Urdu
.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}
 | Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2015-02) Motivering: Sakinnehållet i denna artikel skiljer så pass från den engelska artikeln att den behöver granskas. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Urdu | |
| اردو | |
| Talas i | Pakistan, Afghanistan, Fiji, Indien, Iran, Tadzjikistan, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Oman, Bahrain, Qatar och andra länder |
|---|---|
| Region | Sydasien, Mellanöstern och Oceanien |
| Antal talare | 104 miljoner |
| Språkfamilj | Urdu |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Pakistan, Indien |
| Språkmyndighet | National Council for Promotion of Urdu Language |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | ur |
| ISO 639-2 | urd (T) |
| ISO 639-3 | – |
| SIL | URD |
Urdu (uttal: ʊrd̪u) är ett indoeuropeiskt språk som klassificeras som ett centralindiskt språk bland de nyindoariska språken i den indoariska språkgruppen. I vissa fall klassas urdu som ett iranskt språk.[1] Det är tillsammans med engelskan officiellt språk i Pakistan, Fiji[2] och i några delar av norra Indien. I Pakistan har språket cirka 8 miljoner modersmålstalare och i Indien cirka 46 miljoner.[3][4]
I Afghanistan talar 7 procent av befolkningen urdu.[5] Urdu talas även i Förenade Arabemiraten,[6]Qatar,[7]Bahrain,[8] och Oman.[9]
Innehåll
1 Uppkomst
2 Utveckling
3 Ordförråd
4 Referenser
Uppkomst |
Efter ghaznavidernas erövring av Sydasien där man talade dialekten khari boli kom språket att influeras av andra dialekter från den norra delen av den indiska subkontinenten och det kom en massiv tillströmning från de persiska, turkiska och arabiska ordförråden, samt meningar och ordbildningar från dessa språk. Språket kom att kallas Zaban-e-Urdu-e-Mualla, senare urdu. Inom rättsväsendet använder man persiska ännu idag i Pakistan. Språket växte när persisk- och turkisktalande soldater beblandades med ursprungsbefolkningen.[10]
Utveckling |
Namnet urdu är den persiska formen av ett turkiskt ord som betyder "läger", "bazar" och började användas omkring år 1800. Språket är i stort sett detsamma som det som i brittisk terminologi kallades hindustani, men i motsats till hindustani som skrivs med devanāgarī, skrivs urdu med en variant av det persisk-arabiska alfabetet. Språket har en nära koppling till islam, speciellt Sufism och betraktas på den indiska subkontinenten (norra Indien) som islams lingua franca. I förhållande till andra indoariska språk har urdu en egen stilistisk utveckling och en egen självständig litteratur. Denna litteratur har rötter i den för hindi och urdu gemensamma islamiska litteraturen som skrevs på tidigare varianter av hindi.[3]
Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var erkänt officiellt språk av landets befolkning. Både innan och efter Islam nådde riket. Ända tills Pakistan bildades och britterna gav urdu (med engelskan) status som officiellt språk av landet. Därav är det bara 7 procent av landets befolkning som har urdu som modersmål.[11] Eftersom det bor olika folkslag och att det talas olika språk i Pakistan, så kommunicerar man genom urdu nu istället för persiska och dari.
Urdu har sedan början nära koppling till persiska och dari när det gäller litteratur och poesi. Dessa språk kan förstås av varandra och kallas för Rekhta (Rekhti) i poesins värld. Jalal al-din Rumi (Jalal al-din Balkhi),[12]Hafez (Khwāja Shams-ud-Dīn Muhammad Hāfez-e Shīrāzī),[13] Amir Khusro,[14]Mohammad Iqbal (Allama Iqbal),[15]Mirza Ghalib,[16] Khwaja Muhammad Hafiz Shirazi, Mir Taqi Mir,[17] Dr. Rais Numani,[18] Dr. Shamim Hashimi, Ataur Rahman Ata Kakwi, Allama Jamil Mazhari, är några urdu/persisk talande poeter och författare.
Ordförråd |
Ordförrådet inom urdu består av 70 procent persiska ord. Resten är en blandning av arabiska och turkiska ord. Men det finns också spår av franska, portugisiska och nederländska i urdu. [19] Språket har berikats till största delen genom lånord från persiska, dari,[20]tadzjikiska,[21]arabiska, turkiska, grekiska, arameiska,[22]pashto, baluchiska, kurdiska[23] och armeniska.[24] Det finns också en hel del lånord från chagatai (tjagataiska), portugisiska[25]grekiska, och på senare tid engelska.
Grekiskan har influerat många språk i Pakistan under Alexander den stores tid, urdu är bland de språken.[26][27] Även om urdu består av 70 procent persiska, så har även turkiska haft kraftigt påverkan på urdu även det.[19]
Referenser |
^ http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php
^ http://www.pimsleur.com/Learn-Urdu
- ^ [a b] Gren-Eklund, Gunilla (1996). Engström Christer, Marklund Kari. red. Urdu. Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. "Bd 19, [Uge-Vitru]". Höganäs: Bra böcker. sid. 101. Libris 8211203. http://www.ne.se/lang/urdu. Läst 17 november 2012
^ ”Language Family Trees” (på engelska). ethnologue.com. http://www.ethnologue.com/15/show_family.asp?subid=90019. Läst 17 november 2012. [död länk]
^ http://asiafoundation.org/resources/pdfs/AGsurvey06.pdf
^ http://www.collegescholarships.org/scholarships/country/uae.htm
^ http://www.mapsofworld.com/country-profile/qatar.html
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526070314/http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html. Läst 29 maj 2011.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107032251/http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture#. Läst 14 januari 2015.
^ Kachru, Yamuna. ”Urdu-Persian”. Hindi. https://books.google.co.uk/books?id=ooH5VfLTQEQC&pg=PA2&lpg=PA2&dq=urdu+heavy+persian&source=bl&ots=dG3qgmaV95&sig=WivP7AW9eRlTcp4oscBoHCBFEE0&hl=en&ei=9sp8SqzpLI6y-AaM5vxG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9#v=onepage&q=urdu%20heavy%20persian&f=false.
^ http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html
^ http://www.poets.org/poetsorg/poet/jalal-al-din-rumi
^ http://fundamentalbelief.blogspot.se/2011/11/khwaja-shamsuddin-muhammad-hafez.html
^ http://allpoetry.com/Amir-Khusro
^ http://www.allamaiqbal.com/publications/journals/review/apr79/2.htm
^ http://www.scribd.com/doc/30458478/Kulliat-e-Mirza-Ghalib-Nazme-Farsi
^ http://www.uramamurthy.com/mir.html
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629093036/http://www.mintocircle.com/index.php/staff-directory/teaching-staff/41-teachers/5-dr-rais-ahmad-nomani.html. Läst 14 januari 2015.
- ^ [a b] Urdu - The Origin and History of the Language
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402162155/http://iranian.com/Opinion/2002/June/Urdu/. Läst 4 mars 2015.
^ https://books.google.se/books?id=C7au4-y3Q-AC&pg=PA826&lpg=PA826&dq=urdu+influence+tajiki&source=bl&ots=ZY8at9s-cP&sig=ZdPexP2pnXHlyW1RWMw0-anjJ-I&hl=sv&sa=X&ei=7zm4VMOCFoeAywP2qYHQCQ&ved=0CG8Q6AEwCQ#v=onepage&q=urdu%20influence%20tajiki&f=false
^ https://books.google.se/books?id=nH1HBxdA1UIC&pg=PA353&lpg=PA353&dq=aramaic+words+urdu&source=bl&ots=6Kbu2x_sJm&sig=zXw9qGH-8O_m6hdx5RWFPFqJNME&hl=sv&sa=X&ei=4j64VMD8EIexygOT8ICQCQ&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=aramaic%20words%20urdu&f=false
^ http://www.ummah.com/forum/showthread.php?91402-Kurdish-Urdu
^ http://languagesoftheworld.info/etymology/loanwords-in-armenian.html
^ Parekh, Rauf. ”Portuguese loanwords in Urdu” (på engelska). Pakistan Press Foundation. Arkiverad från originalet den 3 maj 2013. https://archive.is/20130503134654/http://www.pakistanpressfoundation.org/news-archives/46275. Läst 17 november 2012.
^ http://www.academia.edu/1898458/Greek_influence_on_Sanskrit
^ http://dienekes.blogspot.se/2006/10/greek-origins-of-some-pathans-but-not.html
 | Wikipedia har en upplaga på Urdu. |
