De stridande staterna








































Departure Herald-Detail.jpg

Kinas historia – tidsaxel

Förhistorisk tid

Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.

Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.

Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.

Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.

Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.

Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.

De stridande staterna 403–221 f.Kr.

Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr.

Västra Handynastin 206 f.Kr.–24 e.Kr.

Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.

Östra Handynastin 25–220

De tre kungadömena 220–280

Jindynastin 265–420

De sexton kungadömena 304–439

De sydliga och nordliga dynastierna
420–589

Suidynastin 581–618

Tangdynastin 618–907

Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 690–705

De fem dynastierna och De tio rikena
902–979

Songdynastin 960–1279
 Liaodynastin 907–1125

Jindynastin 1115–1234

Västra Xia 1038–1227

Yuandynastin 1271–1368

Mingdynastin 1368–1644

Shundynastin 1644–1645

Qingdynastin 1644–1911

Republiken Kina 1912–1949

Folkrepubliken Kina 1949–

Republiken Kina (Taiwan) 1949–



De stridande staterna (战国), är en krigisk period i Kinas historia som börjar på 400-talet f.Kr. under Östra Zhoudynastin och slutar 221 f.Kr. när Qindynastin bildas. Olika historiker ger olika startdatum för perioden såsom 481 f.Kr.[1] eller 476 f.Kr.[2] eller vanligast 403 f.Kr.[3][4] när staten Jin formellt delas. Namnet på perioden kommer efter boken: Records of the Warring States (战国策).[5]


Zhoudynastins kungamakt hade försvagats kraftigt under Östra Zhoudynastin och Kina var splittrat i en mängd mindre riken styrda av före detta feodalherrar som började kalla sig själva för kungar och var i allt väsentligt självstyrande. Det var stridigheter mellan rikena i ständigt växlande koalitioner. Ett urval av de mer betydelsefulla rikerna:[6]




  • Qin - västra territorerna kring Weifloden.

  • Rikena i södra delen av Shanxi efter delningen av Jin år 403 f.Kr.:




  • Han - södra delen längs Gula floden


  • Wei - de mellersta delarna


  • Zhao - norra delen




  • Qi - östa delen av Shandong


  • Chu - runt Hanfloden


  • Yan - norr runt dagen Peking


  • Yue - nära dagens Shanghai


  • Ba - östra Sichuan


  • Shu - västra Sichuan


Många riken hade inte ekonomi att upprusta militärt och blev erövrade. Mot slutet av perioden var det sju riken kvar, "de sju starka" (七雄) [6] ; Han, Wei, Zhao, Chu, Qi, Yan och Qin.[6][7] .[6] Målet för de flesta av dessa var att ena Kina under egen ledning, något som skedde år 221 f.Kr. när Qin efter Qins föreningskrig besegrat de kvarvarande konkurrenterna och Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi grundade Qindynastin (221-206 f.Kr.).


Perioden var fertil grogrund för en mängd filosofiska och strategiska skolor. Många olika läror uppkom under perioden och kallas för de hundra skolorna (百家). Under perioden gjordes också stora tekniska framsteg inom krigskonsten, och den totala militära kapaciteten ökade kraftigt. Nytt högkvalitativt stål främjade utvecklingen av pansar, hjälmar och vapen. Infanteriet och kavalleriet utvecklades, och försvarsmurar började byggas.[6] Några av dessa försvarsmurarna blev basen till den Kinesiska muren som byggdes under Qindynastin.


Perioden utgör också bakgrund för flera moderna kinesiska filmer som Hero och Kejsaren och mördaren.




Animerad karta över tiden för De Stridande Staterna[8]



Noter |




  1. ^ Loewe, Michael (1999). ”Warring states political history” (på engelska). The Cambridge History of Ancient China: From the Origins of Civilization to 221 BC. Cambridge University Press. sid. 587. ISBN 0521470307. https://books.google.se/books?id=cHA7Ey0-pbEC&lpg=PP1&pg=PA587&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 


  2. ^ Tan, Koon San. ”Zhou Dynasty 周朝 (1122-256 BC)” (på engelska). Dynastic China: An Elementary History. sid. 35. ISBN 9789839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA37&dq=the%20warring%20state%20256%20elementary%20history&hl=sv&pg=PA37#v=onepage&q&f=false 


  3. ^ Ebrey, Patricia Buckley (2010). ”Philosophical Foundation, The Eastern Zhou Period 770-256 BC” (på engelska). The Cambridge Illustrated History of China. Cambridge University Press. sid. 38. ISBN 0521124336. https://books.google.se/books?id=vr81YoYK0c4C&pg=PA38&dq=the+warring+state+256&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjBhrzW-tvJAhUJWCwKHbyLBTkQ6AEITzAH#v=onepage&q=the%20warring%20state%20256&f=false 


  4. ^ ”Chinese History - Jin 晉 (Zhou period feudal state)” (på engelska). CHINAKNOWLEDGE. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/rulers-jin.html. Läst 13 december 2015. 


  5. ^ ”HKU Libraries”, Records of the Warring States

  6. ^ [a b c d e] ”CHINAKNOWLEDGE”, The Warring States Period 戰國 (5th cent. - 221 BCE)


  7. ^ ”San José State University”, The Warring States Period of Ancient China


  8. ^ ”duoban”, 战国地图



Externa länkar |



  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör De stridande staterna.
    Bilder & media


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Popular posts from this blog

Bressuire

Cabo Verde

Gyllenstierna