Xrfgtjtk

Lantbrukshögskolan (förkortning LH eller LHS, även KLH för Kungl. Lantbrukshögskolan) var en svensk högskola inom lantbruksvetenskap som existerade 1932–1977 och utgjorde en av föregångarna till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Huvuddelen av Lantbrukshögskolan fanns i Ultuna söder om Uppsala, och där fanns sedan 1848 en föregångare i Ultuna lantbruksinstitut.

Historik |

Lantbruksinstituten |

De första skolorna för högre utbildning inom lantbruksområdet i Sverige var lantbruksinstituten. Det äldsta av dessa var Degebergs lantbruksinstitut som började sin verksamhet 1834. Detta tillkom som ett privat initiativ av Edvard Nonnen i Degeberg i dåvarande Skaraborgs län efter utbildningsskisser som tagits fram av Johan Theofil Nathhorst, och lärokursen var tvåårig.^[1] Ett riksdagsbeslut om att inrätta ett statligt lantbruksinstitut i Ultuna fattades 1840, men institutet kunde ta emot sina första studenter först 1848. Landshövdingen i Uppsala, Robert Fredrik von Kræmer, själv arrendator på Ultuna, anses ha varit drivande för att valet föll på just Ultuna.^[2]

Efter att Ultuna bildats upphörde den högre kursen i Degerberg 1852. Ett andra statligt lantbruksinstitut tillkom 1862 i skånska Alnarp i form av Alnarps lantbruksinstitut. 1882 renodlades verksamheten vid de båda lantbruksinstituten till högre lantbruksutbildning, medan den lägre utbildningen övergick till att vara vanliga lantbruksskolor, som förutom vid lantbruksinstituten även fanns på andra håll i landet, och närmast motsvarande senare jordbruksgymnasier.^[1] Lantbruksinstituten stod inledningsvis under tillsyn av Lantbruksakademien, men detta ansvar togs över av Lantbruksstyrelsen när denna bildades 1889.^[3]

Studenterna på lantbruksinstituten kallades tidigt för agronomer. Inledningsvis var detta inte en skyddad examenstitel, men det blev den 1912.^[4]

Lantbrukshögskolan |

De två lantbruksinstituten ombildades 1932 till Lantbrukshögskolan, med följd att all agronomutbildning samlades i Ultuna.^[5] Den sista agronomkursen på Alnarp påbörjades 1931 med examen 1933. I samband med bildandet av Lantbrukshögskolan förlängdes också studiekursen för agronomer från två till tre år.

Dock fanns verksamhet kvar i Alnarp även efter att agronomutbildningen flyttats till Ultuna, från 1933 under namnet Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Högre mejeriutbildning och tillhörande forskning skulle fortsatt finnas i Alnarp, och en högre trädgårdsutbildning. En praktisk driftsledarkurs för jordbruket tillkom också, på en nivå mellan lantbruksskolorna och Ultunas agronomutbildning. Senare integrerades verksamheten i Alnarp successivt med LHS. Efter ett beslut 1961 upphörde hortonomkursen vid Alnarpsinstitutet och ersattes 1 juli 1963 med en trädgårdssektion av LHS, lokaliserad i Alnarp. Lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet fick 1967 en gemensam styrelse och 1974 upphörde Alnarpsinstitutet att vara en självständig myndighet och gick helt upp i LHS.^[6]

Lantbrukshögskolan fick vid sitt bildande också en mer omfattande försöks- och forskningsverksamhet än lantbruksinstituten haft. Delar av den 1907 bildade Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, då belägen på Experimentalfältet på Norra Djurgården, överfördes till LHS vid dess bildande. LHS fick också rätt att utfärda licentiatexamen och doktorsgrad i form av agronomie licentiater och agronomie doktorer.

På 1940-talet flyttade den återstående försöks- och forskningsverksamheten från Experimentalfältet till Ultuna, men drevs i egen myndighetsform i form av bland annat Jordbruksförsöksanstalten och Husdjursförsöksanstalten, senare under paraplyorganisationen Statens lantbruksförsök. Den senare gick 1962 upp i Lantbrukshögskolan där den bildade LHS fältförsöksorganisation. 1976 gick även Statens växtskyddsanstalt, som också hade ett ursprung i Centralanstalten, upp i LHS.

Sveriges lantbruksuniversitet |

Vid bildandet av Sveriges lantbruksuniversitet 1977 genom sammanslagning av LHS, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan var det LHS existerande campus i Ultuna som blev huvudcampus för det nya universitet. Sammanslagningen hade beslutats redan 1970 av riksdagen, och flytten av de första delarna av Veterinärhögskolan till Ultuna påbörjades 1974.^[7]

Rektorer |

Föreståndare för Ultuna lantbruksinstitut |

• 1847-1862: Johan Arrhenius
  


• 1862-1863: t.f. Richard Ulrik von Post
  


• 1863-1864: t.f. Carl E Bergstrand
  


• 1864-1871: Herman Améen
  


• 1872-1874: Herman Kylberg
  


• 1874-18??: Fabian Norström
  

Rektorer för Ultuna lantbruksinstitut |

• 1892-1902: Herman Juhlin-Dannfelt
  


• 1902-19??: Abraham Sjöström
  


• 1920-1932: Herman Simmons
  

Rektorer för Lantbrukshögskolan |

• 1932-19??: Christian Barthel
  


• 1940-1943: Herman Flodkvist
  


• 1943-1958: Ragnar Nilsson
  


• 1958-1963: Gunnar Torstensson
  


• 1963-1977: Lennart Hjelm
  

Källor |

1. ^ [a b] Landtbruksundervisning i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
   


2. 
   ^ Ultunae: Historia Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 februari 2010
   


3. 
   ^ Landtbruksstyrelsen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
   


4. 
   ^ Agronomförbundet: Historia agronom Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 februari 2010
   


5. 
   ^ Ultuna.se: Lantbrukshögskolan, läst 19 februari 2010
   


6. 
   ^ SLU i Alnarp Arkiverad 4 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 februari 2010
   


7. 
   ^ Ultunae: Veterinärhögskolan, läst 19 februari 2010