Frihandel

Multi tool use

Frihandelsområden i världen.
Frihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra liknande handelspolitiska åtgärder. Motsatsen till frihandel är protektionism. Ända sedan David Ricardo lanserade teorin om komparativa fördelar i början av 1800-talet har många nationalekonomer förespråkat frihandel som ett ideal inom handelspolitiken.[1]
Denna samsyn har gjort att debatten kring frihandel till stor del handlar om varför den inte införs omedelbart överallt.[2] Det svar som oftast ges, i enlighet med public choice-teorin, är att vinsterna från frihandel är små och utspridda på många medan de särintressen som tjänar på tullar – exempelvis bönder i industriländer – är få och har stor anledning att påverka den politiska processen för att gynna sig själva.[3]
Frihandel förekommer bland annat mellan EU:s medlemsländer. Det går även att betrakta handeln inom ett land som frihandel. De länder som har lägst tullar som andel av total utrikeshandel är industriländer som USA, EU-länderna, Kanada och Australien. Dessa tillämpar dock mycket höga tullar på jordbruksprodukter och textilier. Utvecklingsländer i Latinamerika, Afrika och Asien har högre tullar, särskilt historiskt.[4][5]
Se även |
- Frihamn
- GATT
- Handelshinder
- Inre marknaden
- Merkantilism
- WTO
Referenser |
^ "Nonetheless, since the time of Adam Smith economists have advocated free trade as an ideal toward which trade policy should strive." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 218
^ "the quota imposed a loss of more than $1.6 billion on U.S. consumers ... How can such a thing happen politically?" "While the logic of collective action has long been invoked by economists to explain seemingly irrational trade policies, it is somewhat vague on the way in which organized interest groups actually go about influencing policy." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231
^ "The reason that a policy like the sugar quota can happen is that the sugar producers form a relatively small, well-organized group ..." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231
^ IMF (2001), "Global Trade Liberalization and the Developing Countries"
^ Medhora, Rohinton (2003), "Viewpoint: Tariffs and Trade Liberalization in Developing Countries" Arkiverad 30 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., International Development Research Centre
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
Liberalism
|
|
Ideologier |
Klassisk liberalism · Libertarianism · Konservativ liberalism · Socialliberalism
|
 |
|
Mindre inriktningar |
Anarkokapitalism · Geolibertarianism · Marknadsliberalism · Minarkism · Nationalliberalism · Neolibertarianism · Nyliberalism · Objektivism · Ordoliberalism · Paleolibertarianism
|
|
Idéer |
Naturrätt · Rättigheter · Negativa och positiva friheter · Folksuveränitetsprincipen · Liberal demokrati · Sekularisering · Civilsamhället · Individualism · Marknadsekonomi · Frihandel · Laissez faire
|
|
Nyckelpersoner |
Lord Acton · Edmund Burke · Frédéric Bastiat · Anders Chydenius · Isaiah Berlin · Milton Friedman · Václav Havel · Friedrich von Hayek · David Hume · Thomas Jefferson · Immanuel Kant · John Locke · John Stuart Mill · Ludwig von Mises · Montesquieu · Robert Nozick · Thomas Paine · Karl Popper · John Rawls · Adam Smith · Herbert Spencer · Alexis de Tocqueville
|
|
Regionala varianter |
Kategori:Liberalism efter land · Liberalism i Europa · Amerikansk liberalism
|
|
Organisationer |
Liberala partier · Liberala internationalen · Alliansen liberaler och demokrater för Europa · Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa · Europeiska liberala ungdomsförbundet · International Federation of Liberal Youth · Africa Liberal Network
|
|
Relaterade ämnen |
Liberalismens historia · Antikommunism · Frihet · Kapitalism · Panarkism · Nattväktarstat · Den osynliga handen · Vänsterliberalism · Frisinne · Oberoende liberal · Liberalkonservatism · Liberalfeminism · Liberalteologi
|
|
Portal:Politikportalen |
|
ECZmCvvmNAn,8EG jMWmAfb xree
Popular posts from this blog
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid ...
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid ...
Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ] - Presidente Jorge Carlos Fonseca - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História - Descoberta 1460 - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975 - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990 Área - Total 4 033 km² (146.º) - Água (%) 0,08 População - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º) ...