Frihandel
Frihandelsområden i världen.
Frihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra liknande handelspolitiska åtgärder. Motsatsen till frihandel är protektionism. Ända sedan David Ricardo lanserade teorin om komparativa fördelar i början av 1800-talet har många nationalekonomer förespråkat frihandel som ett ideal inom handelspolitiken.[1]
Denna samsyn har gjort att debatten kring frihandel till stor del handlar om varför den inte införs omedelbart överallt.[2] Det svar som oftast ges, i enlighet med public choice-teorin, är att vinsterna från frihandel är små och utspridda på många medan de särintressen som tjänar på tullar – exempelvis bönder i industriländer – är få och har stor anledning att påverka den politiska processen för att gynna sig själva.[3]
Frihandel förekommer bland annat mellan EU:s medlemsländer. Det går även att betrakta handeln inom ett land som frihandel. De länder som har lägst tullar som andel av total utrikeshandel är industriländer som USA, EU-länderna, Kanada och Australien. Dessa tillämpar dock mycket höga tullar på jordbruksprodukter och textilier. Utvecklingsländer i Latinamerika, Afrika och Asien har högre tullar, särskilt historiskt.[4][5]
Se även |
- Frihamn
- GATT
- Handelshinder
- Inre marknaden
- Merkantilism
- WTO
Referenser |
^ "Nonetheless, since the time of Adam Smith economists have advocated free trade as an ideal toward which trade policy should strive." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 218
^ "the quota imposed a loss of more than $1.6 billion on U.S. consumers ... How can such a thing happen politically?" "While the logic of collective action has long been invoked by economists to explain seemingly irrational trade policies, it is somewhat vague on the way in which organized interest groups actually go about influencing policy." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231
^ "The reason that a policy like the sugar quota can happen is that the sugar producers form a relatively small, well-organized group ..." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231
^ IMF (2001), "Global Trade Liberalization and the Developing Countries"
^ Medhora, Rohinton (2003), "Viewpoint: Tariffs and Trade Liberalization in Developing Countries" Arkiverad 30 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., International Development Research Centre
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||
