Tukaner
.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Tukaner | |
 Svaveltukan | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Tukaner Ramphastidae |
| Vetenskapligt namn | |
§ Ramphastidae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Släkten | |
se text | |
| Synonymer | |
Pepparätare föråldrat[1] | |
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen | |
Tukaner (Ramphastidae), pepparätare,[2] är en familj inom ordningen hackspettartade fåglar med cirka 40 arter i Syd- och Centralamerika. Dessa fåglar har de största näbbarna i förhållande till sin kroppsstorlek, upp till en tredjedel av kroppen. Denna stora näbb används för termoreglering[3], men kan även ha flera andra nyttiga egenskaper, som att hjälpa vid födosök, partnerval samt att skrämma fiender. Precis som andra hackspettartade fåglar har de även zygodaktyla fötter, vilket innebär att de har två klor fram och två bak, till skillnad från de flesta fåglar som har tre fram och en bak. Detta ger dem utmärkt greppförmåga. Med sina starka färger och stora näbb, går de inte att ta miste på. De lever i grupper och lever av bär, frön, insekter, spindlar och undantagsvis andra fågelarters ungar. Maten plockas upp med spetsen på näbben och dess långa tunga. Tukaner kan vara högljudda. De är ofta väldigt territoriella, och inte sällan aggressiva mot andra djur, varför vissa fågelexperter hävdar att dessa fåglar är bland de jobbigaste av alla att arbeta med i djurparker. Ett par håller ihop i flera år. En gång om året lägger honan 2-4 ägg i boet uppe i ett trädhål. Båda föräldrarna ruvar äggen, som kläcks efter ungefär två veckor. Ungarna lämnar boet när de är cirka åtta veckor gamla. Den går att tämja precis som en papegoja, och dess vackra fjädrar är mycket omtyckta som dekoration. Namnet tukan kommer från portugisiskans tucano, ett ord upptaget ur tupí-guaraní.
Stjärnbilden Tukanen är uppkallad efter dessa fåglar.
Systematik |
Familj Ramphastidae
- Släkte Aulacorhynchus — gröna tukaner (6–13 arter beroende på taxonomi)
- Släkte Selenidera — flerfärgade tukaner (6 arter)
- Släkte Andigena — bergstukaner (4 arter)
- Släkte Pteroglossus — aracarier (14 arter, inkl. grönnäbbad bergstukan (Pteroglossus/Baillonius bailloni)
- Släkte Ramphastos — typiska tukaner (cirka 8 arter)
Källhänvisningar |
^ Svenska Akademiens ordbok: tukan (Tryckår 2009)
^ "tukaner". NE.se. Läst 28 oktober 2014.
^ Tatersall et al (2009)
- Tattersall, G. J. et al. (2009) Heat Exchange from the Toucan Bill
- Reveals a Controllable Vascular Thermal Radiator, Science, vol 325, 468-470
