Hjo
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Hjo | |
Tätort Centralort | |
Hamngatan | |
Slogan: I Love Hjo | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Hjo kommun |
Koordinater | 58°18′16″N 14°16′43″Ö / 58.30444°N 14.27861°Ö / 58.30444; 14.27861 |
Area | |
- tätort | 497 hektar (2015)[3] |
- kommun | 587,4 kvadratkilometer |
Folkmängd | |
- tätort | 6 264 (2017)[2] |
- kommun | 9 164 (2018)[1] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 12,604 inv./hektar |
- kommun | 16 inv./kvadratkilometer |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 544 3X |
Riktnummer | 0503 |
Tätortskod | T5296[4] |
GeoNames | 2706184 |
Ortens läge i Västra Götalands län | |
Wikimedia Commons: Hjo | |
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata |
Hjo .mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}uttal är en tätort i Västergötland samt centralort i Hjo kommun, Västra Götalands län, belägen vid Vätterns västra strand.
Innehåll
1 Historia
1.1 Administrativa tillhörigheter
1.2 Befolkningsutveckling
2 Samhället
3 Kommunikationer
3.1 Vägar
3.2 Järnvägar
4 Sevärdheter och evenemang
5 Hjo i film
6 Se även
7 Källor
7.1 Fotnoter
8 Vidare läsning
9 Externa länkar
Historia |
Namnet skrevs 1327 Hyo och kommer från Hjoån. Ånamnets betydelse är 'den oklara, grumliga'.[5]
Hjo var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden Vadstena och till Hästholmen. Vadstena kloster hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden.
När staden erhöll stadsprivilegier är inte känt, troligen i början av 1400-talet. Den första bevarande skriftliga uppgiften om Hjo som stad finns i Erik av Pommerns skattebok från 1413. Den noteringen är också orsaken till att Hjo kommun 2013 firade 600-årsjubileum.[6] 1586 förnyades stadens äldre privilegier, vilka stadfästes och utvidgades. Hjo förblev dock en mycket liten stad, man hade år 1805 350 innevånare. Anläggandet av Göta kanal innebar dock ett uppsving för staden, 1854 stod den nya hamnen färdig, vilken ansågs vara den bästa vid Vättern. 1873 invigdes den smalspåriga järnvägslinjen till Stentorp vid Västra stambanan (Hjo-Stenstorps Järnväg) och 1878 invigdes Hjo badanstalt, vilken lockade rika besökare, och Hjo fortsatte att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. 1880 hade staden 1 446 innevånare och 1910 2 268 innevånare.[7]
Trästaden Hjo har tilldelats Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm".
Administrativa tillhörigheter |
Hjo stad omslöts av Hjo socken. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun med delar av bebyggelsen i Hjo socken/landskommun. 1952 uppgick både Hjo socken/landskommun och Grevbäcks socken/landskommun i stadskommunen varefter Hjos bebyggelsen bara upptog en liten del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Hjo stad i Hjo kommun med Hjo som centralort.[8]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1989 till Hjo stadsförsamling med mindre delar i Hjo landsförsamling Från 1989 tillhör orten i Hjo församling.[9][9]
Orten ingick till 1945 i domkretsen för Hjo rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Gudhems och Kåkinds tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Hjo i Skövde domsaga, därefter ingår Hjo i Skaraborgs domsaga.[10]
Befolkningsutveckling |
Befolkningsutvecklingen i Hjo 1960–2015[11] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 3 305 | |||
1965 | 3 619 | |||
1970 | 4 078 | |||
1975 | 4 615 | |||
1980 | 5 523 | |||
1990 | 6 206 | 437 | ||
1995 | 6 305 | 437 | ||
2000 | 5 998 | 445 | ||
2005 | 6 075 | 446 | ||
2010 | 6 094 | 454 | ||
2015 | 6 203 | 497 | ||
Anm.: 2015 utbröts Grebban till en separat småort |
Samhället |
Hjo är en trästad vid Vätterns västra strand. I stadsparken, som också ligger utmed vätterstranden, finns ett Vätternakvarium. Parken anlades i slutet av 1800-talet i samband med bildandet av Hjo vattenkuranstalt. Vid torget ligger Hjo kyrka. Genom centrum flyter Hjoån.
I stadsparken i Hjo står en träskulptur föreställande svenske kung Erik Eriksson, även känd som Erik läspe och halte[12].
Hjo anses vara förebild till Grönköping i Grönköpings Veckoblad, men enligt tidningens redaktion ligger Grönköping mellan Skövde och Hjo.
Kommunikationer |
Vägar |
Inga Europa- eller riksvägar leder till Hjo, med däremot tre länsvägar. Länsväg 195 leder från Hjo söderut till Jönköping och norrut till Karlsborg. Vägen följer numera en förbifart just väster om staden, men gick tidigare genom stadens centrum. Länsväg 194 går från Hjo västerut mot Skövde. Länsväg 201 leder mot nordväst till Tibro och Mariestad.
Hjo har bussförbindelser med bland annat Tidaholm, Skövde, Tibro och Jönköping.[13]
Järnvägar |
Idag finns inga järnvägar i Hjo. Den smalspåriga Hjo–Stenstorps Järnväg byggdes 1872-73 för att ge bland annat Hjo anslutning till Västra stambanan. Efter att ha införlivats i Statens Järnvägar 1948, lades banans persontrafik ned 1961 och ersattes då med landsvägsbussar.[14] 1967 lades även den återstående godstrafiken ned och den enda del av banan som återstår är hamnspåren i Hjo.
Sevärdheter och evenemang |
Sveriges största klibbal[15].- Hjo stadspark med många sekelskiftesvillor, promenadstråk och vacker miljö.
- Torget i Hjo, där de gamla husen bevarats.
Hjo kyrka, återuppbyggd efter en brand 1794.- Hjo hamn med möjlighet att köpa sik, så kallad "Hjo-sik".
- Hjoåns dalgång med bland annat öringsafari som numera är skyddat varumärke.
S/S Trafik som ligger förtöjd i hamnen, om den inte är ute på jazzturer. Byggd 1892 är S/S Trafik en av landets mest välbevarade ångbåtar.- Cykeltävlingen Vätternrundan passerar genom Hjo.
Slöjdmässan i Hjo är Nordens största slöjd- och hantverksmässa med ca 80 000 besökare under tre dagar. Mässan anordnas under den andra helgen i juli.
Bondens marknad anordnades för första gången 1997.- En dragspelsstämma hålls andra helgen i augusti.
Hjo i film |
Torget och dess gamla byggnader användes vid inspelningar av filmen "Juloratoriet".
Se även |
- Hjo socken
- Personer från Hjo
Lista över fasta fornminnen i Hjo (för omfattning av detta område, se Hjo stad#Sockenkod)
Källor |
Fotnoter |
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
- ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 9 januari 2017
^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 januari 2017
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
^ "Jubileumsfirande 2013". Arkiverad 30 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Hjo.se. Läst 30 november 2012.
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 68-69.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ Västarvet - Västerötlands museum - Objekt VGM_40649, hämtad 22 september 2012.
^ Tidtabeller – Västtrafik
^ Gruppkorsband från SJ
^ Sveriges största klibbal
Vidare läsning |
Klackenberg, Henrik (1981). Hjo. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 35. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618974. ISBN 91-7192-524-4
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Hjo.Bilder & media
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|