Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Malört
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen Asterales
Familj	Korgblommiga växter Asteraceae
Släkte	Malörtssläktet Artemisia
Art	Malört A. absinthium
Vetenskapligt namn
§ Artemisia absinthium
Auktor	L.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Äkta malört, eller bara malört, (Artemisia absinthium) är en art i familjen korgblommiga växter. Det är en flerårig ört med silvergrå blad. Den är släkt med gråbo (Artemisia vulgaris), dragon (Artemisia dracunculus) och åbrodd (Artemisia abrotanum).

Namnet "malört" syftar på örtens påstådda men tvivelaktiga förmåga att skydda kläder mot mal. Enligt Bilder ur Nordens Flora 1917–1926 är ett verksammare medel mot dessa "persiskt insektspulver", de torkade och pulvriserade blomkorgarna av den i Sverige med lätthet odlade rosenkragen (Pyrethrum roseum). ^[1]

Örtståndet av malört blir inte så högt som hos gråbo; stjälkar och jordstam är mycket sega; bladen är glänsande av mjuk, tilltryckt hårighet av gråaktig silverfärg; blommorna är mer lysande gula än hos gråbo, och som planterad försvarar malörten sin plats bland våra prydnadsväxter. Hela örten har ytterst besk smak och sprider vid söndergnuggning en genomträngande lukt.

Malört växer på torra, steniga, varma platser, i synnerhet ruderatplatser, utbredd över södra hälften av Sverige, Norge och Finland. Den blommar på eftersommaren och hösten.

Användning |

Växten är en vanlig brännvinskrydda, och används som färsk eller torkad i bäsk. Den används också som krydda i vissa viner, såsom vermouth. Som torkad utgör den också en av ingredienserna vid tillverkning av absint.

Drycker med malört fick sin spridning via klosterväsendet under medeltiden i Europa. Absint förbjöds i flera europeiska länder och USA mellan åren 1910 och 1915 på grund av sin förmodade hälsovådlighet. Sverige var ett av de få länder som aldrig förbjöd absint eller annan malörtstinktur. Den enda regleringen var en ransonering i form av ett recepttvång år 1927 i samband med att motbokssystemet infördes i Sverige. Alkoholhalten sänktes under denna tid till 27 procent på apoteken.

Malörten har länge fungerat som medicinalväxt, och då främst för att behandla olika typer av magåkommor. Man har kunnat visa att den använts såväl i det gamla Egypten, som i antikens Rom och Grekland. Redan under antiken förlorade dock medicinmännen sitt monopol på växten, då den introducerades som smaksättning i vindrycker.

Synonymer |

• 
  Absinthium officinale Brot., 1804 nom. illeg.
  


• 
  Absinthium vulgare Lam., 1779


• 
  Artemisia pendula Salisb., 1796 nom. illeg.
  


• 
  Artemisia rhaetica Brügger, 1886

Källor |

1. 
   ^ Malört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
   

Externa länkar |

• Den virtuella floran

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Malört.
  Bilder & media