Funk
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Funk | |
Stilursprung | Soulmusik med större betoning på beats, influenser från rhythm and blues, jazz och psykedelisk rock |
---|---|
Kulturellt ursprung | Mitten av 1960-talet, USA[1] |
Instrument | Elbas, elgitarr, trummor, trummaskin, keyboard (piano, Hammondorgel, clavinet, synthesizer), valthorn, congas |
Påverkat | Disco, hiphop, boogie, electro, samtida R&B, liquid funk, house, new jack swing |
Subgenrer | Go-go, P-funk |
Fusionsgenrer | Acid jazz, afrobeat, G-funk, Go-go, funk metal, funk rock, funky house, jazzfunk, nu metal, skweee, UK funky |
- För andra betydelser, se Funk (olika betydelser).
Funk är en musikstil med liknande utveckling som soulen på 1950-talet och 1960-talet. Ordet funk sägs bland annat vara ett slanguttryck för "stank".[2] Funk kännetecknas av ett starkt ostinato via vanligtvis gitarr eller keyboard samt en dominant basgång som oftast fungerar som huvudriff. Andra viktiga instrument är trumpet, trombon och saxofon. Funklåtar är oftast längre än soullåtar och lägger mer vikt vid rytm än melodi, vilket ger utrymme för improvisationer och långa solon.
Innehåll
1 Historik
2 Funkrock
3 Exempel på funkband och funkmusiker
4 Referenser
5 Externa länkar
Historik |
Funken har samma ursprung som soulmusiken ungefär, det vill säga en blandning av rhythm'n'blues, rock, jazz och New Orleans second line rhumba. James Brown har varit mycket viktig för att sprida funken. Hans arrangemang lade särskilt stor vikt vid att markera rytmen. Låtarna "Papa's Got a Brand New Bag", "Cold Sweat" och "Get Up (I Feel Like Being a) Sex Machine" som Brown gjort kan sägas utgöra praktexempel på funk. Funkadelic och Parliament har också varit mycket viktiga i den senare utvecklingen av musiken.
Under 1970-talet fick funken sin storhetstid. Vanligt var också att man blandade in funk i disco och tvärtom. Detta gjorde också att funken inte blev lika hård som den R&B-inspirerade på 1960-talet. Som en motreaktion mot den mer kommersiella utvecklingen av funken utvecklades, med George Clinton i spetsen, en ny form av funk kallad p-funk. Funk var också en av de grundläggande stilarna för hip hopens och electrons utveckling på 1980-talet. Den från västkusten melodiösa g-funken var på många sätt en 90-talets variant av p-funk. Man brukar säga att g-funken skapades av Dr. Dre på sitt album "The Chronic" som släpptes 1992.
Funkrock |
På senare tid har vissa rockband blivit inspirerade av funkmusiken och skapat en ny genre som brukar kallas funkrock, funkmetal eller funkcore. Exempel på band som kan sägas spela funkrock är Red Hot Chili Peppers, Primus, Faith No More, Jane's Addiction och Rage Against the Machine.
Exempel på funkband och funkmusiker |
- Baby Huey and the Babysitters
- Bootsy Collins
- B.T. Express
- Cameo
Commodores (under deras tidiga karriär)- Con Funk Shun
- Curtis Mayfield
- Cymande
- Dazz Band
- Down to the bone
- Earth, Wind & Fire
- Fatback Band
- Funkadelic
- George Clinton
- Isaac Hayes
- James Brown
- Jimmy Castor Bunch
- Joe Tex
- Kool and the Gang
- Larry Graham
- Lakeside
- Morris Day
- One Way
- Parliament
- Parlet
- Prince
- Rick James
- Red Hot Chili Peppers
- Roger Troutman
- Slave
- Sly and the Family Stone
- Stevie Wonder
- The Bar-Kays
- The Gap Band
- The Meters
- The Ohio Players
- The Time
- Tower of Power
- War
- Zapp
Referenser |
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
^ Presence and Pleasure: The Funk Grooves of James Brown and Parliament, s. 3
^ Adams, Cecil: Straight Dope: What is the real meaning of "funky"?, 1992 (hämtad 2011-03-11)
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Funk.Bilder & media
- Allmusic: Funk