18 km²
Folkmängd	11 703 (2018-09-30)[3] 192:a största (av 290)
Befolkningstäthet	1,12 invånare/km²[3][2] 280:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens ordförande	Susanne Hansson (S)
GeoNames	2671219
Kommunkod	2313[4]
Tätortsgrad (%)	58 (2015)[6]
Antal anställda	1 925 (2017-11)[5]
Webbplats: www.stromsund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal Lantmäteriets kommunavgränsning

Strömsunds kommun (sydsamiska: Straejmien tjielhten^[7]) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Strömsund, vilket gör kommunen till en av 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen gränsar i väst till Krokoms kommun och de norska kommunerna Røyrvik och Lierne i Trøndelag fylke, i syd till Östersunds kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län, i nord till Dorotea kommun och Vilhelmina kommun i Västerbottens län och i öst till Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Kommunen ligger i landskapen Jämtland och Ångermanland med en mindre kil norr om Tåsjön i Lappland.^[8]

Administrativ historik |

Kommunens område motsvarar socknarna, Ström, Alanäs, Hammerdal, Frostviken, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1893 tillkom Gåxsjö landskommun genom en utbrytning ur Hammerdals landskommun.

Strömsunds municipalsamhälle inrättades 19 januari 1901 och upplöstes vid utgången av 1962. Hammerdals municipalsamhälle inrättades 9 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1965.

Vid kommunreformen 1952 återförenades Gåxsjö landskommun med Hammerdals landskommun, samtidigt som Bodums landskommun uppgick i Fjällsjö landskommun (då i Västernorrlands län), och Alanäs landskommun uppgick i Ströms landskommun, medan Frostvikens landskommun och Tåsjö landskommun förblev opåverkade.

1967 uppgick Tåsjö landskommun i Fjällsjö landskommun. Vid kommunreformen 1971 bildades Ströms, Frostvikens, Hammerdals och Fjällsjö kommuner av motsvarande landskommuner. Strömsunds kommun bildades 1974 av dessa fyra kommuner.^[9]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga, och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.^[10]

Kommunvapnet |

Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats STRÖMSUNDSBRON i svart siluett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i STRÖMS VATTUDAL.

Vapnet tillkom genom en utlyst tävling 1973. Vapnet bryter mot flera heraldiska regler och godkändes inte av statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande och kommunen lät ändå registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att använda ett helt nytt, gemensamt, vapen.

Historia |

Redan under stenåldern fanns det bosättningar på flera platser. Åtminstone tre av de nuvarande församlingskyrkorna i kommunen har haft medeltida föregångare. Ströms kyrka, som byggdes 1845–47, ersatte en medeltida stenkyrka byggd omkring 1300. Nära kyrkan har också några vikingatida fynd gjorts.

Sedan 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en nio kilometer lång bibana. Denna revs dock upp 1985.

Demografi |

Befolkningsutveckling |

Befolkningsutvecklingen i Strömsunds kommun 1850–2015
År			Invånare
1850			7 506
1860			9 309
1870			11 583
1880			14 603
1890			17 808
1900			19 940
1910			22 504
1920			25 579
1930			26 644
1940			26 161
1950			25 139
1960			23 788
1970			18 460
1975			17 758
1980			17 343
1985			16 611
1990			16 093
1995			15 316
2000			13 938
2005			12 931
2010			12 185
2015			11 712
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid Folkmängdsdatabasen.

Utländsk bakgrund |

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 334, eller 11,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 873 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 532, eller 3,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 371 den 31 december 2002).^[11]

Utrikes födda |

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömsunds kommun 11 873 personer. Av dessa var 1 193 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[12]

Födelseland[12]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&010680.&&&&&010 680
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128
5	Norge	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086
8	Finland	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
9	Thailand	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070
10	Syrien	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
11	Polen	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
12	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
13	Iran	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
14	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026
15	Somalia	&&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
16	Danmark	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
17	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
20	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
20	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
22	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
23	Irak	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Natur |

Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 meter. Fjällnaturen övergår sedan i så kallad förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäckta kalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, gett upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.

Indelningar |

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

• Frostvikens församling


• Gåxsjö församling


• Hammerdals församling


• Ström-Alanäs församling


• Bodums församling


• Fjällsjö församling


• Tåsjö församling

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på följande distrikt^[13] vilka motsvarar socknarna :

• Alanäs


• Bodum


• Fjällsjö


• Frostviken


• Gåxsjö


• Hammerdal


• Ström


• Tåsjö

Tätorter |

Strömsunds kommun är en utpräglad glesbygdskommun med cirka 60 procent av befolkningen boende i tätorter och 28 procent i centralorten.

Det finns sju tätorter i Strömsunds kommun:

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Folkmängd 2015	Landskap
1	Strömsund	&&&&&&&&&&&03690.&&&&&03 690	Jämtland
2	Hammerdal	&&&&&&&&&&&01043.&&&&&01 043	Jämtland
3	Hoting	&&&&&&&&&&&&0648.&&&&&0648	Ångermanland
4	Backe	&&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535	Ångermanland
5	Gäddede	&&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312	Jämtland
6	Rossön	&&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344	Ångermanland
7	Näsviken	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226	Jämtland

Politik |

Strömsunds kommun är en starkt Socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram till 1998 då man förlorade 3 mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet, men det var kortvarigt och i stället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter kommunvalet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet med stöd av Centerpartiet.

Borgerliga styret 2006–2010 |

Vid kommunvalet 2006 gjorde det lokala partiet Rättvis Demokrati inträde i kommunfullmäktige och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga partierna i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i åtta års tid. Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet. Denna allians har kommit att benämnas "Strömsundsalliansen". Karin Stierna (C) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (M) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid och Göran Edman (Rättvis Demokrati) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången sedan kommunen bildades.^[14]

De borgerliga partierna valde den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (RD och V). Fem socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.^[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande |

Namn		Tillträdde	Avgick
	Lennart Oscarsson (S)	1998	31 december 2006[16]
	Karin Stierna (C)	1 januari 2007	31 december 2010
	Gudrun Hansson (S)	1 januari 2011	30 april 2015[17]
	Susanne Hansson (S)	10 juni 2015-[18]

Kommunstyrelse |

Presidium 2015–2018
Ordförande	S	Susanne Hansson
Förste vice ordförande	S	Göran Bergström
Andre vice ordförande	C	Göran Espmark

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav sju tillhör socialdemokraterna, centerpartiet, moderaterna och moderaterna har alla två ledamöter vardera medan rättvis demokrati och sverigedemokraterna har en ledamot vardera.^[19]

Kommunfullmäktige |

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Elisabeth Lindholm
Förste vice ordförande	S	Lennart Oscarsson
Andre vice ordförande	M	Lars-Eric Bergman

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Karin Näsmark	M	Åse Ehnmark
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden	S	Lena Johansson	C	Ragnar Lif
Miljö- och byggnämnden	S	Lars Andreasson	C	Magnus Svensson
Valnämnden	S	Jan Ohlson	C	Lars Lif

Mandatfördelning i Strömsunds kommun, valen 1973–2018 |

Valår	V	S	MP	RD	SD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1973	3	26				14	2	1	3	3 26 14 2 3	49	90,6	46
1976	3	26				14	2	1	3	3 26 14 2 3	49	90,7	43
1979	3	27				12	2	1	4	3 27 12 2 4	49	89,2	39 10
1982	3	29				11	1	1	4	3 29 11 4	49	89,4	36 13
1985	3	28				10	3	1	4	3 28 10 3 4	49	87,6	36 13
1988	3	27	2			10	3	1	3	3 27 2 10 3 3	49	84,1	30 19
1991	3	26	1			11	3	1	4	3 26 11 3 4	49	83,6	28 21
1994	5	25	2			10	3	1	3	5 25 2 10 3 3	49	84,0	26 23
1998	9	22	2			9	1	2	4	9 22 2 9 2 4	49	79,55	28 21
2002	8	22	1			10	2	2	4	8 22 10 2 2 4	49	77,59	27 22
2006	3	13		9		5	1		4	3 13 9 5 4	35	79,09	18 17
2010	3	17		3	2	5			5	3 17 3 2 5 5	35	79,94	22 13
2014	3	17	1	2	3	5			4	3 17 2 3 5 4	35	81,00	21 14
2018	2	16		2	4	7			4	2 16 2 4 7 4	35	81,30	20 15
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv |

Jordbruksnäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10 000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.

Det finns dock ett mindre träföretag kvar Norrskog Wood Products AB (hyvlade trävaror) i Hammerdal. Vid sidan av träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Ett mycket expansivt verkstadsföretag under senare år har varit Engcon. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Turistnäringen med service- och tjänstenäringarna har ökat sedan 1980-talet, största arbetsgivare är dock kommunen själv.

Utbildning |

Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, har cirka 500 elever fördelade på 14 program.

Sevärdheter |

Bland kultursevärdheterna kan förutom de tio kyrkorna, Alanäs kyrka, Ankarede kapell, Bodums kyrka, Fjällsjö kyrka, Gäddede kyrka, Gåxsjö kyrka, Hammerdals kyrka, Ströms kyrka, Tåsjö kyrka och Vikens kapell, nämnas den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan och vattenträdgården Lusthuset i Yxskaftkälen. På Långön utanför Hoting finns gravfält från vikingatiden och vid Brattforsen (mellan Backe och Strömsund) och Fångsjön finns hällmålningar daterade till cirka 2 500–2 000 f.Kr.

I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar, till exempel Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bland annat en unik samling båtmotorer. Andra museer är Beppe Wolgers-museet på Öhn, strax utanför Strömsund, Hotings Bilmuseum och Stenåldersmuseet i Rossön.

Vänorter |

Strömsunds kommun har en vänort:

• 
  Hausjärvi, Finland
  

Se även |

• Lista över insjöar i Strömsunds kommun


• Naturreservat i Strömsunds kommun


• Lista över fornlämningar i Strömsunds kommun


• Personer med anknytning till Strömsunds kommun


• Strömsunds kommunblock


• 
  Hammerdals kommunblock (Lits kommunblock)


• Ramsele kommunblock

Källor |

1. 
   ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
   


2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
   


3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
   


4. 
   ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
   


5. 
   ^ läs online,
   


6. 
   ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
   


7. 
   ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120814175606/http://www.stromsund.se/12076.html. Läst 1 juli 2012. 
   


8. 
   ^ Lantmäteriverket Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
   


9. 
   ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
   
   


10. 
    ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
    


11. 
    ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
    


12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
    


13. 
    ^
    SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
    
    


14. 
    ^ Sveriges Television, 17 oktober 2006: Strömsundsstyre klart Läst 1 mars 2016
    


15. 
    ^ Sveriges Radio, 19 december 2007: Klart vilka politiker som ska styra i Strömsund Läst 1 mars 2016
    


16. 
    ^ LT: Kandiderar inte som s-kommunalråd igen Läst 1 mars 2016
    


17. 
    ^ Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 22 april 2015: §45 Avsägelse från Gudrun Hansson(s) av de kommunala uppdragen Läst 1 mars 2016.
    


18. 
    ^ Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 10 juni 2015: §60 Val av ordförande i kommunstyrelsen för tiden intill den 31 december 2018 efter Gudrun Hansson (s) Läst 1 mars 2016.
    


19. 
    ^ Stromsund.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
    

Externa länkar |

• Strömsunds kommuns officiella webbplats


• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Strömsunds kommun.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Strömsunds kommun i Jämtlands län Distrikt Alanäs · Bodum · Fjällsjö · Frostviken · Gåxsjö · Hammerdal · Ström · Tåsjö Tätorter Backe · Gäddede · Hammerdal · Hoting · Näsviken · Rossön · Strömsund Småorter Ede · Fyrås · Hallviken · Havsnäs · Kyrktåsjö · Norråker · Sikås · Strand · Sydöstra Gäddede · Tullingsås · Ulriksfors Övriga orter Gisselås · Gubbhögen · Gåxsjö · Jormvattnet · Lorås · Lövberga · Stora Blåsjön · Södra Ön · Yxskaftkälen · Äspnäs

v • r Kommuner i Jämtlands län Berg · Bräcke · Härjedalen · Krokom · Ragunda · Strömsund · Åre · Östersund Se även: Lista över Sveriges kommuner