Somalia
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Somalia somali: Soomaaliya arabiska: الصومال (aṣ-Ṣūmāl) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
Nationalsång: ”Qolobaa Calankeed” | ||||||
 | ||||||
Huvudstad (och största stad) | Mogadishu | |||||
| Officiellt språk | somaliska, arabiska | |||||
| Demonym | somalier; somalisk[1] | |||||
| Statsskick | Förbundsrepublik | |||||
| - | President | Mohamed Abdullahi Mohamed | ||||
| - | Premiärminister | Hassan Ali Khayre | ||||
| Självständighet | från Storbritannien och Italien | |||||
| - | Erkänd | 1 juli 1960 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 637 657 km² [2](44:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,6 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 11 079 000 [3](79:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 17,4 inv./km² (168:e) | ||||
BNP (PPP) | 2016 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 16,8 miljarder USD[4] (145:e) | ||||
BNP (nominell) | 2016 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 6,34 miljarder USD[4] (145:e) | ||||
| Valuta | somalisk shilling ( SOS) | |||||
| Tidszon | UTC+3 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Shimbiris, 2 416 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 1 juli | |||||
| Nationalitetsmärke | SO | |||||
| Landskod | SO, SOM, 706 | |||||
| Toppdomän | .so | |||||
| Landsnummer | 252 | |||||
Somalia (somaliska: Soomaaliya, arabiska: الصومال aṣ-Ṣūmāl), formellt Förbundsrepubliken Somalia[1] (somaliska: Jamhuuriyadda Federaalka Soomaaliya, arabiska: جمهورية الصومال الفيدرالية Jumhūrīyat aṣ-Ṣūmāl al-Fidirālīyah), är ett land på Afrikas horn som gränsar till Djibouti i norr, Etiopien i väster och Kenya i sydväst. I norr har landet en kustlinje mot Adenviken och i öster och söder mot Indiska oceanen.
Somalia är uppdelat i Somaliland, som förklarat sig självständigt (dock utan erkännande från omvärlden) i nordväst, de helt eller delvis självstyrande regionerna Puntland och Galmudug i norr, samt det krigshärjade södra Somalia där den federala regeringen strider med Afrikanska unionens stöd mot Al-Shabab och flera andra rebellorganisationer.
Innehåll
1 Historia
2 Politik
3 Geografi
3.1 Klimat och miljö
3.2 Administrativ indelning
4 Ekonomi
5 Demografi
5.1 Etnicitet
5.2 Religion
5.3 Språk
6 Juridiskt system
7 Internationella rankningar
8 Referenser
9 Vidare läsning
10 Externa länkar
Historia |
.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}
 | Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Adalsultanatet
Nordvästra Somalia var inlemmat i riket Aksum från ungefär 300-talet till 700-talet e.Kr. Efter 700-talet växte islam inom Somalia, speciellt efter grundandet av Mogadishu år 900.
Under medeltiden uppstod flera sultanat och kungadömen kring handelsorter längs kusten. Ett av dessa var Adalsultanatet från 900-talet med storhetstid på 1400-talet. I inlandet var nomadiserande pastoralism den viktigaste näringen.
Under 1800-talet uppmärksammades Afrikas horns stora tillgång av engelsmännen, nämligen dess strategiska läge vid Adenviken. Britterna hade etablerat en flottbas i Aden, Jemen, inte minst som skydd för trafiken genom Suezkanalen till Indien. På 1880-talet upprättades ett brittiskt protektorat i nuvarande norra Somalia, Brittiska Somaliland. Italien följde efter och skapade i söder längs Indiska oceanens kust Italienska Somaliland.
1887 införlivades det tidigare somaliska Ogaden i Etiopien. Ogaden, som nu utgör Etiopiens östra del, är fortfarande omstritt mellan Somalia och Etiopien. Mussolinis fascistiska trupper invaderade på 20- och 30-talet Etiopien och satsade hårdare på att kolonisera Etiopien och Italienska Somaliland.
Under andra världskriget ockuperade britterna den italienska kolonin. 1950 anförtroddes området åter Italien för en övergångsperiod till 1960 då det planerades att bli fritt. Även det brittiska protektoratet planerades bli fritt samtidigt.
Republiken Somalia bildades genom en sammanslagning av Brittiska Somaliland, som blev självständigt från Storbritannien 26 juni 1960, och Italienska Somaliland, som blev självständigt från italiensk administration 1 juli 1960. Aden Abdullahi Osman valdes av SYL-parlamentariker till Somalias förste president i juli 1960.
Abdirashid Sharmarke valdes demokratiskt till Somalias andre president år 1967. År 1969 mördades han av kommunistiska kuppmän i nordöstra Somalia, som under ledning av general Mohammed Siad Barre upplöste nationalförsamlingen, förbjöd andra politiska partier och ställde landet under ledning av ett högsta revolutionsråd. Ledarskapet upprättade starka band med Sovjetunionen. Mot slutet av 1970-talet övergavs dock regimen av Sovjetunionen efter ett somaliskt försök att erövra den tidigare somaliska provinsen Ogaden i grannlandet Etiopien.
Sedan den långvarige diktatorn Siad Barre störtades 1991 har Somalia ansetts vara ett av världens mest politiskt osäkra länder. Ingen regering, eller grupp, har sedan dess på egen hand haft fullständig kontroll över landet. Landet har beskrivits som "laglöst". Samma år som Siad Barres regim gick i graven deklarerade klaner i norr den självständiga Republiken Somaliland, vilken nu inkluderar regionerna Awdal, Woqooyi Galbeed, Togdheer, Sanaag och Sool. Ingen annan stat har erkänt denna republik, även om dess existens kan anses vara stabil. Detta beror främst på en stark regerande klan samt ekonomisk infrastruktur som lämnats kvar sedan Storbritannien, Ryssland och USA hade militära hjälpprogram där.
I december 1992 landsteg den amerikanska marinkåren vid Somalias kust med föresatsen att infånga krigsherren Mohammed Farah Aidid samt att stabilisera situationen i landet, framför allt kring huvudstaden Mogadishu. Insatsen gick dock inte som planerat utan blev långt mer besvärlig och blodig än amerikanerna hade räknat med. Då USA:s styrkor den 3 oktober 1993 försökte gripa några av Aidids rådgivare i södra delen av Mogadishu utbröt våldsamma strider. Hundratals somalier och 18 amerikaner dödades. Efter incidenten som ligger till grund för filmen Black Hawk Down så visades bilder i medier över hela världen på döda amerikaner som släpades runt på gatorna. En kort tid senare meddelade USA att de skulle dra tillbaka sina styrkor. 1993 inledde FN en tvåårig insats, främst i söder, för att avhjälpa den katastrofala hungersnöden. 1995 drog sig FN tillbaka, efter att ha lidit förluster i människoliv bland sin personal.
Politik |
| Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En lång rad försök har med omvärldens hjälp gjorts för att återskapa en somalisk centralmakt. Det har till och med argumenterats att detta gjort området osäkrare för allmänheten, vilka inte kunnat veta vem som har det faktiskta monopolet på makten.
År 2000 samlades i Djibouti 400 företrädare från olika somaliska intressegrupper. Då tillsattes ett provisoriskt parlament Transitional National Assembly (TSA) och en tillfällig nationell övergångsregering Transitional National Government (TNG). Abdiqasim Salad valdes till landets president och en provisorisk författning antogs. Denna provisoriska administration stöddes internationellt av bland andra FN, OAU och Arabförbundet.
Följande år bildades dock en rivaliserande regering Somali Reconcilation and Restoration Council (SRRC) i Etiopien. Vid en konferens i Kenya 2004 kom 42 ledande företrädare för Somalias olika fraktioner bestående av milisledare som USA stött i 17 år[källa behövs] överens om att bilda ett klanbaserat parlament och en interimsregering dominerad av milisledare. Ny president blev den före detta krigsherre i Puntland Abdullahi Yusuf Ahmed, som i sin tur utsåg Ali Mohamed Gedi till premiärminister trots kontroverser med parlamentet.
Denna administration kännetecknades dock redan från början av så starka inre motsättningar att det dröjde nästan ett år innan den provisoriska regeringen kunde etablera sig inne i Somalia, och då inte i huvudstaden Mogadishu, där stödet var svagt, utan i staden Baidoa.
Som en reaktion på många års maktvakuum och otrygghet för civilbefolkningen inrättade islamiska grupper shariadomstolar i delar av landet, främst i huvudstaden Mogadishu, för att återupprätta ordningen med hjälp av islamisk rättsskipning. Till sitt stöd bildade domstolarna egna miliser, som 2006 drev ut krigsherrarna ur Mogadishu och tog kontroll över större delen av södra och centrala Somalia. Det laglösa milisväldet i huvudstaden kollapsade på några månader, trots att krigsherrarna och klanhövdingarna den 18 februari slutit sig samman i en USA-stödd allians. I juni 2006 antog den nya milisen namnet Islamiska domstolarnas högsta råd. Dess främste ledare, schejk Hassan Dahir Aweys som styr fullmäktigeförsamlingen och som ses som en andlig ledare för de islamistiska domstolarna anklagas av USA för samröre med terrornätverket al-Qaida. En annan viktig profil inom Islamiska domstolarnas högsta råd är schejk Sharif Ahmed som leder ett av de verkställande utskotten.
Engelskspråkig karta över situationen i Somalia och intilliggande områden den 2 december 2006.
Etiopien skickade sommaren 2006 in militära styrkor i landet för att stödja övergångsregeringen. Utomstående militära bedömare talar om cirka 15 000 etiopiska soldater. Därutöver tros Eritrea ha omkring 2 000 man i landet vilka understödjer den islamistiska milisen.[1]
Den 20 december 2006 utbröt våldsamma strider mellan regeringsstyrkor och milismän kring övergångsregeringens bas i Baidoa sedan de islamiska domstolarnas ultimatum till Etiopien att dra tillbaka sina styrkor gått ut dagen innan. Striderna eskalerade den 24 december när flyganfall genomfördes mot flera platser i Somalia av Etiopiens väpnade styrkor. Den 24 december 2006 förklarade Etiopien officiellt krig mot de islamiska domstolarnas råd. På juldagen bombades internationella flygplatsen i Somalias huvudstad Mogadishu samt flygplatsen i Baledogle. Även området strax söder om interimsregeringens högkvarter i Baidoa anfölls med artilleri. Samtidigt försökte många människor fly, men regeringen har stängt alla gränser. USA gav den 26 december sitt uttalade stöd till Etiopiens anfall mot Somalia.
Natten mot den 27 december samlades FN:s säkerhetsråd i ett blixtinkallat möte om krisen i Somalia. Rådets enda arabiska medlem Qatar ville att man skulle kräva att alla utländska styrkor, inklusive de etiopiska, skulle lämna Somalia. Även Afrikanska unionen och Arabförbundet slöt under de följande dagarna upp kring Qatars linje. Detta samtidigt som de etiopiska styrkorna avancerade och Somalias islamistiska styrkor drog sig tillbaka från huvudstaden Mogadishu. Den 28 december intogs Mogadishu av etiopisk trupp och övergångsregeringens styrkor [2] varpå islamistmilisen flydde huvudstaden. Efter att ha övergett Mogadishu drog sig islamisterna tillbaka till floden Jubbas dalgång där bland annat städerna Jilib och Kismayo ligger. På nyårsaftonen drevs de även iväg därifrån av etiopiska regeringsstyrkor.
Pirater utanför Somalias kust
Den 7 januari och 9 januari 2007 genomförde USA flygattacker mot mål i Somalia. Många uppgetts ha dödats i attackerna, som orsakade internationell kritik, bland annat från FN:s nye generalsekreterare Ban Ki-Moon.
Lördagen den 13 januari uppgav interimsregeringens talesman Abdirahman Dinari att islamistmilisens sista fäste, den lilla fiskebyn Ras Kamboni, hade erövrats. Islamisterna flydde ut i det väglösa busklandskapet i kustområdet vid Kenyas gräns.
Den 19 januari uppgav de dock att de tagit sig in i Mogadishu för att angripa palatset. På kvällen samma dag utbröt hårda strider kring Somalias presidentpalats. Minst en granat träffade palatset.
Afrikanska unionen beslutade då att sända en fredsbevarande styrka om 7 650 man till Somalia.
Islamisterna omgrupperade sig 2007. Många utländska observatörer hävdar att de har återkommit och nu kontrollerar större områden än innan de drevs bort från makten år 2006[källa behövs].
Somalia är tillsammans med Nigeria och Indonesien ett av de länder där det förekommer mest piratattacker. Se Sjöröveri i Somalia.
Freedom House rankade 2009 de politiska rättigheterna i Somalia som "7" (där 1 representerar mest fri och 7 minst fri), medborgerliga friheter som "7" och gav det frihetsrankningen "Inte fri".
Geografi |
Karta över Somalia.
- Naturtillgångar: uran och stora oexploaterade fyndigheter av järnmalm, tenn, bauxit, koppar och naturgas. Troligen finns även petroleum.
Klimat och miljö |
Norra Somalia har huvudsakligen ökenklimat. Från december till februari medför nordöst-monsunen ökentemperaturer i norr och mycket mildare i söder. Från maj till oktober ger sydväst-monsunen mycket höga temperaturer i norr och varmt i söder. Mellan monsunperioderna förekommer oregelbundna regnväder och varma och fuktiga perioder, så kallade tangambili.
De största mänskliga problemen är hungersnöd och förorenat vatten. Vattnet används ändå, vilket ger hälsoproblem. Miljöproblem är bland annat jorderosion som leder till att öknen breder ut sig. I februari 2006 blev det en extrem torka och hetta som orsakade katastrof i landet.
Administrativ indelning |
Somalia var före kriget indelat i 18 regioner (singularis gobolka):
Awdal, Bakool, Banaadir, Bari, Bay, Galguduud, Gedo, Hiiraan, Jubbada Dhexe, Jubbada Hoose, Mudug, Nugaal, Sanaag, Shabeellaha Dhexe, Shabeellaha Hoose, Sool, Togdheer och Woqooyi Galbeed.
Ekonomi |
Trots alla problem i Somalia fortsätter det ekonomiska livet, delvis eftersom mycket av aktiviteten på det ekonomiska området är lokalt. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen och boskap svarar för 40 procent av BNP och 65 procent av exporten. Den lilla industri som fanns i Somalia, var främst inom livsmedelsindustrin och den har i stort sett försvunnit.
Somalias servicesektor har lyckats växa. Telekommunikationsföretag har byggt upp trådlösa nät i de flesta större städerna och erbjuder Afrikas lägsta priser på internationell telefoni. I avsaknad av formella banker blomstrar valutaväxlingsmarknaden och möjligheten att få pengar överförda ifrån utlandet. Hotellbranschen fungerar och säkerheten på hotellen sköts av milis knuten till verksamheten. Någon bredare ekonomisk utveckling kan dock inte ske så länge stridigheterna fortsätter och breder ut sig. Numera används huvudsakligen amerikanska dollar[källa behövs], varför inflationstakten i det längre perspektivet torde orientera sig mot den amerikanska.
Demografi |
Den senaste folkräkningen hölls den 15 februari 1987 och avsåg den faktiska (de facto) bosatta befolkningen i Somalia, som uppgick till 7 114 431 invånare (varav 3 741 664 män och 3 372 767 kvinnor).[5] En tidigare folkräkning hölls även 1975, då befolkningen (de facto) uppgick till 3 253 024 invånare.[6] Invånartalet i Somalia uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 11 031 386 invånare,[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 11 079 000,[3] samt av Världsbanken (juli 2016) till 14 317 996 invånare.[7]
Somalias demografi i siffror:
- Befolkningens åldersstruktur (2017):
- 0-14 år: 43,15 %
- 15-24 år: 19,04 %
- 25-54 år: 31,43 %
- 55-64 år: 4,20 %
- 65 år och äldre: 2,19 %
- Befolkningens medianålder: 18,1 år (2017)
- Mäns medianålder 18,3 år (2017)
- Kvinnors medianålder 17,9 år (2017)
Befolkningstillväxt: 2,00 % per år (2017)
Födelsetal: 39,6 födslar per 1 000 invånare (2017)
Dödlighet (hela befolkningen): 13,1 dödsfall per 1 000 invånare (2017)
Nettomigration: -6,5 migranter per 1 000 invånare (2017)- Könsfördelning (vid födseln): 1,03 män per kvinna (2016)
- Könsfördelning (hela befolkningen): 1,01 män per kvinna (2016)
Mödradödlighet: 732 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
Spädbarnsdödlighet: 94,8 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 103,3 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 86,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2017)
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 52,8 år (2017)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 50,7 år (2017)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 54,9 år (2017)
Antal barn/kvinna: 5,8 (2017)- Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 0,4 % (2016)
- Invånare som är smittade av HIV/Aids: 24 000 (2016)
- Dödsfall på grund av HIV/Aids per år: 1 700 (2016)
- Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 8,3 % (2016)
- Andel av barn under 5 års ålder som är underviktiga: 23,0 % (2009)
Läs- och skrivkunnighet: År 2011 var 49,7 procent av männen läskunniga, 25,3 procent av kvinnorna, och totalt 37,8 procent av de vuxna, enligt Unesco.[8]
- 98 procent av Somalias kvinnor var år 2016 könsstympade.[9]
Siffror tagna från CIAs The World Factbook om inget annat anges.[2]
Etnicitet |
Karta över folkgrupper i Somalia från 2002, utgiven av Central Intelligence Agency.
I avseende på etnicitet så uppskattar The World Factbook andelen somalier till 85 procent och bantuer och andra icke-somalier, däribland 30 000 araber, till 15 procent.[2]
Den somaliska folkgruppen är uppdelad på fyra till sex huvudklaner; antalet varierande beroende på definition. Dessa är de nomadiska och vandrande klanerna Darod, Dir Hawiye och Isaaq samt de bofasta klanerna Digil och Mifle (även grupperade tillsammans under termen Rahanweyn). I Somalia utgör klanen den huvudsakliga identifierande faktorn. Huvudklanerna är i sin tur uppdelade klaner och underklaner.[10]
Religion |
Enligt den provisoriska konstitutionen från 2012 är islam Somalias statsreligion, spridandet av andra religioner än islam är förbjudet i landet samt alla lagar måste följa sharias generella principer [11][12]. Enligt det somaliska ministeriet för religiösa frågor så är mer än 99 procent av landets befolkning sunnimuslimsk. Medlemmar av andra religiösa samfund utgör mindre än 1 procent och består av en mindre grupp kristna, sufier samt ett okänt antal shiamuslimer.[13]
Språk |
Somalia domineras språkligt av somaliskan, ett afroasiatiskt (östkushitiskt) språk, som vidare delas in Maay och Maxaatiri.[14]. Somalia ligger också nära nuvarande sydöstra Sahara, ett av de områden som har föreslagits som den afroasiatiska språkgruppens ursprung.[15] Maay somaliskan baseras på de sydliga dialekterna och Maxaatiri somaliskan på de nordliga dialekterna. Emellertid saknar Maay somaliskan alfabet och lexikon varför Maxaatiri-somaliskan kommit att betraktas som standardspråk och fungera som lingua franca samt användas i skrift och media.[16] Maay somaliskan förekommer också i media men är då oftast begränsad till Konfur-galbed regionerna.[17] Vidare talas somaliskans "två varianter" även i mindre utsträckning i de omkringliggande länderna utanför Somalia, samt av den somalisktalande diasporan, och har sammanlagt åtminstone tio miljoner talare.[18]
Oroligheterna i landet har fått konsekvenser för minoritetsspråkstalare, som förföljts under de senaste två decennierna.[16]Swahilin, som traditionellt talats längs den somaliska kusten, är hotad i landet, och det finns idag förmodligen fler talare av de somaliska swahilidialekterna chimwiini och bajuni i Kenya än i Somalia, eftersom de flytt landet.[19] Ytterligare ett bantuspråk som i liten utsträckning talas i Somalia är mushunguli. I syd och sydväst finns oromotalande grupper, och ytterligare ett kushitiskt språk, boni (eller aweer), som är närmare besläktat med somaliskan, talas – men är på utdöende – i söder. Det är dock oklart i vilken utsträckning dessa språk fortfarande används i landet, eftersom de väpnade konflikterna och bristen på stabil administration gör statistiken än mer opålitlig än vad som brukar vara fallet i afrikanska länder.[16] Andra språk som historiskt har spelat en nämnvärd roll i Somalia är engelska och italienska, som språk som kom med kolonialismen, och arabiska, både på grund av handelskontakter och eftersom Somalia är ett muslimskt land.[16] De officiella språken i Somalia är somaliska och arabiska, vilket möjliggör somaliskt medlemskap i Arabförbundet, trots att landet inte har något nämnvärt antal förstaspråkstalare av arabiska. Den självutnämnda republiken Somaliland i nordvästra Somalia anger utöver somaliska även arabiska och engelska som officiella språk.[20]
Juridiskt system |
Det juridiska systemet i Somalia varierar beroende på plats och styre. Sharia har traditionellt haft inflytande i det muslimska Somalia, och appliceras i varierande utsträckning beroende på olika typer av mål. Det finns även ett traditionellt somaliskt juridiskt system, xeer, på vilket man på många platser lokalt fallit tillbaka efter centralmaktens kollaps.
Internationella rankningar |
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | N/A |
Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 153 av 173 |
Transparency International | Korruptionsindex 2016 | 176 av 176 |
FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2006 | N/A |
Referenser |
- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 93. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 29 november 2017
- ^ [a b c d] ”Somalia” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 14 november 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/so.html. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Country profile Somalia” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Somalia. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Somalia 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/02/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2019&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=46&pr1.y=8&c=726&s=NGDPD%2CPPPGDP&grp=0&a=. Läst 28 november 2017.
^ ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 28 november 2017.
^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a706%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 28 november 2017.
^ ”Population, total, data; Somalia” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=SO. Läst 20 november 2017.
^ ”Somali Distance Education and Literacy”. UNESCO Institute for Lifelong Learning. Unesco. http://www.unesco.org/uil/litbase/?menu=4&programme=100. Läst 10 februari 2017.
^ The Guardian. 29 juli 2016. https://www.theguardian.com/world/2016/jul/29/somali-government-pledges-to-fight-fgm-at-first-national-forum. Läst 10 februari 2017.
^ (på engelska) ( PDF) EASO Country of Origin Information report - South and Central Somalia Country overview. European Asylum Support Office. 2014. sid. 20-21. https://www.ecoi.net/file_upload/90_1412334993_easo-2014-08-coi-report-somalia.pdf. Läst 29 november 2017
^ ”BBC - Somali leaders back new constitution”. http://www.bbc.com/news/world-africa-19075685. Läst 6 maj 2018.
^ ”Provisional$Constitution”. http://hrlibrary.umn.edu/research/Somalia-Constitution2012.pdf. Läst 6 maj 2018.
^ ”International Religious Freedom Report for 2016 - Somalia” (på engelska). United States Department of State - Bureau of Democracy, Human Rights and Labor. https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm#wrapper. Läst 28 november 2017.
^ ”Maay Maay” (på sv). Wikipedia. 2018-10-15. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maay_Maay&oldid=43705410. Läst 15 oktober 2018.
^ Crass, Joachim, "Afroasiatic Languages", i Encyclopedia of Language and Linguistics, andra utgåvan (2006), (s. 106-109)
- ^ [a b c d] Orwin, Martin, "Somalia: Language Situation", i Encyclopedia of Language and Linguistics, andra utgåvan (2006), (s. 509-510)
^ ”Maay Maay” (på sv). Wikipedia. 2018-10-15. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maay_Maay&oldid=43705518. Läst 15 oktober 2018.
^ Serzisko, Fritz, "Somali", i Encyclopedia of Language and Linguistics, andra utgåvan (2006), (s. 505-509)
^ Marten, Lutz, "Swahili", i Encyclopedia of Language and Linguistics, andra utgåvan (2006), (s. 304-308)
^ Republic of Somaliland: Country Profile Arkiverad 12 februari 2012 på WebCite, läst 2010-09-14
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 93
Vidare läsning |
Magnusson, Tomas; Öhrlund Ruta (2015). Somalia: hot eller hopp? : ett land som aldrig lämnas i fred : ett folk som aldrig ger upp. Faun Förlag. Libris 18004000. ISBN 9789187435393
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Somalia.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Somalia..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
