Lavaslätt
Lavaslätten Árskógar på Island.
En lavaslätt är en stor och nästan platt yta bestående av stelnad lava. Dessa bildas när mycket lättflytande lava tränger upp från jordens inre och kan sträcka sig ut flera hundra kilometer över den underliggande terrängen. Till större lavafält hör resterna av de gamla basaltiska slätterna på Kanadas prekambriska sköld. Även högplatån Deccan i dagens Indien är en gammal och numera starkt eroderad lavaslätt. Mer nybildade lavaslätter finns exempelvis på Island och Hawaii.
Utomjordiska lavaslätter |
Lavaslätter är inte unikt för jorden, såväl på planeterna Merkurius[1], Venus[2] och Mars[3] som på flera månar finns stora lavaslätter. På vår egen måne finns de så kallade månhaven, de mörka områdena som kan urskiljas med blotta ögat. Dessa hav innehåller trots namnet inget vatten utan är i själva verket lavaslätter som bildades under månens tidiga historia.[4]
Referenser |
^ P. D. Spudis (9 januari 2001). ”The Geological History of Mercury”. Workshop on Mercury: Space Environment, Surface, and Interior, Chicago: ss. 100. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2001mses.conf..100S&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=4613707b1d25961. Läst 22 september 2010.
^ D.L. Bindschadler (1995). ”Magellan: A new view of Venus' geology and geophysics”. American Geophysical Union. http://www.agu.org/journals/rg/rg9504S/95RG00281/index.html. Läst 22 september 2010.
^ ”Lava plains bear marks of Mars's volcanic past”. Scientific American. 20 oktober 2009. http://www.scientificamerican.com/gallery_directory.cfm?photo_id=3B16F122-CFA5-4A18-CCDF910968148F34. Läst 22 september 2010.
^ Catherine Weitz (12 februari 1997). ”Explosive Volcanic Eruptions on the Moon”. Planetary Science Research Discoveries. http://www.psrd.hawaii.edu/Feb97/MoonVolcanics.html.
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
