Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Avicenna
Miniatyr föreställande Avicenna.
Född	ca 980
Död	juni 1037
Andra namn	Ibn-Sina, Abu Ali Sina, Pur-e Sina

Avicenna (latinsk form av arabiska Ibn-Sina, ابن سينا, eller Abu Ali Sina, ابوعلى سينا, persiska: پور سینا Pur-e Sina), född omkring 980, död i juni 1037, var en persisk läkare, filosof, poet och vetenskapsman.

Avicenna författade den medicinska encyklopedin Canon (Qânûn), som kombinerade det antika medicinska arvet från Galenos med traditionell persisk läkekonst. Det blev ett standardverk i Europa under högmedeltiden och var betydelsefullt för att återetablera det antika vetandet inom medicin.

Biografi |

Avicenna föddes omkring 980 i Afsana nära Buchara i Persien, nuvarande Uzbekistan. Han verkade vid flera persiska furstehov, och tjänstgjorde som livmedicus hos de sista samanadiska och några av de buyidiska sultanerna.^[1] En tid tjänstgjorde han även som vesir i Hamadan, men hotades flera gånger till liv och frihet och räddade sig till Isfahan, där han samlade lärjungar omkring sig.^[1] Han skrev 450 böcker, huvudsakligen medicinska och filosofiska verk. Genom hans böcker samt många studenter från Europa som studerade hos honom i Persien överfördes modern medicin till Europa. Hans böcker studerades under 400 år vid europeiska lärosäten.^{[källa behövs]}

Vetenskap |

Avicenna tolkade systematiskt den del av den antika grekiska vetenskapen som bevarats i den islamiska kulturkretsen.

I sitt filosofiska tänkande utgick Avicenna från Al Farabis med nyplatonismen besläktade riktning, men närmade sig Aristoteles.^[1] Hans största filosofiska arbete, al-Shifa, den första systematiska framställningen av den peripatetiska filosofin, översattes flera gånger till latin, så även hans logik och metafysik.^[1] Han var den förste filosof att skilja mellan essens (vad något är) och existens (att något är). Han menade att de är två olika ting, med undantag av Gud där de sammanfaller. Han räknade med en substantiell själ, som kan överleva den kroppsliga döden, men förnekade kroppens uppståndelse. Dessa läror väckte häftig kritik hos Ghazali, vilket ledde till en stagnation i den islamska filosofin efter Avicenna. Avicenna kom att uppfattas som en oislamisk tänkare.

Mest berömd är Avicenna för sin medicinska encyklopedi, Qânûn (i fem böcker), som var kompilerad efter arabiska framställningar av den grekiska medicinen, framför allt Galenos, och under många århundraden tjänade som kodex för medicinskt vetande, i Europa ända in på 1600-talet, i vissa trakter av Orienten ända in på 1900-talet.^[1] Arbetet översattes till latin omkring 30 gånger och gavs ut på arabiska i Rom 1593 (i 4 band).^[1] Avicenna räknas som en av läkekonstens stora gestalter.

Inflytande |

Avicenna spelade en avgörande roll för den islamiska upplysningsfilosofin. Han var också betydelsefull för Europa genom att förmedla det antika kunskapsarvet. George Sarton kallade honom för den mest kända vetenskapsmannen inom islam. Han har även kallats "den moderna läkarvetenskapens fader".

Referenser |

1. ^ [a b c d e f] Avicenna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Avicenna.
  Bilder & media
  
  


• 
  Avicenna i Libris
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Medeltidens filosofer Kristna filosofer Pierre Abelard · Ægidius Romanus · Alain de Lille · Albertus Magnus · Alexander av Hales · Anselm av Canterbury · Augustinus · Roger Bacon · Bernardus Silvestris · Bernhard av Clairvaux · Boethius · Boëthius de Dacia · Bonaventura · Jean Buridan · Walter Burley  · Dante Alighieri · Johannes Duns Scotus · Guillaume Durand · Johannes Eckhart · Georgios Gemistos Plethon · Gilbert de la Porrée · Godfrey av Fontaines · Henry av Ghent · Hugo av Sankt Victor · Joakim av Floris · Johannes Bessarion · Johannes Philoponos · Johannes av Salisbury · Johannes Scotus Erigena · Marsilius av Padua · Martianus Capella · Nicolaus från Autrecourt · William av Ockham · Nicolaus Oresme · Radulphus Brito · Ramon Llull (Raimundus Lullus) · Richard av Sankt Victor · Robert Grosseteste · Roscelin av Compiègne · Thomas av Aquino · Vilhelm av Auvergne · Vilhelm av Champeaux · Vilhelm av Conches Judiska filosofer Maimonides · Samuel ibn Tibbon Islamiska filosofer Al-Ghazali · Averroës · Avicenna · Ibn al-Rawandi · Jalal al-din Rumi · Mohammad Ghazali · Razi (Rhazes) Portal:Filosofi

v • r Islamisk filosofi och teologi Teologiska skolor Ashariter · Liberal islam · Mu'taziliter · Murjiter · Imamiter · Ismailiter Filosofiska skolor Avicennism · Averroism · Illuminationistisk filosofi · Transcendent teosofi · Traditionella skolan · Sufisk metafysik · Sufisk kosmologi Teologer as-Sadiq · Abu Hanifa · Ghazali · Al-Jahiz · al-Masudi · Alhazen · Biruni · Averroës · Ibn al-Nafis · Ibn Khaldun Filosofer Ibn al-Rawandi · Ibn Khaldun · Al-Kindi · Al Farabi · Razi · Avicenna · Hamadani · Averroës · Suhrawardi · Ibn 'Arabi · René Guénon · Frithjof Schuon · Seyyed Hossein Nasr · Mulla Sadra · Allameh Tabatabaei · Mohammad Iqbal · Abdolkarim Soroush

v • r Persisk litteratur Klassisk Zarathustra (Gatha, ca 1200 f.Kr) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr) • Rudaki (d. 941) • Ferdowsi (Shâhnâméh, d. 1020) • Daqiqi (d. 980) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Manuchehri (d. 1040) • Omar Khayyam (d. 1122) • Hujwiri (d. 1077) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Attâr (d. 1230) • Nezami (d. 1209) • Shams al-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr al-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556) I modern tid Iraj Mirza (d. 1926) • Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadegh Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–) Iranister, översättare och litteraturvetare Iraj Afshar • Shirzad Aghaee • A. J. Arberry • Peter Avery • Fateme Behros • Hans Bethge • Mary Boyce • Edward Browne • Arthur Christensen • Ashk Dahlén • Ali Akbar Dehkhoda • Richard Nelson Frye • Roman Ghirshman • Akbar Golrang • Eric Hermelin • Anders Hultgård • Carina Jahani • Dariush Kargar • Davoud Monchi-Zadeh • Georg von Munthe af Morgenstierne • Ali Muhaddis • Parviz Natel-Khanlari • Reynold A. Nicholson • H.S. Nyberg • Claus V. Pedersen • Ebrahim Poordavood • Zabihullah Safa • Prods Oktor Skjærvø • Ahmad Tafazzoli • Finn Thiesen • Bo Utas • Geo Widengren • Stig Wikander • Ehsan Yarshater

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 89770781 • LCCN: n80002386 • ISNI: 0000 0001 2143 0876 • GND: 118505254 • SELIBR: 37427 • SUDOC: 086202936 • BNF: cb11889658g (data) • NLA: 35011193 • NDL: 00620299 • NKC: jn19981000172 • ICCU: ITICCUVEAV02253 • BNE: XX968054