Äktenskap
Äktenskap är ett juridiskt och samhälleligt, samt ofta ett religiöst och andligt, avtal mellan samlevande personer. Äktenskap kan ingås religiöst eller borgerligt. Det varierar om en stat erkänner enbart monogama äktenskap mellan personer av olika kön, erkänner äktenskap mellan personer av samma kön (så kallat samkönat äktenskap) eller erkänner äktenskap för polygama förhållanden.
Innehåll
1 Vigsel
2 Äktenskap i olika samhällen
3 Andra orsaker till äktenskap
4 Könsneutrala äktenskap
4.1 Internationellt
5 Månggifte
5.1 Månggifte i islamisk rätt
6 Se även
7 Referenser
Vigsel |
- Huvudartiklar: Vigsel och Bröllop
Vanligtvis ingås äktenskapet i en särskild lokal, en kyrka, synagoga, moské, tempel eller motsvarande vad beträffar religiösa vigslar; på ett rådhus eller liknande för borgerliga vigselceremonier. Det varierar mellan stater om man anser att ett religiöst ingånget äktenskap också är civilrättsligt bindande eller om de som ingår ett sådant äktenskap också måste ingå ett borgerligt äktenskap för att relationen ska anses lagligt reglerad. Äktenskapets ingående omges av ritualer och festligheter. I Skandinavien under vikingatiden firades bröllop i flera dygn. Brudparets väg till äkta sängen skedde bröllopsfestens första kväll, då paret leddes till sängs, åtföljda av vittnen, något som underströk att den ingångna förbindelsen samtidigt var en privat och en samhällelig angelägenhet. Ännu under medeltiden existerade sängledningen som ritual, då även prästen kunde ingå i följet av vittnen.[1]
Äktenskap i olika samhällen |
Grunden för att ingå äktenskap skiljer sig åt mellan olika kulturer. Inte sällan är äktenskapet ett från samhället eller staten mer eller mindre uttalat krav för sexuell samlevnad och familjebildning. I många nutida västerländska kulturer är det kravet mycket svagare, och äktenskap ingås istället ofta snarare av juridiska eller rent känslomässiga skäl, för att visa att man avser att leva med någon livet ut eller mycket länge. Särskilt när man pratar om den juridiska sidan av äktenskapet, händer det också att man säger att parterna ingår allians.
I en del kulturer fattas beslut om äktenskapet av föräldrarna när makarna är barn eller mycket unga, se barnäktenskap. Det förekommer också att brudgummen betalar en avgift till svärfadern för sin brud, se brudpris, eller att brudens föräldrar betalar brudgummens föräldrar för att de accepterar bruden alternativt betalar en hemgift för dottern till det nygifta paret. Barnäktenskap är förbjudet i många länder men praktiseras ibland ändå även i stater där det är förbjudet. Avtal om barnäktenskap, brudpris och hemgift är inte giltiga enligt västerländsk lagstiftning.
I romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna utgör äktenskapet ett sakrament. Äktenskap som sakrament är ett teologiskt begrepp som inte bör förväxlas med det civila äktenskapet.
Andra orsaker till äktenskap |
Konvenansäktenskap eller resonemangsparti kallas ett äktenskap som ingås och upprätthålls av rent rationella skäl istället för av kärlek. Denna typ av äktenskap grundar sig på saklig beräkning av exempelvis politiska, sociala eller ekonomiska fördelar.
Skenäktenskap är ett äktenskap där de som ingår äktenskapet inte har några planer på att leva tillsammans under äktenskapsliknande former. Ett motiv kan vara att en av parterna ska få uppehållstillstånd.
Könsneutrala äktenskap |
En könsneutral äktenskapslagstiftning innebär att personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma juridiska villkor som heterosexuella par. Könsneutrala äktenskapslagar finns endast i ett fåtal länder. Det är en möjlighet som tillkommit under senare år, tidigare var samtliga äktenskap i världen förbehållna par av olika kön.
Internationellt |
Könsneutral äktenskapslagstiftning har införts i ett antal olika rättssystem. Årtalen när detta har skett är[källa behövs]
- 2000 i Kanada (provinserna Ontario, Québec och British Columbia) [2]
- 2001 i Nederländerna [3]
- 2003 i Belgien [4]
- 2004 i USA (delstaten Massachusetts)
- 2005 i Spanien[5], Kanada (hela landet)
- 2006 i Sydafrika
- 2008 i USA (delstaterna Iowa, Kalifornien (förbjudet senare samma år) och Connecticut)
- 2009 i Norge[6] och Sverige
- 2009 i USA (delstaterna Maine (förbjudet senare samma år), New Hampshire och Vermont)
- 2010 i Portugal, Island[7], Argentina[8]
- 2011 i USA (delstaten New York)
- 2012 i Danmark[9]
- 2013 i Frankrike[10], Nya Zeeland, Uruguay
- 2014 i Finland[11]
- 2015 i USA ( samtliga delstater) [12]
Månggifte |
Polygama äktenskap inkluderar fler än två personer. I de samhällen och kulturer där polygami är tillåtet är det vanligen mannen som har flera fruar och inte tvärtom. Vanligen får en man i polygama samhällen inte förfördela någon av fruarna, även om de har olika rang beroende på om de är första, andra, tredje eller fjärde fru. Alla fruarna har rätt att få sina sexuella behov tillfredsställda och få barn tillsammans med mannen. I den händelse någon av fruarna avlider åligger det övriga fruar att ta hand om den avlidna kvinnans barn.
Inom några religioner är månggifte tillåtet, dock inte inom kristendomen. Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonerna, tillät månggifte en period under 1800-talet, men har förbjudit och tagit avstånd från månggiftet sedan slutet av 1800-talet.
Månggifte i islamisk rätt |
Månggiften där en man gifter sig med flera kvinnor förekommer i en del muslimska samhällen. Enligt Koranen 4:3 kan en muslimsk man gifta sig med upp till fyra kvinnor om han behandlar dem likvärdigt.[13] Idag är det vanligt att muslimska kvinnor skriver in en klausul i sitt äktenskapskontrakt (aqd) för att försäkra sig om att mannen inte får ta fler fruar.[14]<
Se även |
- Stockholmsäktenskap
- Bostonäktenskap
- Kungligt äktenskap
- Samvetsäktenskap
- Äktenskap i islam
- Äktenskap i Sverige
- Manus (romersk rätt)
Referenser |
^ Blom, Tomas (2008). ”Kärlekens kontrakt”. Populär historia 2008:4,: sid. 22-31. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/aktenskap-ett-karlekens-kontrakt/. Libris 10881672
^ ”Martin's machinations move marriage Supreme Court Reference to Oct. 2004”. 20 februari 2004. http://www.samesexmarriage.ca/legal/reference.htm.
^ ”Same-Sex Dutch Couples Gain Marriage and Adoption Rights”. The New York Times. 20 december 2000. http://www.nytimes.com/2000/12/20/world/same-sex-dutch-couples-gain-marriage-and-adoption-rights.html. Läst 30 september 2011.
^ Major legal consequences of marriage, cohabitation and registered partnership for different-sex and same-sex partners in Belgium
^ ”Disposiciones Generales” (på es) (PDF). Boletin Oficial del Estado. 2 juni 2005. http://www.boe.es/boe/dias/2005/07/02/pdfs/A23632-23634.pdf. Läst 8 januari 2007.
^ ”New law in Norway grants gay couples marriage rights”. USA Today (Washington DC). 17 juni 2008. http://www.usatoday.com/news/world/2008-06-17-gaymarriage_N.htm. Läst 30 september 2011.
^ ”Iceland PM weds as gay marriage legalised”. The Daily Telegraph (London). 28 juni 2010. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/iceland/7858150/Iceland-PM-weds-as-gay-marriage-legalised.html.
^ Barrionuevo, Alexei (13 juli 2010). ”Argentina Senate to Vote on Gay Marriage”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2010/07/14/world/americas/14argentina.html.
^ Rule, Sheila (2 October 1989). "Rights for Gay Couples in Denmark". The New York Times. Retrieved 7 June 2012.
^ Communiqué de presse – 2013-669 DC – Loi ouvrant le mariage aux couples de personnes de même sexe, Constitutional Council of France, retrieved on 17 May 2013
^ ”Finnish Parliament approves same-sex marriage”. Yle. 28 november 2014. http://yle.fi/uutiset/finnish_parliament_poised_to_vote_on_same-sex_marriage/7657759. Läst 28 november 2014.
^ ”Homoäktenskap lagligt i hela USA”. Dagens Nyheter. 26 juni 2015. http://www.dn.se/nyheter/varlden/homoaktenskap-lagligt-i-hela-usa/. Läst 16 Maj 2016.
^ Khader, Naser; Sjöqvist Suzanne (1998). Familjeliv och levnadsmönster bland Mellanösterns muslimer. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282543. ISBN 91-46-17167-3
^ Vikør, Knut S. (2003) (på nor). Mellom Gud og stat: ei historie om islamsk lov og rettsvesen. Oslo: Spartacus. Libris 9187394. ISBN 82-430-0287-1
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|
|