Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Växjö
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Domkyrkan och Stadshotellet i Växjö
Slogan: Europas Grönaste Stad
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kronobergs län
Kommun	Växjö kommun
Distrikt	Växjö domkyrkodistrikt, Växjö Maria distrikt, Skogslyckans distrikt, Teleborgs distrikt, Öjaby distrikt, Gårdsby distrikt, Bergunda distrikt
Höjdläge	167 m ö.h.
Koordinater	56°53′21″N 14°48′10″Ö / 56.88917°N 14.80278°Ö / 56.88917; 14.80278
Area
- tätort	35,41 kvadratkilometer (2015)[2]
- kommun	1 914 kvadratkilometer
Folkmängd
- tätort	67 395 (2017)[2]
- kommun	92 076 (2018)[1]
Befolkningstäthet
- tätort	1 903,3 inv./kvadratkilometer
- kommun	48 inv./kvadratkilometer
Grundad	1342[3]
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Växjö
Postnummer	35X XX
Riktnummer	0470
Tätortskod	T2024[4]
GeoNames	2663536
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Växjö
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

Växjö [ˈvɛkːˌɧøː] är en tätort i södra Smålands inland samt centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift. Växjö, som fick stadsrättigheter 1342 och blev universitetsstad 1999, är Sveriges 19:e största tätort med 65 383 invånare (2015).^[5][6]

Historia |

Förhistoria |

Växjöbygden har haft en bofast befolkning åtminstone sedan den yngre stenåldern (4100-1700 f.Kr.). Flera hällekistor från ca 4000 år tillbaka i tiden finns bevarade liksom lösfyndsmaterial som är minst lika gammalt.

Att vägar från fem olika riktningar strålade samman vid Växjösjöns norra spets, har haft en avgörande betydelse för att Växjö utvecklats på denna plats. Detta faktum återspeglas även i namnet, som bildats av fornsvenskans vaegar och sjö.^[7] Växjö var sedan tidiga medeltiden mötesplats för Tiohärads lagsaga och centrum för folklandet Värend.

Bygdens kristnande och Växjö blir biskopssäte |

Under 1000-talet gjorde kristendomen sitt intåg och en kyrka i trä uppfördes vid Växjösjöns strand. Senare byggdes en stenkyrka på samma plats.

Växjös och Värends kristnande har beskrivits i den medeltida Sigfridslegenden om engelsmannen Sigfrid, som påstås ha varit biskop i York. Han ska i Växjö ha fått en uppenbarelse om att anlägga en kyrka på platsen och till sin hjälp att sprida det kristna budskapet bland Värends hedningar hade han sina systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman.

Under många år gällde Sigfridslegenden som sanning, men senare forskning har visat att rätt många fakta inte stämmer, även om Sigfrid säkert spelade roll för Växjös kristnande och finns begravd i Växjö domkyrka. Legenden var dock ett framgångsrikt hjälpmedel då man pläderade för Växjö som blivande biskopssäte. Och namnaen av såväl Sigfrid, som hans systersöner lever kvar genom både statyer och för att ha gett namn åt skolor, gator, kvarter etc.

Cirka 1170 blev Växjö biskopssäte. Detta hade en avgörande betydelse för stadens utveckling som både religiöst och kulturellt centrum samt som skolstad.^[7][8]

Stadsprivilegier och handelscentrum |

År 1342 fick Växjö fick stadsprivilegier av kung Magnus Eriksson.

Växjö var känd för sina två marknader – Sigfridsmässomarknaden i mitten av februari och Brittmässomarknaden i början av oktober. De omtalas första gången 1473, men i alla fall den första har betydligt äldre anor. Båda pågick i tre-fyra dagar och var frimarknader, vilket innebar att de var öppna för borgare från när och fjärran. Eftersom Växjö var en gränsstad kom många handlare även från de dåvarande danska städerna Ronneby och Kristianstad.

Växjös utsatta läge nära gränsen mot Danmark innebar att staden anfölls och ödelades flera gånger, bland annat 1570 och 1612. Efter freden i Roskilde 1658 kom Växjö att befinna sig långt från riksgränsen. Några månader senare samma år drabbades staden av ännu en brand som innebar ännu en ödeläggelse, den tredje på mindre än 90 år. Detta innebar att Växjö kunde överge sin gamla, vildvuxna stadsplanering och bygga upp staden efter ett modernt, regelbundet rutmönster.^[7]

Residens- och skolstaden |

Växjö blev residensstad 1634.

Såsom stiftsstad fick Växjö en så kallad domskola redan på 1300-talet. År 1643 fick skolan gymnasieprivilegier och blev därmed Sveriges sjätte gymnasieskola i ordningen. År 1824 blev Esaias Tegnér biskop i Växjö, tillika rektor för Katedralskolan. Även om Tegnér kom att betyda mycket för staden, visar hans korrespondens att han inte trivdes, varken med Växjö eller Växjöborna. Han blev dock kvar som biskop fram till sin död 1846 och är begravd på kyrkogården som bär hans namn, Tegnérkyrkogården.^[7]

Järnvägen drar fram |

1843 drabbades Växjö åter av en förödande brand, den största i stadens historia. 1100 människor blev hemlösa och förlorade det mesta de ägde, men ingen miste livet och planerna för en återuppbyggnad var snart igång. Den nya stadsplanen 1844 innebar att torget blev mycket större och en tomt avsattes för ett residens åt landshövdingen.

1865 kom järnvägen till Växjö med järnvägslinjer till såväl Alvesta som till andra omkringliggande orter samt till Karlshamn och Kalmar.

Växjö har haft få industrier, men 1868 grundades Wäxjö Tändsticksfabrik, som blev stadens största arbetsplats med som mest drygt 400 anställda 1887. 1922 brann fabriken ner och byggdes inte upp igen.

Växjös ställning som skolstad förstärktes ytterligare då den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Året efter startade folkskoleseminariet. Redan 1835 hade småskoleseminariet börjat sin verksamhet. I slutet av 1800-talet fick Växjö också en skola för blinda och en skola för dövstumma.^[7]

1900-talet |

Under 1900-talets första hälft förstärktes karaktären av Växjö som tjänstemannastad. Inga större industrier fanns kvar efter branden i Wäxjö Tändsticksfabrik 1922, men en utbyggnad skedde av skolor, sjukhus och regementet. Antalet invånare ökade stadigt under 1900-talet, särskilt snabbt under 1960-talet, då befolkning ökade med 900–1.800 personer per år.

År 1967 inrättades Universitetsfilialen i Växjö under Lunds universitet, vilken 1977 blev den självständiga Högskolan i Växjö. Denna fick universitetsstatus 1999. År 2010 slogs Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman till Linnéuniversitetet.

Växjö har i takt med den ökade folkmängden expanderat med nya stadsdelar, som Vikaholm i söder.^[7]

Militär närvaro |

Kronobergs regemente bildades 1623 och hade i slutet av 1600-talet Bäckaslövsfälten som exercisområde. På 1770-talet hade regementet Kronobergshed som övningsplats.

Efter avskaffandet av den indelta armén 1901, togs beslut 1907 om inrättande av infanteriregementet I11 i Växjö. Kasernområdet blev färdigt 1920, och regementet blev med drygt 300 anställda stadens största arbetsplats.

Beslut om avveckling av regementet togs efter Försvarsutredning 1988. År 1992 upphörde grundutbildningen av värnpliktiga och 1997 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. Sedan 2005 finns staben för Försvarsmaktens utbildningsenhet Kalmar och Kronobergsgruppen förlagd till Växjö. Det tidigare regementsområdet är omvandlad till företagsstaden I 11.^[7]

Administrativa tillhörigheter |

Växjö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Växjö socken/landskommun, där även en del av ortens bebyggelse kom att ligga och Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättas 12 december 1919. Socknen/landskommunen med municipalsamhället uppgick 1940 i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Växjö kommun där Växjö sedan dess är centralort.^[9]

I kyrkligt hänseende har orten till 1977 hört till Växjö församling, före 1940 bestående av Växjö stadsförsamling och Växjö landsförsamling. Sedan 1977 hör orten till Växjö domkyrkoförsamling och Skogslyckans församling varur utbröts 1995 Teleborgs församling och Växjö Maria församling. Efter ortens expansion ligger även en del i Öjaby församling.^[10]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Växjö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Växjö i Växjö domsaga.^[11]

Befolkningsutveckling |

Befolkningsutvecklingen i Växjö 1960–2016[12]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			22 784
1965			29 354
1970			39 019
1975			40 328
1980			42 632
1990			46 735	2 684
1995			49 865	2 766
2000			51 790	2 853
2005			55 600	2 929
2010			60 887	3 028
2015			65 383	3 541
2016			66 275	3 541##
Anm.: Sammanvuxen med Bergsnäs 1970 och med Sandsbro 1980.  ## Befolkningen 31 december 2016 eller 2017 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

Stadsbild |

Växjö ligger omkring 180 meter över havet och är till större delen omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, i nordost Toftasjön, i sydväst Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och centralt Växjösjön samt Trummen.

I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet och dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.^[13] Fem torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget. Samtliga av stadens torg utom Vattentorget och Båtsmanstorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.

Stadsdelar^[14] |

Växjö stad har 17 stadsdelar. Tre stadsdelar är i huvudsak verksamhetsområden och 13 bostadsområden, varav Teleborg är den största med 11 460 invånare (2010).

Teleborg Hovshaga Araby Norr Väster Öster Söder Högstorp Sandsbro Öjaby

Centrum Räppe Hov Danneborg Östra Lugnet Vikaholm Bergsnäs

Kommunikationer |

Järnväg |

I centrala Växjö ligger stadens resecentrum. Järnvägsstationen har fyra plattformsspår och ligger vid Kust till Kust-banan. Skåne och Köpenhamn trafikeras också genom Öresundstågstrafiken. Regionaltågen Krösatågen går till Jönköping, Nässjö och Hässleholm. Växjös gamla järnvägsstation är unik i Sverige, och tillhör en liten skara om ett tiotal i världen, med att ha haft spår med tre olika spårvidder.^{[15][källa behövs]}

Vägar |

Växjö ligger där riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37 möts.

Bussar |

Länstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnät som utgår från resecentrum och täcker hela länet. Nobina och Svenska Buss trafikerar linjer som passerar Växjö.

Flyg |

Strax utanför Växjö ligger Växjö-Kronoberg flygplats.^[16]

Näringsliv |

Växjö ligger i ett skogrikt län och skogen är sedan länge en viktig bas för näringslivet. Bland annat har Södra Skogsägarna sitt huvudkontor i staden. Efterhand har tillkommit företag inom till exempel maskin- och elektroteknik. Företag som grundats i Växjö är bland andra Scandinavian PC Systems 1984) och Boss Media 1999.

En stor del av Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme från kraftvärmeverket Sandviksverket.

Köpcentret Grand Samarkand valdes till Sveriges bästa köpcentrum 2011-2012.^[17]

Videum Science Park, som samverkar med det närbelägna Linnéuniversitetet, har mer än 100 företag och andra organisationer.^[18]

Kultur och sevärdheter |

Smålands museum Sveriges glasmuseum Regementsmuseet Psykiatrihistoriska museet Italienska palatset Växjö domkyrka Östrabo biskopsgård Växjö Konserthus Skulpturen Legend i glas Utvandrarnas Hus

Kronobergs Slottsruin Bergkvara slott Teleborgs slott Karolinska gymnasiet Linnéparken Bronsskulpturen "Två kvinnor" Linneateatern Teleborg vattentorn Växjö Teater Växjö stadsbibliotek Växjö vattentorn (rivet i oktober 2015)

Karl-Oskardagarna är en årligen återkommande festival i Växjö.^[19] Festivalen anordnas normalt första helgen i augusti.

Utbildning |

Växjö kallades tidigare för "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan där pojkar kunde få grundläggande utbildning i läsning och skrivning utanför hemmet och på en något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar till lärare och sjuksköterskor på de olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, så har staden haft riksutbildning för döva flickor på en internatskola på gymnasienivå och "Statens skola för nyblinda vuxna" startade där.

Grundskolor |

^[20]

Bäckaslövskolan (F-5) kommunal Centrumskolan (F-6) kommunal Elin Wägnerskolan kommunal Fagrabäckskolan (7-9) kommunal Furutåskolan (F-6) kommunal Gustavslundskolan (F-6) kommunal Hovshagaskolan (F-6) kommunal Högstorp skola (F-6) kommunal International Baccalaureate (på Teleborgs Centrum) (7-9) kommunal

Kronoberg skola friskola Lillestadskolan (F-6) kommunal Ljungfälleskolan (F-6) kommunal Norregårdskolan (7-9) kommunal Pilbäckskolan (F-6) kommunal Pär Lagerkvistskolan (F-9) kommunal Ringsbergskolan (F-9) kommunal Sandsbro skola (F-6) kommunal Teleborg Centrum (7-9) kommunal

Thoren Framtid friskola Torpaskolan (F-6) kommunal Ulriksbergskolan (F-6) kommunal Växjö Internationella skola friskola Växjö Islamska skola friskola Växjö Montessoriskola friskola Öjaby skola (F-6) kommunal Östra Lugnets skola (F-3) kommunal Östregårdskolan (F-6) kommunal

Gymnasieskolor |

I staden finns följande gymnasieskolor^[21].

Katedralskolan kommunal Kungsmadskolan kommunal Teknikum kommunal Procivitas Gymnasium friskola

Skanskagymnasiet Växjö friskola Växjö Fria Fordonsgymnasium friskola Växjö Fria Gymnasium friskola Växjö Praktiska Gymnasium friskola

Högre utbildning |

• Linnéuniversitetet


• 
  Polisutbildning (uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet) ^[22]
  

Vuxenutbildning |

• S:t Sigfrids folkhögskola


• Växjölöftet

Dagstidningar och lokala medier |

• 
  SR Kronoberg- P4 Kronoberg Sveriges Radio


• Smålandsposten


• Växjöbladet Kronobergaren


• Öppna Kanalen Växjö


• 
  Smålandsnytt - Regionalnyheter


• Magazinet- gratis lokaltidning

Sport |

Växjö är både nationellt och internationellt känd som idrottsstad. Många idrottsprofiler och lag har genom åren satt staden på kartan med svenska mästerskapstitlar inom bland annat ishockey, fotboll, orientering, friidrott och tennis och internationella framgångar inom bl a friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu och tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- och europamästarinna i sjukamp — tävlade för IFK Växjö. I dag finns idrott på såväl elit- som folkrörelsenivå. Flera skolor i Växjö erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Växjö universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management.^[23] De bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning.^[24]

Idrottsföreningar |

Idrottsanläggningar |

Miljöarbete i Växjö |

Europas grönaste stad |

År 2007 utnämnde Brittiska BBC i en artikel Växjö till Europas grönaste stad för sitt målmedvetna arbete att sänka sin klimatpåverkan.^[25].

År 2017 tilldelades Växjö, tillsammans med belgiska Leuven, priset European Green Leaf Award. Priset delas ut till städer som visar ett bra resultat när det gäller miljö och som engagerar sig för att generera grön tillväxt ^[26].

Kända personer anknutna till Växjö |

• 
  Agne Bergvall, friidrottstränare


• 
  Andreas Ravelli, fd. fotbollsspelare


• 
  Bo Frank, politiker (M) och opinionsbildare


• 
  Carolina Klüft, fd. friidrottare och programledare


• 
  Fredrik "Fidde" Rosengren, tennistränare


• 
  Jonas Jonasson, författare


• 
  Marika Willstedt, musiker


• 
  Ola Salo, musiker


• 
  Pär Lagerqvist, författare och nobelpristagare


• 
  Per Tengstrand, pianist


• 
  Samuel Ödmann, psalmdiktare


• 
  Thomas Ravelli, fd. fotbollsmålvakt


• 
  Thomas Sekelius, prisbelönt videobloggare


• 
  Tommy Svensson, fotbollsspelare och förbundskapten

Se även |

• Växjö socken


• Personer från Växjö


• 
  Lista över fasta fornminnen i Växjö (för omfattning av detta område, se Växjö stad#Sockenkod)

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
   


2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
   


3. 
   ^ ”Städer”. Tacitus.nu. http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/stader.htm. 
   


4. 
   ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 19 oktober 2013
   


5. 
   ^ www.vaxjo.se Arkiverad 1 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
   


6. 
   ^ ”Folkmängd i Sverige kommuner 1 januari 2016”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/25836/. Läst 22 februari 2016. 
   


7. ^ [a b c d e f g] Larssson, Lars-Olof. Växjö genom 1000 år (Första upplagan, 1992). Nordstedts. ISBN 91-1-913952-7 
   


8. 
   ^ ”Sigfridslegenden”. https://www.svenskakyrkan.se/vaxjo/sigfridslegenden. Läst 10 november 2017. 
   


9. 
   ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
   
   


10. 
    ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
    


11. 
    ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
    


12. 
    ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
    


13. 
    ^ Kartbild över centrala Växjö, Google Maps
    


14. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927192902/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=1599. Läst 8 april 2007.  Växjö kommun, Folkmängd i Växjös stadsdelar
    


15. 
    ^ ”Spårvidder och dess historia. Spårvidder i olika länder”. www.historiskt.nu. http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html. Läst 13 februari 2018. 
    


16. 
    ^ Godkända/certifierade instrumentflygplatser, Transportstyrelsen
    


17. 
    ^ Grandsamarkand.se http://grandsamarkand.se/nyhet/arets-basta-svenska-kopcentrum/
    


18. 
    ^ Videum Science Park http://www.videum.se/sciencepark
    


19. 
    ^ Officiell webbplats^{[död länk]}
    


20. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525092959/http://www.skolweb.vaxjo.se/. Läst 28 mars 2007.  Växjö skolwebb
    


21. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070110150825/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=368. Läst 31 mars 2007.  Växjö kommun Barn & Utbildning
    


22. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2007. https://archive.is/20070614121644/http://druvek.vxu.se/utb/program.lasso?ID=PR1027. Läst 8 juni 2007.  Polisutbildning vid VXU
    


23. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927021540/http://www.vxu.se/iped/utb/program/coaching.xml. Läst 8 april 2007.  Växjö universitet, Programmet för Coaching och Sport Management
    


24. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927020335/http://www.vxu.se/iped/forskn/projekt/idrottsforskning.xml. Läst 8 april 2007.  Växjo universitet, Strategisk satsning på idrottsrelaterad forskning
    


25. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2008. https://web.archive.org/web/20081221031424/http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=31055. Läst 18 januari 2009. 
    


26. 
    ^ ”Leuven och Växjö är Europas grönaste städer!”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610082444/http://vaxjo.se/-/Invanare/Hallbarhet--miljo/nyhetermiljoklimat/Leuven-och-Vaxjo-ar-Europas-gronaste-stader/. Läst 2 juni 2017. 
    

Vidare läsning |

• 
  Wingborg, Olle (2008). Växjö i litteraturen : en bibliografi över staden. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 12. Ronneby: Länsbibliotek Sydost i samverkan med Växjö stadsbibliotek. Libris 10879554. ISBN 9789163326134. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1 
  

---

• Lars-Olof Larsson, Växjö genom 1000 år. Stockholm 1991, 586 sid.


• Harald Berg & Ivan Svalenius, Växjö stads historia. 1. Tiden fram till 1718. Växjö 1956.


• Henry Lindström & P.G. Vejde, Växjö stads historia. 2. 1719-1862. 1863-1942. Växjö 1942.


• Kenneth Johansson m.fl., Växjö under det industriella genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Växjö 1988.


• 
  Åhman, Eva (1983). Växjö. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 46. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618999. ISBN 91-7192-561-9 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Växjö.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Växjö kommun i Kronobergs län Distrikt Aneboda · Asa · Berg · Bergunda · Drev · Dädesjö · Dänningelanda · Furuby · Gårdsby · Hemmesjö-Tegnaby · Hornaryd · Jät · Kalvsvik · Nöbbele · Ormesberga · Sjösås · Skogslyckan · Söraby · Teleborg · Tjureda · Tolg · Tävelsås · Uråsa · Vederlöv · Växjö domkyrkodistrikt · Växjö Maria · Öja · Öjaby · Ör · Östra Torsås Tätorter Braås · Furuby · Gemla · Ingelstad · Lammhult · Nöbbele · Rottne · Tävelsås · Växjö · Åby · Åryd Småorter Björnö · Bramstorp · Brittatorp · Böksholm · Dädesjö · Dänningelanda · Ellanda · Gransholm · Kalvsvik · Marhult · Nöbbele · Odenslanda · Risinge · Rydet · Stenslanda · Toftahöjden · Tolg · Vederslöv Övriga orter Kronoberg

v • r Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Skara, Mariestad · Y: Hudiksvall, Sundsvall · BD: Piteå

v • r Stationer längs Kust till kust-banan Huvudlinjen Göteborg C – Borås C – Limmared – Hestra – Gnosjö – Värnamo – Rörstorp – Bor – Rydaholm – Alvesta – Gemla – Växjö – Hovmantorp – Lessebo – Emmaboda – Örsjö – Nybro – Trekanten – Smedby – Kalmar C Karlskronabanan Emmaboda – Vissefjärda – Holmsjö – Bergåsa – Karlskrona För lokaltågsstationer Göteborg–Borås, se Västtågen.