Vaxholms stad var en stad och kommun i Stockholms län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Judiciell tillhörighet
1.2Kyrklig tillhörighet
1.3Sockenkod
2Stadsvapnet
3Geografi
3.1Tätorter i staden 1960
4Befolkningsutveckling
5Politik
5.1Mandatfördelning i valen 1919–1966
6Referenser
Administrativ historik |
Vaxholms stad fick stadsrättigheter 1652.
Staden inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Vaxholm omfattade ursprungligen endast Vaxön. Rindö tillfördes 1913 från Värmdö landskommun.
1 januari 1950 (enligt beslut den 10 december 1948) överfördes till Vaxholms stad från Värmdö landskommun och Värmdö jordregistersocken i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen den till Vaxholms församling hörande delen av Värmdö landskommun och jordregistersocken eller öarna Ramsö, Skarpö och Tynningö och Långholmen omfattande en areal av 8,59 km², varav 8,31 km² land, och med 385 invånare.[1]
Den 1 januari 1952 (enligt beslut den 16 mars 1951) överfördes till Vaxholms stad och församling från Östra Ryds landskommun och församling ett obebott område bestående av den nordväst om Vaxön belägna Myrholmen och den söder om Vaxön belägna Pålsundsklippan (den del som inte redan tillhörde staden) omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land.[1]
Vaxholms stad ombildades 1971 till Vaxholms kommun. Efter en sammanslagning och sedan utbrytning av Österåkers kommun, kom den Vaxholms kommun från 1983 vara större än den kommun som bildades 1971. [2]
Judiciell tillhörighet |
Den egna jurisdiktionen med magistrat och rådhusrätt upphörde 1948 då staden lades under landsrätt i Södra Roslags domsaga och Södra Roslags domsagas tingslag.[3]
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde staden Vaxholms församling.[4]
Sockenkod |
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0109[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet |
Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad stam av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett från skuran framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.
Vapnet fastställdes år 1944.
Geografi |
Vaxholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 15,37 km², varav 15,08 km² land.[1] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 16,30 km², varav 16,09 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960 |
Tätort
Folkmängd
Vaxholm
&&&&&&&&&&&02648.&&&&&02 648
Oskar-Fredriksborg
&&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 84,4 %.[7]
Befolkningsutveckling |
Befolkningsutvecklingen i Vaxholms stad 1805–1970[8][9][10][11]
År
Folkmängd
1805
1 048
1810
987
1820
958
1830
871
1840
921
1850
911
1860
1 048
1870
1 088
1880
1 278
1890
1 591
1900
1 702
1910
1 625
1920
3 354
1930
2 934
1935
2 922
1940
2 765
1945
2 969
1950
3 659
1955
3 679
1960
3 788
1965
4 347
1970
4 754
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den bildade Vaxholms kommun 1 januari 1971.
Politik |
Mandatfördelning i valen 1919–1966 |
Valår
V
S
SP
ÖVR
C
FR
FP
LP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1919
4
13
8
4
13
8
25
73,1
21
4
1920
3
12
10
3
12
10
25
37,1
22
1922
2
2
10
11
2
2
10
11
25
50,4
23
1926
2
4
2
9
8
2
4
2
9
8
25
57,8
23
1930
6
1
10
8
6
10
8
25
66,3
24
1934
7
2
1
10
5
7
2
10
5
25
65,0
23
1938
10
1
10
4
10
10
4
25
59,7
22
1942
10
1
8
6
10
8
6
25
54,0
23
1946
11
1
10
3
11
10
3
25
57,9
22
1950
12
10
3
12
10
3
25
78,5
23
1954
11
10
4
11
10
4
25
75,4
23
1958
11
1
1
7
5
11
7
5
25
78,4
23
1962
13
1
7
4
13
7
4
25
80,8
24
1966
11
2
7
5
11
2
7
5
25
80,9
23
Övriga 1930-1934 var Hantverkare och näringsidkare
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Referenser |
^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5-7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Vaxholms stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 4. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017
^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017.
^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017
^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017.
^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017.
Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ] - Presidente Jorge Carlos Fonseca - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História - Descoberta 1460 - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975 - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990 Área - Total 4 033 km² (146.º) - Água (%) 0,08 População - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º)
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5-7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5-7
