1832




.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}


































































































































Czapek60.jpg

1832 – MDCCCXXXII
187 år sedan




År
1829 | 1830 | 1831
1832
1833 | 1834 | 1835

Årtionde
1810-talet  | 1820-talet
1830-talet
1840-talet | 1850-talet

Århundrade
1700-talet
1800-talet
1900-talet

Årtusende
1000-talet

Året

Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar


Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater

Samhällsvetenskap
och samhälle

Krig

Teknik och vetenskap
Vetenskap

Andra tideräkningar

Gregorianska kalendern

1832
MDCCCXXXII


Ab urbe condita

2584

Armeniska kalendern

1281
ԹՎ ՌՄՁԱ


Assyriska kalendern

6582

Bahaikalendern

-12–-11

Bengaliska kalendern

1239

Berberkalendern

2782

Brittiskt regeringsår

2 Will. 4 – 3 Will. 4

Buddhistisk kalender

2376

Burmesiska kalendern

1194

Bysantinska kalendern

7340–7341

Koptiska kalendern

1548–1549

Erianska kalendern

2998

Etiopiska kalendern

1824–1825

Judiska kalendern

5592–5593

Vikram Samvat

1888–1889

Sakakalendern

1754–1755

Kaliyuga

4933–4934

Holocen kalender

11832

Nri-Igbo

832–833

Persiska kalendern

1210–1211

Muslimska kalendern

1247–1248

Nengō (Japan)

Tenpō 3
(天保3年)


Nordkoreanska kalendern

N/A (före 1912)

Julianska kalendern

Gregorianska kalendern minus 12 dagar

Koreanska kalendern

4165

Minguokalendern

80 före ROC
民前80年


Thailändsk kalender

2375

Unixtid



1832 (MDCCCXXXII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.




Innehåll






  • 1 Händelser


    • 1.1 Februari


    • 1.2 April


    • 1.3 Maj


    • 1.4 Juni


    • 1.5 Augusti


    • 1.6 September


    • 1.7 November


    • 1.8 December


    • 1.9 Okänt datum




  • 2 Födda


  • 3 Avlidna


  • 4 Referenser


    • 4.1 Fotnoter




  • 5 Externa länkar





Händelser |



Februari |




  • 6 februari – Swan River-kolonin blir Västaustralien.[1]


  • 6–9 februari – Amerikanska flottan landstiger på Sumatra och stormar ett fort som vedergällning mot de infödda i staden Quallah Battoo som plundrat det amerikanska skeppet Friendship.[2]


  • 12 februari – Ecuador annekterar Galápagosöarna.[3]


  • 12 februari – I England utbryter den andra kolerapandemin och börjar spridas, från East End of London. Den förklaras vara över tidigt i maj men fortsätter skörda dödsoffer ytterligare. Den kräver minst 3000 liv. I Liverpool blir Kitty Wilkinson "Slummens helgon"[4] och arbetar för bättre hygien.[5]



April |



  • April – Den liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning börjar utkomma.


Maj |




  • 7 maj – Fördraget i London skapar det självständiga Grekland. Otto väljs till kung.


  • 11 maj – Grekland erkänns som självständig stat; Fördraget i Konstantinopel avslutar Grekiska självständighetskriget i juli.



Juni |




  • 4 juni – Azorerna blir självstyrande en utomeuropeisk provins i Portugal.[6]


  • 7 juni – Reform Act 1832 blir lag i Storbritannien.



Augusti |



  • 17 augusti – Kina slutar tillverka kaststjärnor av järn.


September |



  • 26 september – Göta kanal mellan Vättern och Östersjön står färdig, varvid hela kanalen invigs och öppnas för trafik.[7]


November |



  • 14 november – Världens första spårvagn tas i bruk.




Presidentval i USA.



  • 2 november–5 december – Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen Henry Clay och Antimasoniska partiets William Wirt vid presidentvalet i USA.


December |


  • 28 december - John Calhoun avgår som USA:s vicepresident .


Okänt datum |




  • Erik Gustaf Geijers Svenska folkets historia börjar utkomma. Förordet är daterat augusti.

  • De svenska brukarägarnas hypotekskassa bildas. Lokala hypotekskassor bildas genom den nya kreditmarknad som uppstått.

  • Konstnärer och konstvänner bildar Konstföreningen, ursprunget till Sveriges Allmänna Konstförening.

  • Svenska privatbanker får tillstånd att utge egna sedlar.

  • Några kvinnor i Ångermanland bildar ett nykterhetssällskap som förbinder sig att aldrig ge brännvin till barn.


  • Munktells Mekaniska Verkstad grundas i Eskilstuna.


  • Sveriges riksdagsfullmäktige upphör med den pantbanksverksamhet, som man övertog från Generalassistentkontoret 1792, på grund av olönsamhet.


  • Kutschupproret kväses slutgiltigt i Indien.

  • Handeln med kött, bröd och dricka blir fri i 37 svenska städer.[8]



Födda |




  • 1 januari – Charles N. Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.


  • 17 januari – Henry Martyn Baird, amerikansk historiker.


  • 23 januari – Edouard Manet, fransk konstnär.


  • 27 januari – Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.


  • 3 februari


    • Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa.


    • Abram P. Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.




  • 6 februari – John Brown Gordon, amerikansk general och politiker.


  • 18 februari – Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.


  • 21 februari – John L. Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.


  • 1 mars – Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.


  • 15 mars – Antonin Proust, fransk politiker.


  • 17 mars


    • Walter Q. Gresham, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1893–1895.


    • Philip W. McKinney, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.




  • 10 april – Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.


  • 20 maj – Garretson Gibson, Liberias president 1900–1904.


  • 28 maj – Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman.


  • 31 maj – Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker.


  • 10 juni – Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.


  • 14 juni – Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.


  • 6 juli – Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863–1867.


  • 17 juli – August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.


  • 24 juli – John J. Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.


  • 27 juli – Đura Jakšić, serbisk konstnär och poet.


  • 31 juli – Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.


  • 2 augusti – Samuel E. Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.


  • 21 augusti – Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.


  • 10 september – Randall L. Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.


  • 30 september – Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.


  • 3 oktober – Lina Sandell, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.


  • 6 oktober – Janne Marcuson, svensk ångbåtskommissionär och riksdagsman.


  • 11 oktober – Per Truedsson, svensk lantbrukare och riksdagsman.


  • 16 oktober – Gideon C. Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.


  • 29 oktober – Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.


  • 30 oktober – Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.


  • 1 november – Richard B. Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.


  • 12 november – Nancy Edberg, svensk simmare; pionjär i att göra simkonsten tillgänglig för kvinnor


  • 18 november – Adolf Erik Nordenskiöld, mineralog och polarforskare.


  • 8 december – Bjørnstjerne Bjørnson, norsk författare, nobelpristagare 1903.


  • 14 december – Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.


  • 15 december – Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet.


  • 28 december – Mark L. De Motte, amerikansk republikansk politiker och jurist.


  • Albert Samuel Gatschet, amerikansk etnograf.



Avlidna |




  • 22 februari – Kristina Charlotta Mörner, svensk poet, konstnär, tecknare och författare.


  • 24 februari – Victor Escousse, fransk dramatiker (självmord).


  • 22 mars – Johann Wolfgang von Goethe, tysk författare.


  • 16 april – John Taylor, amerikansk politiker.


  • 31 maj – Evariste Galois, fransk matematiker.


  • 1 juni – Thomas Sumter, amerikansk militär och politiker.


  • 10 juni – Joseph Hiester, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1820–1823.


  • 2 september – Franz Xaver von Zach, tysk astronom.


  • 21 september – Sir Walter Scott, skotsk författare.


  • 27 september – Karl Christian Friedrich Krause, tysk författare och filosof.


  • 3 november – Pietro Generali


  • 8 november – Marie-Jeanne de Lalande, fransk astronom.


  • 14 november – Charles Carroll, amerikansk politiker, senator 1789–1792.


  • 15 november – Jean-Baptiste Say, fransk ekonom och politiker.


  • 26 december – Jacob Tengström, finsk ärkebiskop sedan 1817.



Referenser |



Fotnoter |




  1. ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Australian_States.html. 


  2. ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. 


  3. ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ecuador.html. 


  4. ^ ”'Slum Saint' honoured with statue”. BBC News. 4 februari 2010. http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/merseyside/8499533.stm. 


  5. ^ Rathbone, Herbert R. (1927), Memoir of Kitty Wilkinson of Liverpool, 1786-1860, H. Young & Sons 


  6. ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Azores.html. 


  7. ^ ”Det hände i dag - 26 september. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100926&list=true. 


  8. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013 s.183



Externa länkar |



  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör 1832.
    Bilder & media




Popular posts from this blog

Bressuire

Cabo Verde

Gyllenstierna