Xrfgtjtk

Valhallavägen 92.

Valhallavägen är en gata i nordöstra delen av Stockholms innerstad, huvudsakligen utformad som en esplanad, och som går från Roslagstull till Gärdesgatan. Det är innerstadens längsta gata, 3 532 meter lång.^[1] Gatan har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, med bland annat ett stort bestånd av påkostade hyreshus från slutet av 1800-talet liksom värdefulla institutionsbyggnader från 1900-talet.

Gränser |

Gatan utgör gräns för tre stadsdelar. Söder om hela gatan ligger Östermalm. Nordnordost om gatan och östsydöst om Lidingövägen ligger Ladugårdsgärdet (Gärdet). Norr om gatan och västnordväst om Lidingövägen ligger Norra Djurgården.

Historik |

Valhallavägens allé på hösten.

Stadsplaneraren Albert Lindhagen var starkt influerat av fransmannen Georges-Eugène Haussmanns stadsplaner för omdaningen av Paris. 1866 års stadsplan för Stockholm, Lindhagenplanen, hade därför Paris som förebild och visade ett helt system av paradgator, bland andra: Valhallavägen, Sveavägen, Strandvägen, Norr Mälarstrand, Karlbergsvägen, Lindhagensgatan, Odengatan och Ringvägen, men Lindhagens förslag mötte stark kritik, framför allt Valhallavägen. Att bygga en "gränsboulevard" ansågs onödigt där den låg i oländig terräng i stadens ytterkant, men till slut byggdes den ändå. Valhallavägen har fått sitt namn efter Valhall i nordisk mytologi under namnrevisionen i Stockholm 1885. I lokal dialekt uttalas den vanligen med korta a:n i både första och andra stavelsen, vissa uttalar inte alls "h".^[2]

Enligt 1960 års trafikledsplan skulle Valhallavägen bli en del av en framtida ringled med hög kapacitet och därmed avlasta stadens gatunät. Ringen skulle utgöras av Essingeleden, Norra länken, Valhallavägen, Österleden och Södra länken. Valhallavägen skulle ha motorvägsstandard med fyra körfiler. Vid trafikledsplanens tillkomst existerade av den planerade ringleden endast Valhallavägen och den förutsattes bli väsentligt ombyggd. Ingen del förlades enligt dessa planer i tunnlar.^[3]

Miljö |

Valhallavägens östra avsnitt med TV-huset.

Delar av Valhallavägen är hårt trafikerade. I och med bygget av Norra länken hoppades Trafikverket att trafiken skulle minska med upp till hälften, men minskningen låg under Norra Länkens första året snarare kring 23 %.^[4]

Mellan körbanorna på östra delen av Valhallavägen går en allé med en kombinerad gång- och cykelväg. Allén används idag ofta av motionärer som är på väg till eller från Gärdet.

Norr/öster om Valhallavägen ligger bland annat Gärdet, Kungliga Tekniska högskolan, Lill-Jansskogen, Stockholms Stadion och Stockholms östra. Vägen gränsar även mot Lärkstaden.

Längst i öst ändrar Valhallavägen karaktär och blir till en enfilig lokalgata som slutar vid Gärdesgatan i Diplomatstadens norra del. Här begränsas gatan av TV-huset i söder och Gärdet i norr.

Bebyggelse |

Patent- och registreringsverkets byggnad.

Valhallavägen 191-199, innergård.

År 1877 fastställdes Lindhagens förslag för Östermalm. Stockholm var vid denna tid en starkt expanderade stad vars befolkning under 1880-talet kom att öka med 46 procent och det uppfördes fler hyreshus än någonsin tidigare i stadens historia. Under 1880-talet började också Valhallavägen att bebyggas och påkostade fastigheter uppfördes på den södra sidan av gatan mellan Floragatan och Sibyllegatan. På 1890-talet bebyggdes delar av den södra sidan mellan Surbrunnsgatan och Lill-Jans plan, samt mellan Sibyllegatan och Jungfrugatan.^[5]

Arkitekter till de nya påkostade hyreshusen var inspirerade av de nya byggnadsstilar som utvecklades i Berlin och Wien. Husen gavs ofta symmetriska fasader med gips, puts och tegel. Den rådande byggnadsstadgan från 1874 reglerade höjden på husen, men också utformningarna av kvartershörnen. De skulle skäras eller rundas av och markerades ofta på gatan med torn, kupoler och altaner, ibland även med dekorativa balkoner i gjutjärn och eller konststen som vilade på kraftiga kolonner. I flera av husen inreddes konstnärsateljéer, bland annat i nummer 116 där Prins Eugen hade sin ateljé och i nummer 104 där Eugen, Oscar Björck, Sigge Bergström och Ewald Dahlskog arbetat. Den stora Engelbrektskolan invigdes 1902 för att möta de ökande barnkullarna.^[5][6]

Efter sekelskiftet minskade byggandet på den södra sidan men åren före första världskriget byggdes ett antal enfamiljsbostäder mellan Engelbrektsskolan och Odengatan som en utbyggnad av Lärkstaden, Patent och registreringsverket uppförde sitt huvudkontor 1916–1921, i samband med att Gärdet bebyggdes skapades nya bostadshus i den östra delen och på 1970-talet tillkom bebyggelsen i kvarteret Fältöversten.

På den norra sidan finns Svea Artilleriregemente som i stort sett var färdigbyggt när gatan skapades. Östra station tillkom 1885, Sophiahemmet 1889 och Stockholms stadion 1912. Därefter har flera institutioner tillkommit på gatan. På den norra sidan finns Kungliga tekniska högskolan (1917–1922), Gärdesskolan (1945) och Kungliga musikhögskolan (1956).^[5]

Bebyggelsen öster om Erik Dahlbergsgatan utgjorde till en början regementets övningsområde, men reglerades i 1929 års stadsplan var med området norr om gatan och vid Tessinparken kunde börja bebyggas.^[7]

I slutet av Valhallavägens allédel ligger på norra sidan ett stort byggnadskomplex med adress 191–199 (se Valhallavägen 191-199). Det uppfördes 1959 efter ritningar av Gösta Åbergh och var Konstfacks plats fram till 2004. Om byggnaden skriver arkitekturhistorikern Fredric Bedoire bland annat "...en av Stockholms vackraste byggnader från 1950-talet, med långsträckta byggnadskroppar grupperade kring gårdar."^[8] Idag har flera organisationer kontor i byggnaderna, bland annat Naturvårdsverket och Sida. Fasaderna är kulturminnesmärkta.^{[källa behövs]}

Byggnader och platser längs Valhallavägen i urval |

Byggnader |

I byggnadernas husnummer-ordning:

Bild	Artikelnamn	Valhallavägen nr	Typ (ursprunglig användning)	Kort beskrivning
	f.d. Arvedsons gymnastikinstitut	58	Gymnastikinstitut	Huset uppfördes för Arvedsons gymnastikinstitut 1911 och ritades av arkitekten Albin Brag och försågs med gymnastiksal och omklädningsrum i bottenvåningen. Idag (2010) finns en ögonklinik i huset.
	Tofslärkan 9	60	Enfamiljsbostad	Huset uppfördes som bostad för John Klingspor, major vid Svea livgarde, enligt Thor Thoréns ritningar. Huvudentré mot Tyrgatan
	Schweiz ambassad i Stockholm	64	Enfamiljsbostad	Byggnaden uppfördes ursprungligen 1909-10 som ett enfamiljshus efter arkitek Erik Hahrs ritningar. Inrymmer idag (2010) Schweiz ambassad i Stockholm.
	Sånglärkan 6	68	Enfamiljsbostad	Arkitekten, och sedermera Stockholms förste stadsplanedirektör, Per Olof Hallman ritade och uppförde denna byggnad som sin egen bostad i det område; Lärkstaden som han själv planerat.
	Serbiens ambassad i Stockholm	70	Enfamiljsbostad	Byggnaden uppfördes ursprungligen 1910–1911 som ett enfamiljshus av och för arkitekten Erik Josephson. Josephson inredde huset i 1700-talsstil med hjälp av återanvända delar från rivna byggnader, bland annat dörröverstycken från det gamla Gustavianska operahuset. Inrymmer idag (2010) Serbiens ambassad i Stockholm.
	Libyens ambassad i Stockholm	74	Enfamiljsbostad	Byggnaden uppfördes ursprungligen 1909-19 som ett enfamiljshus efter arkitekt Torben Gruts ritningar. Inrymmer idag (2010) Libyens ambassad i Stockholm.
	Stockholm Östra	75–77	Järnvägsstation.	Stockholms östra station (även kallad Stockholm Östra, och Östra station) är en stationsbyggnad i funkisstil från 1932 ritad av Albin Stark.
	Engelbrektsskolan	76	Skola.	Engelbrektsskolan ritades av Ernst Haegglund och Konrad Elméus och invigdes 1902 av Oscar II. Skolan är fortfarande i bruk.
	Kungliga tekniska högskolan	79	Högskola.	Tekniska högskolans första lokaler vid Valhallavägen invigdes 1914 och ritades av Erik Lallerstedt i nationalromantisk stil. Sedan dess har högskolans campus kontinuerligt vuxit sig större norr om Valhallavägen.
	Sophiahemmet	91	Sjukhus.	Sophiahemmet är ett privat sjukhus som grundades 1889 som är uppkallat efter drottning Sofia. På sjukhusområdet ligger även Solhemmet som var sophiasystrarnas ålderdomshem.
	Granen 14	92	Bostadshus.	Granen 14 är ett bostadshus som uppfördes 1888–1889 efter ritningar av Johan Laurentz. Huset är ett av Stockholms mer påkostade och välbevarade sekelskifteshus med många kulturhistoriskt värdefulla detaljer från byggtiden, bland annat de fyra atlanter som bär upp ett av burspråken mot Valhallavägen, och ett antal andra statyer som är placerade på fasaden samt sgraffitomålningar.
	Björken 18	94–96	Bostadshus.	Björken 18 är ett av Stockholms bäst bevarade exempel på 1880-talets putsarkitektur. I likhet med flera hus på Valhallavägen kombinerat med rött tegel. Huset uppfördes 1885–1886 efter ritningar av Fredrik Dahlberg. Det är idag ett byggnadsminne.
	Stockholms stadion	95	Idrottsarena.	Stockholms stadion byggdes för de olympiska spelen 1912 och ritades av Torben Grut.
	Älgen 13	104	Bostadshus/ateljé.	Älgen 13 uppfördes 1887–1888 och ritades av Johan Laurentz som bostadshus med ateljévåning högst upp. Bland konstnärerna som verkat i ateljén finns Prins Eugen, Oscar Björck, Sigge Bergström och Ewald Dahlskog.
	Kungliga musikhögskolan	105	Högskola.	Kungliga musikhögskolan förfogar över ett antal byggnader norr om Valhallavägen i hörnet med Lidingövägen. Arkitekter var bland annat Paul Hedqvist och Erik Ragndal. Området står inför en större omdaning (2010).
	Bävern 20	116	Bostadshus/ateljé.	Bostadshus uppförd 1888-89 efter osignerade ritningar. Högst upp inreddes 1889 en ateljévåning för prins Eugen med ett stort ateljéfönster mot gatan. Senare hade Olof Ahlberg sin ateljé i huset.
	f.d.Svea artilleriregemente	117	Regemente.	Svea artilleriregemente flyttade in i de nybyggda kasernerna 1877 och stannade där till 1946. Husen uppfördes innan gaturegleringen i området var färdig, och ligger något nedsänkta i förhållande till gatan. Kasernerna ritades av Ernst Jacobsson.
	Patent- och registreringsverkets byggnad	136	Ämbetsverk.	Patent- och registreringsverkets forna huvudkontor i kvarteret Uppfinnaren uppfördes 1916-21 efter ritningar av Ragnar Östberg. Efter andra världskriget förlängdes huset fasad mot Valhallavägen (arkitekter Ernst Hawerman och Nils G:son Friberg) så att den kom att uppta hela kvarteret, de nya delarna har samma fasad som den ursprungliga delen och är knappt urskiljbara.
	Paraden 2–10	143–145	Bostäder	Arkitekten Cyrillus Johansson svarade för gestaltningen av kvarteret Paraden (med undantag av Paraden 1). Det nya bostadskvarteret på Gärdet uppfördes 1932.
	Paraden 1	147	Bostäder/f.d. biograf.	Detta funktionalistiska hus ritades av arkitekten Björn Hedvall. 1932 stod det färdigt och huserade biografen Paraden i bottenvåningen.
	Högvakten 1	149	Bostäder	Stadshusarkitekten Ragnar Östberg signerade ritningarna för huset som stod klart för inflyttning 1932.
	Fältöversten	152	Bostäder/köpcentrum.	Fältöversten är ett kombinerat köpcentrum och bostadskvarter mellan Valhallavägen och Karlaplan. Kvarteret byggdes i början av 1970-talet.
	Gärdesskolan	175	Grundskola.	Skolan invigdes 1945 som Gärdets folkskola. Byggnaderna ritades av Paul Hedqvist.
	Dramatiska Institutet	189	Högskola.	Dramatiska institutet flyttade 2004 in i ett nybyggt hus i anslutning till Konstfack forna campus.
	Valhallavägen 191–199	191–199	Högskola.	Konstfack flyttade 1959 till Valhallavägen till ett campus ritat av Gösta Åbergh. Konstfack stannade där till 2004, då skolan flyttade till Telefonplan. Idag har flera organisationer kontor i byggnaderna, bland annat Naturvårdsverket och Sida. Fasaderna är kulturminnesmärkta.[källa behövs]

Parker och andra platser |

I anslutning till gatans början vid Roslagstull ligger Bellevueparken som är en del av Kungliga nationalstadsparken. I korsningen mot Engelbrektsgatan ligger Lill-Jans plan, en mindre plats som omges av äldre hyreshus. Längre österut, i höjd med Fältöversten och Karlaplan, passerar gatan Tessinparkens södra del. Längst i öster slutar gatan vid Ladugårdsgärdet.

Se även |

• 
  Valhall – upphovet till vägens namn.


• Gator och torg på Östermalm

Referenser |

1. 
   ^ ”Fråga på stan: Stockholms längsta gata?”. Dagens Nyheter. 10 oktober 2009. http://www.dn.se/pa-stan/mer-pa-stan/fraga-pa-stan-stockholms-langsta-gata/. 
   


2. 
   ^ Eva-Karin Gyllenberg (4 augusti 2015). ”Eva-Karin Gyllenberg: Valhalla, Vaalhalla eller kanske Vallalla?”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/eva-karin-gyllenberg-valhalla-vaalhalla-eller-kanske-vallalla/. Läst 23 december 2015. 
   


3. 
   ^ Working papers in transport and communication history 1999:2, Rikard Skårfors: Beslutsfattandets dilemma. Planarbete och opinionsyttringar rörande trafikleder i Stockholm 1945–1975, s. 57 Arkiverad 16 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
   


4. 
   ^ Nyheter, SVT. ”Köer på Valhallavägen trots Norra länken” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/trangt-pa-valhallavagen-trots-norra-lanken?. Läst 26 september 2017. 
   


5. ^ [a b c] Boström, Raoul F. (2008). Ladugårdslandet med Tyskbagarbergen blir Östermalm. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. sid. 102. Libris 10877184. ISBN 978-91-85305-82-7 (inb.) 
   


6. 
   ^ Uppgifterna om konstnärerna på nummer 104 från Stockholmskällan
   


7. 
   ^ Roth, Thomas (16 september 1998). ”Försvarshögskolans byggnad – Svea Artilleriregementes kasern” (PDF). Armémuseum. http://www.jr4it.com/minnen/dok/a1fhs.pdf. 
   


8. 
   ^ Bedoire (1977), sida 230
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Valhallavägen, Stockholm.
  Bilder & media
  
  


• 
  Stockholmskällan har media som rör Valhallavägen, Stockholm