Stockholms stad var 1863-1970 en stadskommun i Stockholm, underställd Överståthållarämbetet till och med år 1967 och därefter en del av Stockholms län.
Innehåll
1Historisk bakgrund
2Administrativ historik
2.1Judiciell tillhörighet
2.2Kyrklig tillhörighet
3Stadsvapnet
4Geografi
4.1Tätorter i staden 1960
5Befolkningsutveckling
6Borgmästare i Stockholms stad
7Politik
7.1Mandatfördelning i valen 1911–1966
8Anmärkningar
9Se även
10Källor
Historisk bakgrund |
Huvudartikel: Stockholms historia
Borgen och slottet Tre Kronor grundades av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436.
Administrativ historik |
Stadsbebyggelsens utbredning inom Stockholms stad 1913.
Staden blev en egen kommun den 1 januari 1863, genom 1862 års kommunalförordningar[2], då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Kungliga Djurgården inkorporerades från Danderyds skeppslag 1868. Brännkyrka landskommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963. Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[3]
Den 1 januari 1956 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[4]
Den 1 januari 1959 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Sollentuna köping och Sollentuna församling ett obebott område omfattande en areal av 0,70 km², varav allt land.[4]
Genom kommunreformen i Sverige 1 januari 1971 ombildades Stockholms stad till Stockholms kommun.
Judiciell tillhörighet |
Staden hade egen jurisdiktion genom Stockholms rådhusrätt som 1971 ombildades till Stockholms tingsrätt.
Kyrklig tillhörighet |
Den ursprungliga stadsförsamlingen var Storkyrkoförsamlingen i den gamla staden bildad 1260 ur Solna församling. 1587 utbröts Norrmalms församling (från 1643 benämnd Klara församling) ur Storkyrkoförsamlingen, 1591 utbröts Södermalms församling, från 1654 benämnd Maria Magdalena församling. Ur Klara församling utbröts 1643 utbröts Jakobs församling, 1671 Kungsholms församling, och 1675 Sankt Olofs församling, från 1775 benämnd Adolf Fredriks församling. 1 maj 1907 utbröts ur Jakobs församling Johannes församling. Hedvig Eleonora församling bildades 1672 och ur denna utbröts 1906 Engelbrekts församling och Oskars församling.
Ur Maria Magdalena församling utbröts 1654 Katarina församling och 1925 Högalids församling. Ur Katarina församling utbröts 1917 Sofia församling. Ur Adolf Fredriks församling utbröts 1906 Gustav Vasa församling och S:t Matteus församling. 1925 utbröts ur S:t Görans församling ur Kungsholms församling.
Med staden inkorporeringar på 1900-talet (av Brännkyrka, Bromma och Spånga socknar) följde också motsvarande församlingar som sedan i sin tur delats.
Stadsvapnet |
Huvudartikel: Stockholms stadsvapen
Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.
Vapnet fastställelses av Kungl. Maj:t (regeringen) den 19 januari 1934.[5] Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974[6]
Geografi |
Stockholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 187,96 km², varav 182,19 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 och den 1 januari 1958 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 187,04 km², varav 182,19 km² land.[4]
Tätorter i staden 1960 |
I Stockholms stad fanns del av tätorten Stockholm[a], som hade 808 484 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 %.[8]
Befolkningsutveckling |
Befolkningsutvecklingen i Stockholms stad 1870–1970[9]
År
Folkmängd
1870
136 016
1880
176 097
1890
253 973
1900
305 234
1910
342 323
1920
406 730
1930
502 213
1935
534 236
1940
590 503
1945
671 284
1950
744 431
1955
785 945
1960
808 484
1965
787 183
1970
746 560
Anm: För åren 1870-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den blev Stockholms kommun 1 januari 1971.
Borgmästare i Stockholms stad |
Ämbetstid
Namn
Levnadstid
1890–1903
Frans Krook
1833–1904
1903–1930
Carl Lindhagen
1860–1946
1931–1949
Gunnar Fant
1879–1967
1950–1955
Gustaf Bång
1888–1961
1956–1967
Yngve Kristensson
1900–1997
1967–1970
Georg Ericsson
1921–1985
Politik |
Huvudartikel: Stockholms politik
Mandatfördelning i valen 1911–1966 |
Valår
V
S
SP
C
FR
FP
LP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1911
31
24
45
31
24
45
100
39,0
95
1912
31
21
48
31
21
48
100
43,8
93
1913
30
20
50
30
20
50
100
50,8
93
1915
28
16
56
28
16
56
100
56,6
95
1917
26
12
62
26
12
62
100
52,2
94
1920
4
51
10
35
51
10
35
100
54,6
85
15
1923
7
44
9
40
7
44
9
40
100
39,8
86
14
1927
9
43
4
5
39
9
43
5
39
100
58,4
88
1931
52
5
3
5
35
52
5
5
35
100
65,1
89
1935
1
45
7
14
33
45
7
14
33
100
70,4
87
1938
3
55
2
14
26
55
14
26
100
70,0
78
22
1942
9
46
16
29
9
46
16
29
100
69,5
75
25
1946
17
38
23
22
17
38
23
22
100
74,5
73
27
1950
5
43
35
17
5
43
35
17
100
81,4
73
27
1954
8
41
31
20
8
41
31
20
100
79,8
76
24
1958
6
45
20
29
6
45
20
29
100
78,7
77
23
1962
5
49
23
23
5
49
23
23
100
78,5
73
27
1966
10
38
3
25
24
10
38
25
24
100
80,4
75
25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
^ Tätorten Stockholm var delad mellan flera kommuner:
Stockholms stad (808 484 inv.)
Solna stad (50 864 inv.)
Huddinge landskommun (27 028 inv.)
Sundbybergs stad (26 987 inv.)
Nacka stad (18 691 inv.)
Danderyds köping (8 818 inv.)
Djursholms stad (7 436 inv.)
Stocksunds köping (5 027 inv.)
Järfälla landskommun (4 209 inv.)
Se även |
Göteborgs stad (stadskommun)
Malmö stad (stadskommun)
Källor |
^ Bo Öhngren (red.), GEOKOD : en kodlista för den administrativa indelningen i Sverige 1862-1951, Uppsala universitet, 1977, ISBN 978-91-554-0552-6, licens: CC BY-SA 3.0
^ Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14)
^ Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1 & 185. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017
^ Carl-Axel Rydholm (mars 1998). ”S:t Olof eller S:t Erik?”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927214000/http://www.heraldik.se/artiklar/oloferik.html. Läst 22 juni 2008.
^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 132
^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 1-2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 3 december 2017
^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 24 december 2017.
Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ] - Presidente Jorge Carlos Fonseca - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História - Descoberta 1460 - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975 - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990 Área - Total 4 033 km² (146.º) - Água (%) 0,08 População - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º) ...
PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1 & 185. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017 
PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1 & 185
