Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Kvicksilver
Nummer 80 Tecken Hg Grupp 12 Period 6 Block d
Cd ↑ Hg ↓ Cn Guld ← Kvicksilver → Tallium     [Xe] 4f14 5d10 6s2             80Hg                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	200,59 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	13579,04 kg/m3(273 K)
Aggregationstillstånd	Flytande
Smältpunkt	234,32 K (-38,83 °C)
Kokpunkt	629,88 K (356,73 °C)
Molvolym	14,09 × 10-6m3/mol
Smältvärme	2,295 kJ/mol
Ångbildningsvärme	59,229 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	150 (171) pm
Kovalent radie	149 pm
van der Waalsradie	155 pm
Jonisationspotential	Första: 1007,1 kJ/mol Andra: 1810 kJ/mol Tredje: 3300 kJ/mol kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f14 5d10 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 18, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	2, 1 (svag bas)
Elektronegativitet	2,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	rombisk
Ljudhastighet	1407 m/s
Elektrisk konduktivitet	1,4 × 106A/(V × m)
Mohs hårdhet	1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kvicksilverisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 194Hg {syn.} 444 år ε 0,040 194Au 195Hg {syn.} 10,53 h β+ 3,1 195Au 196Hg 0,15 % Stabil 197Hg {syn.} 64,94 h ε 3,0541 197Au 198Hg 9,97 % Stabil 199Hg 16,87 % Stabil 200Hg 23,1 % Stabil 201Hg 13,18 % Stabil 202Hg 29,86 % Stabil 204Hg 6,87 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kvicksilver (latinskt namn Hydroargentum eller hydrargentum, grekiska: Hydrargyros, ὑδράργυρος, vattensilver,) är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur. Det bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Kvicksilver är relativt sällsynt, och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO₂). Ämnet har under människans historia använts till en mångfald av ändamål, bland annat vid framställning av guld, silver, klor och soda, och amalgam (där det ingår som beståndsdel). Det har även haft stor betydelse i många äldre civilisationer. Dock är kvicksilver ett starkt gift, såväl för människor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador på centrala nervsystemet och njurarna. Grundämnet skiljer sig från andra genom att det bildar den diatomiska jonen Hg₂²⁺.

Historik |

Äldre civilisationer |

Under 1500-talet före Kristus spelade kvicksilver en stor roll i förfaraonernas religiösa riter.

Cinnober, ur vilket kvicksilver kan framställas, har brutits i Almadén i Spanien sedan antiken och även i Kina och förcolumbianska Anderna. Cinnober användes till att framställa röda färger.^[1]

Alkemister i hela Eurasien var intresserade av kvicksilver. Många ansåg att kvicksilver kunde vara en beståndsdel i andra metaller. Det fanns också idéer om att det skulle ha livgivande förmåga, och metallen var kopplad till odödlighet och skapandet av ett livselixir.^[1]

1500-talet och framåt |

Guldproduktion |

År 1554 utvecklade Bartolomé de Medina en metod för att med amalgam extrahera silver ur malm. Snabbt blev metoden utbredd i gruvor i de spanska kolonierna i Amerika så som i Potosí. Under den Kaliforniska guldruschen användes stora mängder kvicksilver, mycket från de nyfunna cinnoberfyndigheterna i New Almadén i söder om San José. Vid sekelskiftet 1900 förlorade dock kvicksilver sin framträdande roll i guldutvinningen för att ersättas med andra metoder så som cyanidlakning. Kvicksilver används dock fortsatt av småskaliga guldgrävare än idag.^[2]

Mätinstrument |

Det första vetenskapliga mätinstrumentet som använde kvicksilver var en barometer utvecklad 1643 av Evangelista Torricelli. Kvicksilvertermometern av glas utvecklades av Daniel Gabriel Fahrenheit i början av 1700-talet och har förblivit vanliga ända till idag.^[2]

På 1700-talet tillverkades speglar med "kvicksilvertekniken".

Användningsområden |

• Guld- och silvertillverkning


• Amalgam (kvicksilver legerar sig med flera andra metaller)


• Framställning av acetaldehyd, klorgas och soda


• 
  Lågenergilampor och lysrör
  


• Termometrar


• Elektriska apparater. Till exempel nivåvippor.


• Desinfektionsmedel (i form av sublimat).

Miljö- och hälsoeffekter samt lagstiftning |

Kvicksilver är mycket giftigt - redan på grund av sin kraftigt etsande egenskap. Hg₂²⁺-joner knyter lätt fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på mag-tarmkanal och njurar. Kvicksilver kan på samma sätt även reagera med enzymer och är därför skadligt redan vid låga halter och anrikning av metylkvicksilver i näringskedjan är ett stort problem för människor och djur^[3].

Tandamalgam är den största exponeringskällan hos genomsnittsbefolkningen. År 1990 beräknade en expertgrupp, tillsatt av World Health Organization (WHO), att genomsnittsbefolkningen i USA och Europa dagligen fick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ångform från tandamalgam (förutsatt att de hade sådan lagning) och ytterligare 6,74 mikrogram av övriga former av kvicksilver (metyl-, ångform och oorganiskt) från alla övriga källor (vatten, luft, mat).^[4] Cirka 80% av inhalerat elementärt kvicksilver absorberas i lungorna medan mindre än 0,01% av svalt elementärt kvicksilver absorberas av tarmarna. Oorganiskt kvicksilver absorberas till cirka 7-15% av tarmarna^[5] medan den organiska formen monometylkvicksilver absorberas upp till 95% av tarmarna.^[6]

Källor till kvicksilver |

FN:s miljöprogram uppskattar de globala kvicksilverutsläppen till 5500-8900 ton årligen. Tre sorters källor till kvicksilverutsläpp kan särskiljas: naturliga källor, antropogena källor och återutsläpp.^[7]

De naturliga källorna står för ungefär 10% av utsläppen och utgörs i huvudsak av vittring av mineral och vulkanutbrott.

De antropogena utsläppen uppskattades till 1960 ton år 2010 och hade följande fördelning:^[8]

Källor till antropogena kvicksilverutsläpp

Källa	Utsläpp i ton	%
Förbränning av fossila bränslen
Kolförbränning	474	24
Förbränning av olja och naturgas	9,9	1
Gruvbrytning, smältning och metallproduktion
Primärproduktion av järnmetaller	45,5	2
Primärproduktion av icke-järnhaltiga metaller	193	10
Storskalig guldproduktion	97,3	5
Småskalig guldproduktion	727	37
Utvinning av kvicksilver	11,7	<1
Cementtillverkning	173	9
Oljeraffinering	16	1
Kontaminerade platser	82,5	4
Klor-alkali-industri	28,4	1
Konsumtionsvaror	95,6	5
Kremering	3,6	<1

De antropogena utsläppen tros ha nått sin kulmen under 1970-talet. Därefter låg de någorlunda stabilt under åren 1990-2005, med en minskning i Europa och Nordamerika och en ökning i Asien. Därefter ser det dock ut som en ny ökning är möjlig, även om data är osäkra.^[9]

Återutsläpp är när kvicksilver som har avlagrats kommer ut i naturen igen. Detta kvicksilver kan ha både naturliga och antropogena källor, och är ingen egentlig källa utan mer en del av kvicksilvrets kretslopp när de väl är ute i atmosfären eller vattnet. Dessa utsläpp står för ungefär 60% av kvicksilverutsläppen och kommer bland annat från skogsbränder och förbränning av biomassa och när vågor och vindar rör upp sediment.

Lagstiftning |

Sverige har sedan den 1 juni 2009^[10] ett totalt förbud mot kvicksilver med hänvisning till att det är ett miljögift. Detta förbud innefattar användningen i tandlagningsamalgam (Sedan tidigare renas rökgaserna från svenska krematorier från kvicksilver). Dock kommer kvicksilver i fortsättningen att få användas i några särskilt angivna fall, till exempel i lågenergilampor^[11].

Från år 2011 råder ett exportförbud av kvicksilver inom EU. 2018 träder också en ny förordning i kraft (2017/852) som implementerar Minamatakonventionen. I och med den införs bland annat också ett importförbud, nya restriktioner på amalgam och regler för lagring av kvicksilveravfall.^[12]

Se även |

• Periodiska systemet


• Tungmetall


• Millimeter kvicksilver

Referenser |

1. ^ [a b] Lane, Kris (2012). ”Chapter 2: Dangerous Attractions: Mercury in Human History”. i Sharon L. Zuber & Michael C. Newman (på Engelska). Mercury Pollution: A Transdisciplinary Treatment. CRC Press. sid. 15-18. ISBN 978-1-4398-3388-9 
   


2. ^ [a b] Lane, Kris (2012). ”Chapter 2: Dangerous Attractions: Mercury in Human History”. i Sharon L. Zuber & Michael C. Newman (på Engelska). Mercury Pollution: A Transdisciplinary Treatment. CRC Press. sid. 22-25. ISBN 978-1-4398-3388-9 
   


3. 
   ^ forskning.se. ”Kvicksilver”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822162636/http://www.forskning.se/apropaer/apropaer/kvicksilver.5.7cdc43ec129352b024480001175.html. 
   


4. 
   ^ ”Methylmercury”. WHO. 1990. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/38082/1/9241571012_eng.pdf. Läst 29 juni 2017. 
   


5. 
   ^ Park, Jung-Duck; Zheng, Wei. ”Human Exposure and Health Effects of Inorganic and Elemental Mercury”. Journal of Preventive Medicine and Public Health 45 (6): sid. 344–352. doi:10.3961/jpmph.2012.45.6.344. ISSN 1975-8375. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3514464/. Läst 29 juni 2017. 
   


6. 
   ^ ”Evaluation of certain food additives and contaminants”. WHO. 2004. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/42849/1/WHO_TRS_922.pdf. Läst 29 juni 2017. 
   


7. 
   ^ UNEP (2013). "Global Mercury Assessment 2013" (engelska). 4-8. Läst 12 maj 2018.
   


8. 
   ^ UNEP (2013). "Global Mercury Assessment 2013" (engelska). 9-15. Läst 12 maj 2018.
   


9. 
   ^ UNEP (2013). "Global Mercury Assessment 2013" (engelska). 16-18. Läst 12 maj 2018.
   


10. 
    ^ regeringen.se. ”Regeringen förbjuder all användning av kvicksilver i Sverige”. Arkiverad från originalet den 4 september 2010. https://web.archive.org/web/20100904043501/http://www.regeringen.se/sb/d/11443/a/118546. 
    


11. 
    ^ kemi.se. ”Kemikalieinspektionen: Kvicksilver/regler”. Arkiverad från originalet den 29 april 2015. https://web.archive.org/web/20150429045058/http://www.kemi.se/Innehall/Fragor-i-fokus/Kvicksilver/. Läst 29 januari 2012. 
    


12. 
    ^ ”Kort om kvicksilver” (på sv). www.kemi.se. https://www.kemi.se/hitta-direkt/lagar-och-regler/ytterligare-eu-regler/kvicksilver/kort-om-kvicksilver. Läst 12 maj 2018. 
    

Externa länkar |

• miljoportalen.se - Giftighet och miljöproblem, Miljöportalen


• forskning.se - Kvicksilver

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas

Auktoritetsdata • LCCN: sh85083794 • GND: 4127830-6