Bibeln
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Bibeln | |
 Gutenbergs Bibel var den första tryckta Bibeln | |
| Originalspråk | Hebreiska Arameiska Koinegrekiska |
|---|---|
Titelbladet i en svensk Bibel, "den Heliga Skrift", från 1810.
Bibeln är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift". Ofta är skrifterna samlade i en bok, uppdelad i två delar, Gamla testamentet och Nya testamentet. Samma skrifter som inom kristendomen kallas Gamla testamentet återfinns även inom judendomen som en kanonisk skriftsamling med namnet Tanach eller den Hebreiska Bibeln där böckernas inbördes ordning skiljer sig något från den inbördes ordningen i kristna biblar. Till Bibeln räknas ofta även de så kallade Gamla testamentets apokryfer även om synen på dessa böcker - samt vilka böcker som ingår i dessa apokryfer - skiljer sig åt mellan olika kyrkosamfund. Allmänt kan sägas att de gamla kyrkorna (Romersk-katolska och Ortodoxa) omfamnar Gamla testamentets Apokryfer som en del av kanon medan nyare kyrkosamfund med rötter i reformationen i olika hög grad avfärdar dem som varandes en del av kanon. I många bibelöversättningar saknas därför Apokryferna (så t.ex. 1917 års översättning av Bibeln till Svenska) eller återfinns som en egen sektion böcker mellan Gamla och Nya testamentet (så t.ex. Bibel 2000).
Delar av eller hela Bibeln används också som helig skrift av andra trossamfund som till exempel Mormoner och Jehovas Vittnen.
Innehåll
1 Bibelns innehåll
1.1 Kristendomens bibel
2 Allmänt
3 Etymologi - bibeln
4 "Bibeln" enligt olika trossamfund
4.1 Judendomen
4.2 Kristendomen
5 Deuterokanoniska skrifter
6 Tillkomst
7 Bibeln på svenska
7.1 Officiella svenska översättningar och revisioner
7.2 Andra större svenska översättningar
7.2.1 Nya testamentet
8 Äldre översättningar till andra språk
9 Se även
10 Referenser
11 Vidare läsning
11.1 Litteratur
11.2 Externa länkar
Bibelns innehåll |
Kristendomens bibel |
Det Gamla testamentet är Bibelns äldsta del och innehåller i 39 böcker (Apokryferna oräknat) berättelserna om jordens skapelse, patriarkerna och Israels folks historia fram till och kort efter den såkallade Babyloniska fångenskapen. I Gamla Testamentet återfinns också det bibliska Israels lagsamlingar, poesi och profetiska litteratur.
Det Nya Testamentet, i sin tur, behandlar i Evangelierna Jesus liv och undervisning, i Apostlagörningarna den första kyrkans historia och i Breven (epistlarna) olika dogmatiska och pastorala frågor. I Nya testamentets sista bok - Johannes uppenbarelse - beskrivs i profetiska ordalag den inom kristendomen såkallade Yttersta tiden, Yttersta Domen och Himmelriket.
Allmänt |
De judiska heliga skrifterna, som ingår i Gamla testamentet, utkristalliserades efter hand som fasta textsamlingar. I Nya testamentet omtalas dessa skrifter vanligen som ”Skriften” eller som ”Lagen och Profeterna”. De nytestamentliga författarna, som skriver på grekiska, citerar dem ofta via en redan befintlig grekisk översättning, Septuaginta. I den tidiga kristna kyrkan lästes "lagen" och "profeterna" utifrån övertygelsen att dessa texter djupast sett handlar om Jesus Kristus. Efterhand kom också ett antal skrifter som erkändes vara skrivna av apostlarna eller deras nära medarbetare att spridas och läsas offentligt i de kristna kyrkorna - texter som kom att samlas under namnet Nya testamentet. Dessa skrifter - de fyra evangelierna, Apostlagärningarna, ett antal brev skrivna av främst Paulus (ofta kallade epistlar av grekiskans ἐπιστολή, "brev") samt Uppenbarelseboken - kom att tillsammans med det Gamla testamentet att ingå i den tidiga kyrkans kanon. Den process som ledde fram till samlandet av en kanon brukar benämnas kanonhistoria. Bibelns skrifter har alltså tillkommit under en mycket lång tid. Ofta dateras de äldsta böckerna till den tidiga delen av Israel som kungadöme (ca 900 f.vt.) [1] även om vissa forskare daterar de äldsta texterna till betydligt tidigare än så.[2]
Med bibelsyn avses på vilket sätt en person läser och förstår de bibliska texterna. Det vetenskapliga, systematiska arbetet med Bibeln kallas bibelvetenskap eller exegetik. Bibelns roll som grundläggande element i livsförståelse eller som rättesnöre för livsföring har medverkat till att den blivit spridd över hela världen, och anses vara den mest spridda och sålda boken någonsin.[3]
Etymologi - bibeln |
Det svenska ordet bibel har kommit in i svenska språket från det grekiska ordet τὰ βιβλία via latinet.[4] Ordformen ”bibel” kan spåras tillbaka till år 1620.[4] Tidigare ofta som Biblia, så 1541 då Biblia på Swensko utkom, även kallad Gustav Vasas Bibel[4] Grekiskans τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna” är en pluralform av ordet βιβλίον, biblion med betydelsen “liten bok”.[5] Detta ord är i sin tur en så kallad diminutiv form av ordet βιβλος med betydelsen ”papyrus, bokrulle, bok”.[5] Även formen βύβλος bublos, förekommer. Troligen kommer ordet från namnet på den feniciska hamnstaden Byblos, även kallad Gebal. Från denna stad skeppades nämligen papyrus till Grekland, där man sedan använde det till skrivmaterial.[6][4]
Den judiske författaren Josefus använder pluralformen τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna”, om de judiska heliga skrifterna i sin skrift Judiska fornminnen. Även i Aristeasbrevet skrivet ungefär två hundra år tidigare omtalas de judiska skrifterna med detta namn.[7] Nya testamentets skrifter kallades ursprungligen endast "hågkomster" eller "minnesanteckningar" [8] men kom i och med helbibelutgåvorna (där Nya testamentet inkluderades) snart att även de betecknas som "skrifter" och en av de första exempel vi har på detta är från Johannes Chrysostomos som refererar till just "skrifterna" eller "böckerna" (τὰ βιβλία), då han avser både Gamla och Nya testamentet.[9]
Under 800-900 talen började man så småningom att uppfatta pluralformen ”biblia”, ”böckerna”, som ett ord i singularis femininum med betydelsen ”boken”. De båda orden har i nominativ samma utseende. Ordet med betydelsen "boken" har sedan kommit in som lånord i moderna västerländska språk[10]
"Bibeln" enligt olika trossamfund |
Judendomen |
Judendomen har 24 böcker i sin Bibel, på hebreiska Tanach, även kallad Hebreiska Bibeln. Den innehåller 24 böcker som motsvarar det som i kristendomens bibelkanon kallas Gamla testamentet men med en annan ordning och uppdelning.
Kristendomen |
Kristna utgåvor av hela Bibeln delar upp böckerna i Gamla och Nya testamentet där det Gamla Testamentet utgörs av omkring 39 respektive 27 böcker (apokryfer oräknade) och Nya Testamentet 27. Gamla testamentets 39 böcker är desamma som de 24 böcker som utgör judendomens Torah. De har dock en en annan ordning och uppdelning (till exempel utgör Samuelsböckerna Kungaböckerna och Esra-Nehemja endast tre böcker i Tanach medan de räknas som sex olika böcker i de flesta kristna utgåvor av Bibeln. Detsamma gäller Tolvprofetboken som i kristna biblar kan sägas behandlas som tolv individuella böcker medan de i Tanach hålls ihop till en.)
Nya Testamentet förhåller sig i all väsentlighet enligt kristen dogmatik till Gamla Testamentet som en tolkningsnyckel: det är genom texterna om Jesus och hur de första kristna använde det Gamla Testamentets skrifter som deras djupaste mening blir uppenbar och förklarad. Därav blir det naturligt att hålla ihop dessa två skriftsamlingar som en även om den första kyrkan ännu inte hade något skrivet Nya Testamente utan endast predikade det kristna budskapet utifrån Tanach. Då berättelsen om Jesus är så central för den kristna kyrkan har dock Nya Testamentet och då särskilt de fyra evangelierna fått särskilt stort utrymme och i liturgiska kyrkor läses vanligen endast en gammaltestamentlig text och två nytestamenyliga vid det som i gudstjänsten brukar benämnas "Textläsningen" och det vanliga är att predikan sker utifrån evangelietexten.
Deuterokanoniska skrifter |
Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända böckerna i Gamla testamentet finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla testamentet" eller "gammaltestamentliga apokryfer". Tio av de apokryfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och med vissa tillägg för Ortodoxa kyrkan. I Ortodoxa kyrkan har de deuterokanoniska skrifterna ändå inte samma ställning som de ifrån den Hebreiska bibeln trots att den Ortodoxa kyrkan använder den grekiska Septuaginta som sin standardtext[11] och kallas av dem för deuterokanoniska skrifter. Martin Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen Manasses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel Bibel 2000.[källa behövs]
Tillkomst |
Det antas idag att Bibelns äldsta delar återfinns i delar av den så kallade Pentateuken, de fem Moseböckerna; samma böcker som utgör judendomens Torah (Lagen). Den anses traditionellt ha skrivits av Mose men dagens bibelforskare hävdar allmänt att en textkritisk analys visar att dessa böcker tillkommit under en lägre tid och att Pentateuken i sitt nuvarande skick blev slutgiltigt färdigställd runt år 400 f.v.t.[1]
Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdigställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.[1]
Den tredje avdelningen, skrifterna innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av Bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.[1]
Den sedan slutet av 1900-talet mest använda editionen av Gamla testamentet kallas Stuttgartensia.
Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav Athanasius vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.[1] Det språk som Nya testamentet är skrivet på kallas koiné-grekiska och är vardaglig grekiska. Den allmänt använda grekiska editionen kallas Novum Testamentum.
Bibeln på svenska |
Svenska bibelöversättningar |
|---|
Officiella översättningar
Andra översättningar
|
För att göra bibeln tillgänglig för en bredare läsekrets har bibeln översatts till en mängd moderna språk, däribland svenska. Översättningarna kan som enklast antingen vara översatta med fokus på att det ska vara korrekt ord-för-ord, tanke-för-tanke, parafras eller när det gäller hymner och liknande att de ska vara melodiskt sammanhängande. Men då ord ofta har olika meningar och utsträckningar i olika språk tvingas en översättare alltid göra val.
På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson.[12] Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den. Nedan följer ett urval av de mest kända:
Officiella svenska översättningar och revisioner |
Gustav Vasas bibel (1541)
Nya testamentet utkom 1526
Gustav II Adolfs bibel (1618, nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)
Karl XII:s bibel (1703, revision av Gustav Vasas bibel)
1917 års kyrkobibel (1917)
Bibel 2000 (1999, officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)
NT 81 (1981, Nya testamentet)
Tillägg till Gamla testamentet (1986, Gamla testamentets apokryfer)
Andra större svenska översättningar |
- Svenska Folkbibeln
- Nya Levande Bibeln
- Helge Åkessons Bibelöversättning
- Nya världens bibelöversättning
Nya testamentet |
P. P Waldenströms översättning 1921, Waldenströms översättning av Nya testamentet[13]
- David Hedegårds översättning
Bo Giertz översättning (1980-talet)- Reformationsbibeln
Vår herres Jesu Kristi Nya testamente, översatt av Erik Benelius (sent 1800-tal)
En av 1900-talets största bibelkännare, den framlidne Hugo Odeberg, försökte även med en egen översättning av Nya testamentet. Han kom inte längre än till Evangelierna och Apostlagärningarna. Emellertid finns det han översatt utgivet i boken "De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna[14]".
Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet, som hittats under golvet i Linköpings domkyrkas norra sidoskepp. Den latinska texten lyder: Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Orden syftar på den bön en av de tillsammans med Jesus korsfästa rövarna enligt Lukasevangeliet 23:42 ska ha riktat till honom. Detta kan vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.
Äldre översättningar till andra språk |
Det finns flera äldre och för bibelöversättningstraditionen mycket viktiga översättningar till andra språk än grundspråken hebreiska/arameiska och grekiska. Nedan följer de som haft störst betydelse i bibelhistorien:
Septuaginta (De sjuttios (översättning), förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.vt. Den är en översättning från hebreiska till grekiska och omfattar Gamla testamentet och ett antal apokryfer.
Vulgata, latinsk helbibelöversättning från år 405 e.vt. gjord av Hieronymus.
Peshitta, den vanligaste syriska översättningen.
Den sahidiska översättningen, en koptisk översättning från omkring år 300 e.vt.
Silverbibeln eller Codex Argenteus, gotisk översättning från omkring år 400 e.vt.
Se även |
Matteus och ängeln, målning av Caravaggio (1602).
- Textkritisk bibelforskning
- Bibeln som historisk källa
- Bibelsyn
- Bibelvetenskap
Bibelserien Tysk/Italiensk tv-serie baserad på Bibeln
- Profet
- Messiasprofetior och Jesus
- Studiebibel
Referenser |
- ^ [a b c d e] ”Bibeln”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/bibeln. Läst 7 september 2014.
^ 1937-, Pfeiffer, Charles F., (Editor) (William Curtis), (1962). The Wycliffe Bible Commentary. Southwestern Co. sid. 1. OCLC 855172272. http://worldcat.org/oclc/855172272. Läst 12 januari 2019
^ ”Best selling book of non-fiction”. http://www.guinnessworldrecords.com/records-1/best-selling-book-of-non-fiction/.
- ^ [a b c d] Hellquist, Elof (1948). Svensk etymologisk ordbok. Bd 1, A-N. Lund: Gleerup. Libris 11182
- ^ [a b] Heikel, Ivar A.; Fridrichsen Anton (1973) (på grc). Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna (2. uppl.). Lund: Gleerup. Libris 1165782
^ Artiklarna ”papyrus” och ”Gebal” i Engnell Ivan, red (1962-1963). Svenskt bibliskt uppslagsverk (2. uppl.). Stockholm: Nordiska uppslagsböcker. Libris 8197937 .
^ Ordet βιβλίον Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).
^ Gerhardsson Birger, Hartman Lars, red (1969). En bok om Nya testamentet. Lund: Gleerup. sid. 100. Libris 466363
^ Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).
^ Artikeln "bibeln" i Encyclopedia of Religion and Ethics (1909).
^ Meyendorff, John (1983). Byzantine Theology – Historical Trends and Doctrinal Themes (rev. 2nd). New York: Fordham University Press. sid. 7
^ Frågor om översättningens historia Arkiverad 27 september 2008 hämtat från the Wayback Machine. bibeln.se
^ Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen i Projekt Runeberg
^ De fyra evangelierna och Apostlagärningarna. Stockholm: BV-förl. 1996. Libris 7646245. ISBN 91-7518-170-3
Vidare läsning |
Litteratur |
- Libris stora handbok till bibeln, huvudredaktör Pat och David Alexander, Svensk red Sune Fahlgren (översättning Ewa Edén-Modén), 2012
- Lietzmann, Hans, Från fornkyrkan. Stockholm: 1935.
The New Jerome Biblical Commentary. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
Entre Galilée et l'Église, la Bible: une mise au point. Étude. Joël Col. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.
Externa länkar |
- Den hebreiska texten till Gamla testamentet http://www.bibelwissenschaft.de/online-bibeln/biblia-hebraica-stuttgartensia-bhs/lesen-im-bibeltext/bibel/text/lesen/stelle/1/
- Den grekiska texten till Nya testamentet http://www.bibelwissenschaft.de/online-bibeln/greek-new-testament-ubs5/lesen-im-bibeltext/
- Svenska Bibelsällskapet
- Bibeln parallella - wordproject
- Reformationsbibeln
- Sök i Bibel 2000
- Sök i Svenska Folkbibeln
- Sök i 1917 års översättning och Levande Bibeln, samt i biblar på 54 andra språk
- Bibeln Online, Sökning i översättningarna 1917, Karl XII, King James
- Voxbiblia. Lyssna på Bibel 2000 eller 3 engelskspråkiga biblar
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||
| ||||||||||||||||||||
