Änder
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Änder | |
 Svartbukig visseland (Dendrocygna autumnalis) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Vetenskapligt namn | |
§ Anatidae | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Underfamiljer | |
Se även text | |
| Synonymer | |
| |
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen | |
Änder (Anatidae) är en familj av fåglar inom ordningen andfåglar. De är fåglar särskilt anpassade för att simma. De har simhud och mer eller mindre platta näbbar. Deras fjädrar skyddas av särskilda oljor som gör dem mycket vattenavvisande. Hanen kallas andrake (även anddrake, andrik).
Innehåll
1 Systematik
1.1 Underfamiljer, vissa släkten och arter
1.2 Arter med oklar underfamiljstillhörighet
1.3 Fossil
2 Änder och människan
3 Se även
4 Referenser
4.1 Noter
4.2 Källor
Systematik |
Denna familjs systematik är i förändring. Tidigare delades den ofta upp i sex underfamiljer, men anatomiska karaktärer (Livezey 1986) antyder att den bättre beskrivs genom nio-tio underfamiljer.
Analyser av mitokondriellt DNA (Sraml et al. 1996, Johnson & Sorenson 1999) indikerar till exempel att simänder och dykänder inte hör hemma i samma underfamilj. Det finns dock brister i Livezeys analys; mtDNA fungerar inte uteslutande som ett bra underlag för en fylogeni vad gäller vattenfåglar (speciellt inte för simänder) eftersom de har en förhållandevis hög frekvens vad gäller fertila hybrider (Carboneras 1992) – i vissa ovanliga fall till och med mellan olika släkten.
Medan det saknas en överskådlig översikt av familjen Anatidae som förenar alla data i en robust fylogeni, så är orsaken till den motsägelsefulla informationen i varje fall klar. Ett fossil av arten Vegavis iaai från yngre krita, vilken är en tidig modern vattenlevande fågel som tillhör en utdöd familj, visar att Anatidae är en uråldrig grupp bland dagens fåglar. Deras tidigaste direkta förfäder, vilka dock inte finns dokumenterade som fossil, kan antas ha varit samtida med dinosaurierna. Denna långa historia med sina många evolutionära förändringar från en sorts vattenlevande fågel till en annan har fördunklat många plesiomorfier. Många apomorfer är ofta resultatet av parallell evolution, vilket kan ses i typen av "icke-dykänder" som kan exemplifieras av så pass obesläktade släkten som Dendrocygna, Amazonetta och Cairina.
Alternativt (Terres & NAS 1991) kan familjen Anatidae istället omfatta tre underfamiljer (i huvudsak änder, gäss och svanar), vilka i sin tur omfattar de ovan beskrivna grupperna som släktgrupper. Då kan svanar separeras som underfamiljen Cygninae och gässen i underfamiljen Anserinae (som också omfattar visseländer), medan Anatinae omfattar de resterande kladerna.
Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi klassificeras inte längre visseländer som en underfamilj. Den har då brutits ur familjen Anatidae till att bli den egna familjen Dendrocygnidae inom ordningen andfåglar (Anseriformes).
Underfamiljer, vissa släkten och arter |
Dendrocygninae, (visseländer) består av ett släkte Dendrocygna som omfattar nio idag förekommande arter med långbenta gåsliknande fåglar som lever i tropiskt klimat.
Thalassorninae, består av en ensam förekommande art vitryggig and (Thalassornis leuconotus) vilken återfinns i Afrika.
Anserinae, (svanar och gäss), är en grupp som består av tre till sju idag förekommande släkten med 25-30 arter.
Stictonettinae, består av en ensam förekommande art vattrad and (Stictonetta naevosa) som förekommer i Australien. Tidigare inkluderades den i Oxyurinae, men anatomin antyder en distinkt uråldrig utvecklingslinje som kanske är närmast besläktad med Anserinae och då speciellt hönsgås (Cereopsis novaehollandiae)
Plectropterinae, består av en ensam förekommande art sporrgås (Plectropterus gambensis) som förekommer i Afrika och som tidigare inkluderades i gruppen "trädänder", men som är närmre släkt med Tadorninae:
Tadorninae, (gravänder) och andra medelstora gåsliknande änder, är en grupp med stora fåglar som ofta befinner sig på land och som morfologiskt kan ses som mellanform för Anserinae och Anatinae. Livezeys revidering från 1986 av denna underfamilj inkluderar tio idag förekommande släkten med cirka 25 arter. Denna gruppering har dock ifrågasatts (Johnson & Sorenson 1999) och förmodligen är den parafyletisk.
Anatinae, (simänder) är en grupp med änder som återfinns över hela världen och som förr brukade omfatta ett eller två släkten men som idag har utökats av Livezey (1986) att omfatta åtta idag förekommande släkten med ungefär 55 arter vilket inkluderar ett flertal arter som tidigare kategoriserades som "trädänder". Dock finns det indikationer på att denna indelning är parafyletisk.
Aythyinae, ((lätta) dykänder) består av ungefär 15 arter som återfinns över hela världen och som delas upp i två-fyra släkten.
Merginae, ("tunga dykänder", som ejdrar, skrakar och andra havslevande änder) är en grupp som består av nio idag förekommande släkten med ungefär 20 arter som mest återfinns på norra halvklotet men ett antal (mestadels utdöda) skrakar återfinns på södra halvklotet.
Oxyurinae, (kopparänder och andra änder med styv stjärt) är en liten grupp med fyra släkten, varav tre är monotypiska, som består av cirka åtta arter.
Arter med oklar underfamiljstillhörighet |
Det finns ett antal släkten och arter vars taxonomiska status inom familjen är oklar. Merparten av dessa gäller ett antal släkten som är svårkategoriserade huruvida de närmre besläktade med Anatinae eller Tadorninae.
Fossil |
Det finns en stor mängd fossil av anatidae-liknande fåglar men många av dessa kan av tidigare påpekade orsaker inte okritiskt tillskrivas de olika underfamiljerna.
Änder och människan |
Ändernas fjädrar har länge använts som stoppning i kuddar och täcken med mera. De är också vanliga matfåglar. Bland änderna finnes de fåglar som har den högsta hastigheten vid planflykt.[1]
Se även |
- Lista över vanligt förekommande änder i Sverige
Referenser |
Texten är till stora delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Anatidae, läst 2007-11-23
Noter |
^ Ragnar Hult, Anette Strugstad, Ove Karlsson, red (1995). ”2”. Guinness Rekordbok 1996. Forum AB. sid. 36. ISBN 91-37-10723-2
Källor |
- Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas). A comparison of molecular and morphological evidence. Auk vol.116, nr.3, sid:792–805. PDF fulltext
- Livezey, Bradley C. (1986) A phylogenetic analysis of recent anseriform genera using morphological characters, Auk, vol.103, nr.4, sid:737-754. PDF fulltext
- Sraml, M.; Christidis, L.; Easteal, S.; Horn, P. & Collet, C. (1996) Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes), Australian Journal of Zoology, vol.44, nr.1, sid:47-58. doi:10.1071/ZO9960047 (HTML sammanfattning)
- Terres, John K. & National Audubon Society (1991) The Audubon Society Encyclopedia of North American Birds, Wings Books, New York. ISBN 0-517-03288-0
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
