Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Nyköpings kommun
Kommun
Nyköpings stadshus
Vapensköld för Nyköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Landskap	Södermanland
Domkrets	Nyköpings domkrets
Läge	58°45′10″N 17°0′31″Ö / 58.75278°N 17.00861°Ö / 58.75278; 17.00861
Centralort	Nyköping
Areal	1 554,39 km² (2015-01-01)[1] 69:e största (av 290)
- land	1 420,46 km²
- vatten	133,93 km²
Folkmängd	55 912 (2018-09-30)[2] 44:e största (av 290)
Befolkningstäthet	39,36 invånare/km²[2][1] 112:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens ordförande	Urban Granström (S)
GeoNames	2687698
Kommunkod	0480
Tätortsgrad (%)	84 (2015)[4]
Antal anställda	5 075 (2017-11)[3]
Webbplats: www.nykoping.se www.nykopingsguiden.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.

Administrativ historik |

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Gnesta kommun och Trosa kommun.^[5]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.^[7]

Kommunvapnet |

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.

Befolkningsutveckling |

De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.

Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2015
År			Invånare
1970			57 857
1975			62 561
1980			64 099
1985			64 404
1990			65 908
1995			48 737
2000			49 063
2005			49 816
2010			51 644
2015			54 262
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar |

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[8]:

Tätorter |

Befolkning per 2015.

Nr	Tät- och småorter	Folkmängd
1	Nyköping	0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal32 224
2	Arnö	0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal4 125
3	Stigtomta	0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 949
4	Svalsta	0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 095
5	Tystberga	&&&&&&&&&&&&0869.&&&&&0869
6	Bergshammar	&&&&&&&&&&&&0801.&&&&&0801
7	Nävekvarn	&&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779
8	Vrena	&&&&&&&&&&&&0630.&&&&&0630
9	Jönåker	&&&&&&&&&&&&0598.&&&&&0598
10	Sjösa	&&&&&&&&&&&&0488.&&&&&0488
11	Enstaberga	&&&&&&&&&&&&0436.&&&&&0436
12	Runtuna	&&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
13	Skeppsvik	&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
14	Ålberga	&&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
15	Kvegerö	&&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Kommunikationer |

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst. Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av SJ:s regiontåg mellan Linköping och Gävle. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.

Politik |

Kommunstyrelsen |

Presidium 2015–2018
Ordförande	S	Urban Granström
Förste vice ordförande	MP	Malin Hagerström
Andre vice ordförande	M	Anna af Sillén

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.^[9]

Mandatfördelning i Nyköpings kommun, valen 1970–2018 |

Valår	V	S	MP	NAG	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		35					12	7		7	35 12 7 7	61	90,2	48 13
1973		32					17	4		8	32 17 4 8	61	92,4	45 16
1976		30					16	6		9	30 16 6 9	61	92,4	40 21
1979		33					12	5		11	33 12 5 11	61	91,5	35 26
1982		33					11	3		14	33 11 3 14	61	91,8	36 25
1985		30					9	8		14	30 9 8 14	61	90,0	35 26
1988		30	4				9	7		13	30 4 9 7 13	63	86,6	32 31
1991	2	26		1		4	7	5	3	13	26 4 7 5 3 13	61	87,5	32 29
1994	3	34	2				6	3	1	12	3 34 6 3 12	61	87,3	32 29
1998	6	25	3				5	3	6	13	6 25 3 5 3 6 13	61	81,82	30 31
2002	5	29	3				3	7	6	8	5 29 3 3 7 6 8	61	81,26	27 34
2006	3	26	3				5	5	5	14	3 26 3 5 5 5 14	61	82,17	30 31
2010	3	23	6		3		4	4	3	15	3 23 6 3 4 4 3 15	61	83,58	35 26
2014	3	22	6		6		5	3	2	14	3 22 6 6 5 3 14	61	85,34	34 27
2018	4	20	3		7		5	3	3	16	4 20 3 7 5 3 3 16	61	86,26	33 28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationellt samarbete |

Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008. ^[10]

Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.^[11] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).^[12]

Kommunen medverkar i Assembly of European Regions. ^[13]

Se även |

• Lista över insjöar i Nyköpings kommun


• Naturreservat i Nyköpings kommun


• Lista över fornlämningar i Nyköpings kommun


• Personer med anknytning till Nyköpings kommun


• Stockholm Skavsta Flygplats

Referenser |

1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
   


2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
   


3. 
   ^ läs online,
   


4. 
   ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
   


5. 
   ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
   
   


6. 
   ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
   


7. 
   ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
   


8. 
   ^
   SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
   
   


9. 
   ^ ”Kommunstyrelsen (KS)”. Knivsta kommun. https://www.knivsta.se/sv-SE/Kommun-och-politik/Politik-namnder/Kommunstyrelsen. Läst 8 september 2018. 
   


10. 
    ^ https://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/Kommunstyrelsen/protokoll/2008/2008-11-03.pdf
    


11. 
    ^ ”Vänorter” (på sv). skl.se. https://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/internationellasamarbeten/vanorter.1550.html. Läst 27 september 2018. 
    


12. 
    ^ ”Besök från Japan”. Nyköpings kommun. https://nykoping.se/Nykopings-gymnasium/Om-skolan/Nyheter-/Nyheter1/Besok-fran-Japan-/. Läst 27 september 2018. 
    


13. 
    ^ http://nykoping.se/Kommun--politik/Internationellt/
    

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Nyköpings kommun i Södermanlands län Distrikt Bergshammar · Kila · Lid · Ludgo-Spelvik · Lunda · Lästringe · Nyköpings Alla Helgona · Nyköpings Sankt Nicolai · Runtuna · Råby-Rånö och Ripsa · Stigtomta · Svärta · Tuna · Tunaberg · Tystberga-Bälinge · Vrena Tätorter Arnö · Bergshammar · Buskhyttan · Enstaberga · Jönåker · Kvegerö · Nyköping · Nävekvarn · Runtuna · Sjösa · Skeppsvik · Stavsjö · Stigtomta · Svalsta · Tystberga · Vrena · Ålberga Småorter Amtnäs · Aspa · Berghag · Bränn-Ekeby · Buskhyttegård · Edstorp · Fyrby · Jagbacken · Kila · Kisäng · Lappetorp · Lästringe · Påljungshage · Stavsjöbruk · Stora Uttervik · Tista · Örstig Övriga orter Koppartorp · Lid

v • r Kommuner i Södermanlands län Eskilstuna · Flen · Gnesta · Katrineholm · Nyköping · Oxelösund · Strängnäs · Trosa · Vingåker Se även: Lista över Sveriges kommuner