Slidhornsdjur
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Slidhornsdjur | |
 nötkreatur | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Vetenskapligt namn | |
§ Bovidae | |
| Auktor | Gray, 1821 |
| Underfamiljer | |
se text | |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Slidhornsdjur (Bovidae) är en familj i ordningen partåiga hovdjur. De inkluderar afrikansk buffel, vattenbuffel, bisonoxar, antiloper, gaseller, får, getter och nötkreatur. De har en fyrdelad matsmältningsapparat och är alla växtätande idisslare.
Bland de domesticerade arterna återfinns getter, får, vattenbuffel, jak och uroxens avkomma.
Innehåll
1 Kännetecken
2 Evolution
3 Underfamiljer
4 Referenser
4.1 Noter
Kännetecken |
Vikten varierar mellan 1000 kg hos bison och 5 kg hos dik-dikantiloper. Hornen förekommer oftast parvis och bara hos en art, fyrhornsantilop, finns fyra horn. Hornens längd ligger mellan 2 centimeter och 1,50 meter. Hos några arter har bara hanar horn men hos de flesta arterna finns hornen hos bägge kön. Hornen består av benvävnad med ett hölje av keratin och är fast sammanvuxen med skallen. I motsats till hjortdjur och gaffelantiloper förekommer aldrig förgreningar i hornen.
De flesta slidhornsdjuren lever i öppet landskap. Så föreställer den afrikanska savannen för de flesta arterna ett idealt levnadsområde. Andra arter lever i klippiga bergstrakter eller i skogar.
Evolution |
I jämförelse med jordens ålder är slidhornsdjur en ung djurgrupp. De äldsta kända fossilen som med säkerhet kan sammanlänkas med familjen tillhör släktet Eotragus från epoken miocen. Dessa djur liknade moderna dykarantiloper, var aldrig större än rådjur och bar små horn. Redan under miocen delades djurgruppen och under pliocen fanns alla moderna grupper av slidhornsdjuren på plats. Under miocen levde familjen i Europa, Afrika och Asien men i Nordamerika etablerades familjen först i pleistocen efter att en landbro hade bildats. I Sydamerika fanns aldrig vilda slidhornsdjur och inte heller i Australien. Först människan införde domesticerade arter i nästan alla tempererade och tropiska regioner av världen.
Underfamiljer |
Familjen utgörs av 8 underfamiljer:[1]
Getdjur (Caprinae), 26 arter i 12 släkten
Dykarantiloper (Cephalophinae), 19 arter i 2 släkten
Gasellantiloper (Antilopinae), 38 arter i 14 släkten
Gräsätande antiloper (Hippotraginae), 7 arter i 3 släkten
Oxdjur (Bovinae), 24 arter i 9 släkten
Vatten- och rörbockar (Reduncinae), 9 arter i 3 släkten
Impala (Aepycerotinae), 1 art i 1 släkte
Ko-, lyr- och gnuantiloper (Alcelaphinae), 7 arter i 4 släkte
Referenser |
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
Noter |
^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Bovidae
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
