Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Värmland
Landskap

Vapensköld för Värmlands landskapsvapen tolkad efter dess blasonering.
Värmlands läge i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Svealand
Län	Värmlands län, Örebro län Västra Götalands län
Stift	Karlstads stift och Skara stift
Största sjö	Vänern, Glafsfjorden (Helt inom landskapet)
Högsta punkt	Granberget, Höljes 701 m ö h
Yta	18 204 km²
Folkmängd	318 341 (2016-12-31)[1]
Befolkningstäthet	17,5 invånare/km²
Hertig	Prins Carl Philip
Hertiginna	Prinsessan Sofia[2]
Landskapssång	Ack Värmeland, du sköna
Landskapsblomma	Skogsstjärna
Landskapsdjur Fler symboler...	Varg

Värmland är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i inlandet i västra Sverige.^[3] Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Østlandet (i Norge) och i öster, Västmanland och Närke och i nordost till Dalarna. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar.

Vapen |

Värmlands landskapsvapen är en blå örn med röd beväring i ett fält av silver.

Landskapsnamnet |

Namnet Värmland har samband med sjön Värmeln och dess utlopp till Vänern (idag Borgviksälven). Den fornsvenska formen Værmaland har förleden Værma som är genitiv pluralis av inbyggarbeteckningen *værmar 'de som bor vid älven *Værma'. Älvens namn kan syfta på att den var "varm", dvs. inte alltid frös till vid kyla. Namnet Värmland, ursprungligen "värmarnas land", har sedan fått en utvidgad geografisk betydelse.^[4][5]

Historia |

De flesta fornminnena berör Värmlandsnäs och andra områden nära Vänern, men spridda fornminnen redan från bondestenåldern äldre skeden kan förekomma långt från Vänern. Hällkistor och rösen från äldre bronsåldern visar ungefär samma spridning i landskapets västra del, som en fortsättning från Dalsland och upp mot trakten av Charlottenberg. Järnålderns gravfält förstärker detta ytterligare. Enligt Snorre Sturlassons berättelser flydde sveakungen Olof Trätälja till Värmland, runt 600-talets slut, och många svear ska ha följt honom dit då kung Ivar Vidfamne ska ha varit grym, vilket medförde att många obygder befolkades, men sanningshalten i detta är okänd. Klart är i varje fall att Värmland har ett mindre antal kungshögar av samma slag som i Västergötland och i landskapen runt Mälaren, med en sannolik datering till yngre järnåldern. Dessutom finns många fornborgar från samma tid. Enligt legenden blev det hungersnöd på grund av den plötsliga och stora inflyttningen och det fanns inte brukbar mark som kunde odlas upp. Folket i Värmland ska ha skyllt detta på att kung Olof inte blotat tillräckligt och därför mist gudarnas välvilja. Olof ska likt kung Domalde offrats till Oden. Därefter blev hans son, Ingjald, kung i Värmland.

Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna, varvid stora bygder brändes ner. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glafsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, i genomsnitt beroende på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast Vänern. Det omfattade på 1300-talet nio härader och var administrativt indelat i två sysslor, Öster- och Västersysslan. I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlade det till att börja med ibland om att man återupptog mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden.

Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet. Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet.
År 1437 ägde en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde).

1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorade dessa 1584 och fick åter stadsrättigheter 1642, Karlstad 1584 och Filipstad 1611 men förlorade dessa år 1694 och fick åter dessa 1835. Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.^[6]

Värmland tillhörde de svenska regioner varifrån emigrationen var som störst, med 97 234 emigranter mellan 1850 och 1910, varav 77 574 till USA.^[7] Under samma tidsperiod valde många värmlänningar istället att ta anställning i och kring den expanderande sågverksindustrin längs Mellannorrlands kust. Av 1 169 363 personer födda i Värmland bodde 5 295 i Västernorrland år 1890.^[8] Dessutom försörjde sig många värmlänningar genom säsongsvisa arbetsvandringar som knallar under 1800-talet, exempelvis för att arbeta som pigor, i skogsnäringen och med hästhandel i Norrland och Norge.^[9]

Värmland är titulärt hertigdöme för prins Carl Philip och prinsessan Sofia.

Indelningar |

Indelningar före 1780 |

Senast i slutet av 1100-talet inrättades Värmlands lagsaga, där dock Nordmarks härad inte ingick förrän 1552.

Som slottslän kom området under 1200-talet att tillhöra Axevalla slott i Västergötland. Värmland användes under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas livgeding, och hörde under senare 1500-talet till hertig Karls hertigdöme.

Värmland hörde från äldsta tid under Skara stift, efter 1580 under Mariestads superintendenti och efter 1647 under Karlstads stift.

Landskapet omfattade på 1300-talet nio härader och var administrativt indelat i två sysslor, Öster- och Västersysslan.

Från 1625 till 1639 var Värmland en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad. År 1639 bildades Värmlands län samt Örebro län vilket då omfattade då Närke och västra Västmanland. År 1654 inkorporerades Värmland i länet, varvid Närkes och Värmlands län återbildades. Delning år 1779 medförde att Värmlands län återskapades som eget län.

Indelningar från 1780 |

Län och stift |

Landskapet tillhör i huvudsak Värmlands län och Karlstad stift. 1817 överförde Karlskoga härad från Värmlands lagsaga som sedan 1827 i sin helhet överfördes dit.

Södra Råda socken (i Gullspångs kommun) tillfördes 1971 Skara stift och Skaraborgs län som nu tillhör Västra Götalands län, medan Degerfors och Karlskoga kommuner tillhör Örebro län.

Härader och städer |

Följande städer i landskapet med gamla stadsprivilegier inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft: Karlstads stad, Kristinehamns stad och Filipstads stad.

Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion, och var stad under landsrätt. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter |

Se respektive härad.

Kommuner från 1952 till 1970 |

Städer (6 st):

Arvika stad Filipstads stad Hagfors stad

Karlstads stad Kristinehamns stad Säffle stad

Köpingar (7 st):

Forshaga köping Grums köping Hammarö köping Munkfors köping

Storfors köping Sunne köping Årjängs köping

Landskommuner (39 st):

Brunskogs landskommun Eda landskommun Eds landskommun Ekshärads landskommun Finnskoga-Dalby landskommun Frykeruds landskommun Fryksände landskommun Gillberga landskommun Glava landskommun Grava landskommun Gräsmarks landskommun Gunnarskogs landskommun Gustav Adolfs landskommun Holmedals landskommun Järnskogs landskommun Kroppa landskommun Köla landskommun Lysviks landskommun Norra Ny landskommun Norra Råda landskommun

Nors landskommun Nyeds landskommun Rämmens landskommun Silleruds landskommun Stavnäs landskommun Stora Kils landskommun Stora Sunne landskommun Svanskogs landskommun Töcksmarks landskommun Ulleruds landskommun Ullvätterns landskommun Visnums landskommun Vitsands landskommun Värmlandsbergs landskommun Värmlandsnäs landskommun Väse landskommun Älgå landskommun Östmarks landskommun Östra Fågelviks landskommun

Kommuner från 1971 |

Geografi |

Tätorter |

De 5 största tätorterna i landskapet enligt SCB 2015 (senaste tätortsmätning):

Nr Tätort Folkmängd 1 Karlstad 61 492 2 Karlskoga 27 490 3 Kristinehamn 18 557 4 Arvika 13 926 5 Skoghall 13 605 Residensstaden är i fet stil

Sjöar, öar, berg och vattendrag |

Större sjöar (areal i km2[10]) Vänern (del av) 5 648 Glafsfjorden 102 Värmeln 80 Mellanfryken 46 Övre Fryken 42 Stora Gla 34 Skagern (del av) 34 Vismen (större del av) ≤ 10 Visten 32 Ullvettern 29 Yngen 27 Västra Silen (del av) ca 25 Gapern 21

Större öar (bokstavsordning) Hammarö Jäverön Lurö Tingvallaön Vålön Åsundaön

Berg Granberget 701 m ö.h. Västersjöknölen 695 m ö.h. Brånberget 691 m ö.h. Björnåsen 685 m ö.h. Knallen 681 m ö.h. Rökknölen 677 m ö.h. Långberget 630 m ö.h. Branäsberget 567 m ö.h. Tossebergsklätten 343 m ö.h.

Vattendrag Byälven Klarälven Norsälven

Sevärdheter |

• Selma Lagerlöfs hem och minnesgård Mårbacka
  


• Rottneros Park


• Tossebergsklätten


• Alsters herrgård


• Gammelvala

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2016”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2016/. Läst 21 mars 2017. 
   


2. 
   ^ Kungahusets hemsida: Kommuniké från Riksmarsalken 17 maj 2015. Läst 20 maj 2015.
   


3. 
   ^ Dahlbäck, Göran (1996). ”Värmland • Historia”. Nationalencyklopedin. "20". Bokförlaget Bra Böcker AB. sid. 141. ISBN 91-7024-620-3 
   


4. 
   ^ Mats Wahlberg, Svenskt ortnamnslexikon, 2003, sid. 366 ISBN 91-7229-020-X
   


5. 
   ^ Erland Rosell, Ortnamn i Värmland, 1984, sid. 11-15 ISBN 91-20-07035-7
   


6. 
   ^ Svensk uppslagsbok 1937
   


7. 
   ^ http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Massutvandring-till-Amerika-slag-mot-befolkningen/
   


8. 
   ^ Sveriges befolkning 1990
   


9. 
   ^ Almang (1995), Värmländska arbetsvandringar
   


10. 
    ^ Sjöareal och sjöhöjd,SMHI 25 november 2009, Läst 5 november 2011
    

Litteratur |

• 
  Svensk uppslagsbok, 30 (1937)

Se även |

• Värmländska


• 
  Värmlands län (ska inte blandas ihop med landskapet, som är något större än länet)

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Värmland.
  Bilder & media
  
  


• 
  Värmland i Edvard Cohrs, Cohrs' atlas över Sverige (1928)


• Wermlandsheraldik.se - Heraldik i Värmland

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Härader, städer och köpingar i Värmland Härader i Värmland Fryksdal · Färnebo · Gillberg · Grums · Jösse · Karlskoga bergslag · Karlstad · Kil · Nordmark · Nyed · Näs · Visnum · Väse · Älvdal · Ölme Städer och köpingar Arvika · Degerfors · Filipstad  · Forshaga · Grums · Hagfors · Hammarö · Karlskoga · Karlstad · Kristinehamn · Munkfors · Storfors · Sunne · Säffle · Årjäng

v • r Sveriges landskap Norrland Gästrikland · Hälsingland · Härjedalen · Jämtland · Lappland · Medelpad · Norrbotten · Västerbotten · Ångermanland Svealand Dalarna · Närke · Södermanland · Uppland · Värmland · Västmanland Götaland Blekinge · Bohuslän · Dalsland · Gotland · Halland · Skåne · Småland · Västergötland · Öland · Östergötland