Region Stockholm är ett svenskt landsting som omfattar Stockholms län, med 26 primärkommuner och 2 336 404 invånare (2018). Region Stockholm ansvarar, liksom andra landsting, främst för samhällets offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Region Stockholm står också för kollektivtrafiken i länet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har region Stockholm även ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i länet och bedriver kulturell verksamhet. Region Stockholms budget är cirka 104 miljarder kronor (2019) och har drygt 40 000 anställda, främst inom sjukvården. Landstingsskatten är 12,08 kronor (2019).
Innehåll
1Namnbyte och utökat ansvar
2Historik
3Organisation
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1916–1966
4.2Mandatfördelning i valen 1970–2018
4.3Framträdande politiker
4.4Valkretsar
5Beställare–utförare
6Landstingsägda bolag och förvaltningar
7Sjukvård
8Utbildning
9Kollektivtrafik
10Kultur
11Fastigheter
12Referenser
13Externa länkar
Namnbyte och utökat ansvar |
Den 1 januari 2019 bytte Stockholms läns landsting namn till Region Stockholm. Beslutet fattades i samband med att landstingsfullmäktige fastställde landstingets budget för 2019, och med stöd av en lagändring som beslutades i Sveriges riksdag i juni 2018.[1][2] Utöver landstingets tidigare verksamhet (som särskilt omfattar sjukvård i Stockholms län, Storstockholms lokaltrafik, Waxholmsbolaget och kultur) kommer regionen ha ansvar för fysisk planering och utveckling av infrastruktur i Stockholms län.[3][4]
Stockholms läns landsting är den juridiska benämningen även i fortsättningen och används vid till exempel allmänna val.[5][död länk]
Historik |
Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm
Landstingsarkivet i Flemingsberg.
När landstingen ursprungligen inrättades, 1863, ingick Stockholms stad varken i länet eller i landstinget, utan utgjorde en separat enhet under Överståthållarämbetet och skötte själv sina landstingsangelägenheter. Under 1900-talet växte Storstockholm fram med en gemensam arbets- och bostadsmarknad. En samordning blev alltmer nödvändig. Ett förslag om ett ”storlandsting” lades fram. 1966 inrättades Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och 1971 kom Stockholms läns landsting att omfatta hela länet. Den statliga regionalförvaltningen hade samordnats redan 1968 genom att Stockholm införlivats i Stockholms län.
Organisation |
Region Stockholm är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Majoritetspartiernas landstingsråd har ansvar för att förbereda ärenden och bildar tillsammans landstingsrådsberedningen, som kan beskrivas som landstingets regering. Även oppositionspartierna har landstingsråd och arvoderade gruppledare, men dessa ingår inte i landstingsrådsberedningen och saknar formella uppgifter.
Den centrala förvaltningsorganisationen heter landstingsstyrelsens förvaltning. Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frågor, personalstrategiska frågor, gemensamma upphandlingar, frågor som hör samman med landstingets roll som ägare av sjukhus och primärvård, samt tillväxt-, miljö och regionplaneringsfrågor. Hälso- och sjukvårdsfrågorna sköts av hälso- och sjukvårdsnämnden och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Här ligger bland annat ansvaret för avtalen med olika vårdproducenter, samt informations- och rådgivningstjänsten Vårdguiden. Från 2011 finns även en trafiknämnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss.[6][död länk]
Landstingets politiska ledning och ledningen för landstingsstyrelsens förvaltning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 på Kungsholmen i Stockholm. Där finns också sammanträdeslokaler för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Landstinget har även administrativa funktioner förlagda till flera andra adresser i Stockholm.
Politik |
Landstingsfullmäktige sammanträder i Landstingshuset i Stockholm, augusti 2009
Landstingsfullmäktige har 149 ledamöter som sammanträder åtta gånger per år. Moderata samlingspartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet bildar tillsammans en majoritet under mandatperioden 2018–2022.[7]
Lista över styrande landstingsråd:
Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd
Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd
Tobias Nässén (M), Vård- och valfrihetslandstingsråd
Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingslandstingsråd
Gustav Hemming (C), tillväxt, samhällsplanerings- och skärgårdslandstingsråd
Charlotte Broberg (M), fastighets- och servicelandstingsråd
Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafiklandstingsråd
Oppositionen har följande oppositionslandstingsråd:
Erika Ullberg (S)
Talla Alkurdi (S)
Jens Sjöström (S)
Anna Sehlin (V)
Mandatfördelning i valen 1916–1966 |
Valår
V
S
SP
ÖVR
C
FR
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1916
11
9
34
11
9
34
54
48,9
1918
17
1
7
30
17
7
30
55
47,8
1919
24
1
3
9
15
24
3
9
15
52
56,4
52
1922
25
3
8
18
25
3
8
18
54
34,3
54
1926
28
4
7
17
28
4
7
17
56
48,6
56
1930
31
5
1
22
31
5
22
59
54,7
59
1934
33
1
6
2
17
33
6
17
59
60,8
59
1938
39
3
6
13
39
3
6
13
61
65,0
56
1942
1
36
5
7
13
36
5
7
13
62
64,9
54
1946
6
34
5
12
10
6
34
5
12
10
67
70,9
59
1950
1
37
4
23
8
37
4
23
8
73
81,1
64
1954
2
44
5
25
15
44
5
25
15
91
80,0
81
1958
1
48
6
17
26
48
6
17
26
98
80,4
83
15
1962
2
57
6
26
24
57
6
26
24
115
81,4
92
23
1966
6
52
11
33
31
6
52
11
33
31
133
83,2
Övriga 1919 var Jordbrukarnas riksförbund
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Mandatfördelning i valen 1970–2018 |
Valår
V
S
MP
SD
C
L
KD
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1970
5
68
18
33
25
68
18
33
25
149
89,9
114
35
1973
10
61
29
16
33
10
61
29
16
33
149
89,9
111
38
1976
11
61
22
20
35
11
61
22
20
35
149
89,1
103
46
1979
14
59
16
18
42
14
59
16
18
42
149
87,3
97
52
1982
13
64
14
9
49
13
64
14
9
49
149
87,8
86
63
1985
12
60
7
24
46
12
60
7
24
46
149
86,1
87
62
1988
11
60
8
8
23
39
11
60
8
8
23
39
149
82,3
86
63
1991
9
49
5
6
21
7
52
9
49
6
21
7
52
149
82,3
85
64
1994
12
60
8
8
15
46
12
60
8
8
15
46
149
82,3
79
70
1998
17
46
7
13
14
52
17
46
7
13
14
52
149
77,47
74
75
2002
14
54
7
26
11
37
14
54
7
26
11
37
149
77,58
69
80
2006
10
43
10
6
16
9
55
10
43
10
6
16
9
55
149
79,11
77
72
2010
10
39
15
6
15
7
57
10
39
15
6
15
7
57
149
81,15
77
72
2014
12
41
15
9
7
13
9
43
12
41
15
9
7
13
9
43
149
81,48
76
73
2018
16
40
8
15
12
12
12
34
16
40
8
15
12
12
12
34
149
82,41
74
75
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Framträdande politiker |
Finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting:
1971–1973 Gunnar Hjerne (FP)
1974–1979 Knut Nilsson (C)
1980–1982 Nils Hallerby (FP)
1983–1985 Olov Lekberg (S)
1986–1988 Stig Rindborg (M)
1988–1989 Leni Björklund (S)
1989–1991 Bosse Ringholm (S)
1991–1994 Ralph Lédel (M)
1994–1997 Bosse Ringholm (S)
1997–1998 Claes Ånstrand (S)
1998–2002 Ralph Lédel (M)
2002–2006 Ingela Nylund Watz (S)
2006–2008 Chris Heister (M)
2008–2010 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2010–2016 Torbjörn Rosdahl (M)
2017– Iréne Svenonius (M)
Landstingsstyrelsens (fram till 1992 kallat Förvaltningsutskottet) ordförande:
1971–1973 Gunnar Hjerne (FP)
1974–1978 Sven Johansson (M)
1978–1981 Stig Rindborg (M)
1981–1982 Birger Rosell (M)
1983–1985 Wilhelm Forsberg (S)
1986–1988 Stig Rindborg (M)
1988–1989 Bosse Ringholm (S)
1989–1991 Ola Rask (S)
1991–1994 Elwe Nilsson (M)
1994–1997 Bosse Ringholm (S)
1997–1998 Claes Ånstrand (S)
1998–2002 Ralph Lédel (M)
2002–2006 Ingela Nylund Watz (S)
2006–2008 Chris Heister (M)
2008–2010 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2010–2016 Torbjörn Rosdahl (M)
2017– Iréne Svenonius (M)
Valkretsar |
Stockholms läns landstings valkretsar vid val till landstingsfullmäktige.
I landstingsvalet omfattar länet och landstinget tolv valkretsar, sex i Stockholms stad och sex i yttre länet.
Beställare–utförare |
Region Stockholm landsting tillämpar en ansvarsfördelning som innebär att man skiljer på rollerna som beställare, utförare och ägare. Det gäller både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
De folkvalda politikerna sätter, med stöd av de centrala förvaltningarna i Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) upp ramarna för hur landstingets olika åtaganden ska uppfyllas. Det gäller till exempel skatteuttag, taxor, dimensionering och uppdragsformuleringar. Delar av verksamheten utförs sedan av landstingsägda bolag eller förvaltningar, medan andra delar utförs av externa entreprenörer. Inom hälso- och sjukvården är fördelningen att cirka 70 procent av kostnaderna för den totala ”sjukvårdsproduktionen” gäller landstingsägda verksamheter, medan cirka 30 procent gäller privata aktörer.
Relationerna mellan beställaren och utföraren regleras i avtal mellan parterna. Vissa verksamheter upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med anbud och tilldelningsbeslut som går till den verksamhet som bäst lever upp till upphandlingskriterierna.
Andra verksamheter arbetar med stöd av att landstinget har auktoriserat dem som vårdgivare. Det gäller till exempel husläkarverksamhet, samt barnavårds- och mödravårdscentraler som ingår i Vårdval Stockholm. Här ställs samma krav på landstingsägda och externt ägda verksamheter, och de för samma ersättning.
Vården på akutsjukhusen regleras genom direktavtal mellan landstinget och de olika verksamheterna.
I Norrtälje ansvarar Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje för huvuddelen av hälso- och sjukvården. Förbundet ansvarar dessutom för omsorgsverksamhet till äldre och dem med funktionsnedsättning.
Landstingsägda bolag och förvaltningar |
Waxholmsbolagets fartyg M/S Sandhamn
Allt fler av de landstingsägda verksamheterna är idag aktiebolag under ledning av en verkställande direktör. Styrelserna i dessa bolag består oftast inte av politiker, utan av personer som tillsatts på professionella meriter.
Följande verksamheter bedrivs som aktiebolag under det regelverk som stadgas i Aktiebolagslagen: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där landstinget är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), fastighetsförvaltaren Locum AB, MediCarrier, Stockholm Care, S:t Eriks ögonsjukhus AB samt Folktandvården i Stockholm AB.
AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholmsbolaget är också aktiebolag, men styrelserna är politiskt tillsatta.
Följande verksamheter bedrivs i förvaltningsform, under ledning av landstingskommunala nämnder: Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) samt Färdtjänsten. Sjukvårdsförvaltningarna drivs dock även de under bolagsliknande former, vilket bland annat betyder att det finns politiskt oberoende ledamöter även i deras styrelser.
Sjukvård |
Se även: Kategori:Sjukhus i Stockholms län
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Södersjukhuset i Stockholm
Danderyds sjukhus, april 2009
Landstingets vårdcentral i Gustavsberg drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).
Karolinska Universitetssjukhuset (i Solna och Huddinge)
Södersjukhuset
Danderyds sjukhus
Södertälje sjukhus
Norrtälje sjukhus (verksamheten är en del av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje)
S:t Eriks ögonsjukhus
Löwenströmska lasarettet
Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
Folktandvården Stockholms län AB
Delar av sjukvården (bland annat drygt hälften primärvården, samt akutsjukhuset Sankt Göran) drivs av privata entreprenörer som arbetar på landstingets uppdrag.
Utbildning |
Landstinget äger gymnasieskolan Berga naturbruksgymnasium. Landstinget ägde tidigare även Säbyholms naturbruksgymnasium. Det överläts 2009 till Säbyholm Utbildningar, som är ett bolag inom Arbetarnas bildningsförbund (ABF).
Kollektivtrafik |
Enheten Trafikförvaltningen inom Region Stockholm är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för kollektivtrafiken inom länet. Trafiken bedrivs under två varumärken, SL för kollektivtrafiken till lands och Waxholmsbolaget för person- och godssjötrafik i Stockholms skärgård.[8]
Trafikförvaltningen upphandlar trafiktjänster på entreprenad. Det innebär att olika privata aktörer har förvaltningens uppdrag att sköta trafiken i till exempel tunnelbanan, med pendeltåg och bussar, samt skärgårdsbåtar. Trafikförvaltningen har även ansvar för färdtjänsten i länet.
Kultur |
Region Stockholm arbetar med kulturinsatser i vården och är dessutom huvudfinansiär av Kungliga Filharmoniska Orkestern och verksamheten vid Stockholms konserthus. Ett annat av landstingets kulturuppdrag gäller Stockholms läns museum.
Fastigheter |
Landstingets stora fastighetsbestånd, som bland annat består av akutsjukhusen i länet, förvaltas av det landstingsägda bolaget Locum.
Referenser |
^ ”Budget för Region Stockholm 2019, sid 48”. sll.se. https://www.sll.se/globalassets/6.-om-region-stockholm/ekonomi/budget/budget-2019/slutgiltiga-filer/budget-2019-for-region-stockholm.pdf. Läst 4 januari 2019.
^ ”Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar”. riksdage.se. http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rubriken-upphor-att-galla-u2019-01-01lag_sfs-2010-630. Läst 4 januari 2019.
^ Nu är det klart – Stockholms läns landsting blir Region Stockholm Sveriges Television 19 juni 2018
^ ”Landstinget blir Region Stockholm”. https://www.sll.se/nyheter-stockholms-lans-landsting/2018/12/landstinget-blir-region-stockholm/. Läst 29 december 2018.
^ ”Frågor och svar”. https://www.sll.se/om-landstinget/Regionbildning-i-Stockholms-lan/. Läst 29 december 2018.
^ Beskrivning av Stockholms läns landstings förvaltningsorganisation Arkiverad 23 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Stockholms läns landsting blir grönblått”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/10/15/stockholms-landsting-blir-gronblatt/. Läst 2 november 2018.
^ ”Trafikförvaltningen”. https://www.sll.se/om-landstinget/Landstingets-organisation/forvaltningar/trafikforvaltningen/. Läst 12 november 2018.
Blekinge · Region Dalarna · Region Gotland · Region Gävleborg · Region Halland · Region Jämtland Härjedalen · Region Jönköpings län · Region Kalmar län · Region Kronoberg · Region Norrbotten · Region Skåne · Region Stockholm · Region Sörmland · Region Uppsala · Region Värmland · Västerbotten · Region Västernorrland · Region Västmanland · Västra Götalandsregionen · Region Örebro län · Region Östergötland
Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ] - Presidente Jorge Carlos Fonseca - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História - Descoberta 1460 - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975 - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990 Área - Total 4 033 km² (146.º) - Água (%) 0,08 População - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º)
