Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Qazaqstan Respy‘blikasy Қазақстан Республикасы Qazaqstan Respublïkası Республика Казахстан Respublika Kazachstan
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: ”Менің Қазақстаным ("Mitt Kazakstan")”
Huvudstad		Nursultan
Största stad		Almaty (cirka 1 350 000 inv.)
Officiella språk		kazakiska, ryska
Statsskick		republik
-	president	Kasym-Zjomart Tokajev
-	premiärminister	Askar Mamin
Självständighet		från Sovjetunionen
-	Deklarerad	16 december 1991
-	Erkänd	25 december 1991
Area
-	Totalt	2 724 900 km² (9:e)
-	Vatten (%)	ca 0,9 %
Demografi
-	2012[1] års uppskattning	16 674 959 (61:a)
-	Befolkningstäthet	6,12 inv./km² (182:a)
BNP (PPP)		2018 års beräkning
-	Totalt	$508 miljarder[2] (42:a)
-	Per capita	$27 494[2]
HDI (2012)		0,754[3] (69:e)
Valuta		tenge (KZT)
Tidszon		UTC+4 till UTC+6
Topografi
-	Högsta punkt	Chan Tangiri Sjyngy[4], 6 995 m ö.h.
-	Största sjö	Aralsjön, cirka 33 600 km²
-	Längsta flod	Syr-Darja, 2 212 km
Nationaldag		16 december
Nationalitetsmärke		KZ
Landskod		KZ, KAZ, 398
Toppdomän		.kz,.қаз[5]
Landsnummer		7

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respýblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa. Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan och Kirgizistan i syd, Kina i öst och Ryssland i norr. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Atyraw, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej (Semipalatinsk) och Zjeskasgan. Kazakstans nationaldag är republikens dag den 16 december.

Historia |

Kazakkhanatet och rysk dominans |

Kazakerna är ett sedan 900-talet muslimskt kazakhfolk som år 1456 etablerade ett självständigt khanat, Kazakkhanatet, i nuvarande Kazakstan.

Detta bestod fram till 1847. Då ställdes det som protektorat under Ryssland efter att den kazakiske khanen bett den ryske tsaren om stöd mot fientliga folk. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i Stora spelet mot Storbritannien. Livegenskapen i Ryssland avskaffades 1861 och då flyttade många ryska och ukrainska bönder in på land som tilldelats dem av centralregeringen i Kazakstan. Kazakstan förklarades 1868 som del av det ryska riket.

Kazakerna revolterade flera gånger mot den ryska dominansen, däribland 1916 då uppemot 150 000 människor dödades, och lyckades hålla stånd mot Röda armén till 1920, då landet blev en del av Sovjetunionen.

Sovjeteran |

Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom Ryska SFSR 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från kirgizerna, och det område som tidigare hetat Karakirgisiska autonoma området år 1924 döpts om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, Orenburg med omnejd, avträddes av republiken och bildade ett ryskt oblast; ny huvudstad blev Alma-Ata, en avlägsen provinsstad i sydöst. En svår svält drabbade landet 1931-1933 och decimerade befolkningen (antalet kazaker minskade från drygt 4 miljoner till omkring 2,5 miljoner).

Kazakstan blev den 5 december 1936 sovjetrepublik, Kazakiska SSR. Landet blev mål för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter andra världskriget tvångsflyttades krimtatarer, polacker, tjetjener, volgatyskar och andra till landet.^[4] Dessutom deporterades flera stalintrogna politiker dit efter diktatorns död 1953, däribland hans efterträdare Georgij Malenkov. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur); i Semipalatinsk fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning.

Självständigheten |

Kazakstan förklarade sitt självstyre den 25 oktober 1990 och, efter Sovjetunionens kollaps, förklarade sig landet självständigt den 16 december 1991 och blev också detta, som sista delrepublik, den 25:e samma månad. Landet upptogs i FN den 2 mars 1992.^[6] De första åren efter självständigheten karakteriserades av märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan med en stark tillväxt tack vare olje- och gastillgångar och en migrationsbalans som återigen börjar bli positiv. Presidenten Nursultan Nazarbajev, som suttit vid makten sedan 1990, har genomfört liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati har inte införts. Den 30 augusti 1995 infördes en ny konstitution, i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar och parlamentsval hölls. Presidenten drog år 1997 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty i landets sydöstra del till Astana (som byggts upp nästan från grunden), belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum. Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president.
Den 8 januari 2006 avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.

Geografi |

Kazakstan är i huvudsak beläget i Centralasien, men den nordvästligaste delen, väster om Uralfloden, räknas till Europa. Med en yta på 2,7 miljoner kvadratkilometer är Kazakstan världens nionde största land. Det har en 6 846 kilometer lång gräns mot Ryssland i norr, i söder 2 203 kilometer mot Uzbekistan, 1 051 kilometer mot Kirgizistan och 379 kilometer mot Turkmenistan, samt i öst 1 533 kilometer mot Kina.

Landet sträcker sig från Kaspiska havet i väst till Altajbergen i öst och från Västsibiriska låglandet i norr till den centralasiatiska öknen Kyzylkum i syd och Tian Shan-bergen i sydöst. Landet är i stort sett plant, undantaget bergen i öst och sydöst, samt Karataubergen i söder, med stora områden under havsnivå. Den lägsta punkten är depressionen Kaundy på 132 meter under havsnivån; den högsta punkten är berget Khan Tengri (Chan Tangiri Sjyngy) i sydost, på 6 995 meter. Största delen av landet består av mycket glest befolkad stäpp, samt öken och halvöken (i norr når landet tajgan); den kazakiska stäppen täcker en tredjedel av landet och utgör världens största torra stäppregion. Stäppen karakteriseras av stora gräsmarker och sandområden. I sydväst gränsar Kazakstan till Aralsjön; bland andra sjöar märks Balchasjsjön och Zajsan. Bland floder märks Ural, Irtysj, Isjim och Ili.

Landet har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar.^[4] Medeltemperaturen är i januari mellan −19 och −4 °C; i juli från 19 till 26 °C. Nederbördsnivån varierar från torra till halvtorra förhållanden.

Bland större städer märks Almaty (Alma-Ata; tidigare huvudstad), Astana (huvudstad sedan december 1997), Qaraghandy (Karaganda), Sjymkent (Tjimkent), Semej (Semipalatinsk), Pavlodar, Öskemen (Ust-Kamenogorsk), Aqtöbe, Petropavl och Qyzylorda.

Kazakstans nordligaste punkt ligger på cirka 55°06' nordlig bredd (Smygehuk i Sverige ligger på ca 55°20' nordlig bredd, det vill säga endast ca 26 km längre norrut).

Statsskick och politik |

Kazakstan är officiellt en republik, men president Nursultan Nazarbajev har en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande konstitution antogs först i januari 1993, efter att den sovjetiska konstitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter Sovjetunionens upplösning. Landet har ett tvåkammarparlament med en senat bestående av 39 ledamöter (varav presidenten utser sju; de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus med 77 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).

Administrativ indelning |

Kazakstan är indelat i 14 provinser, oblystar, samt tre stadsregioner på provinsiell nivå.^[1] Provinser och stadsregioner (markerade med *) med kyrillisk skrift, eventuell vidare transkribering samt ryskt namn inom parentes:

1. 
   Almaty (Алматы; Almatinskaja)


2. 
   Almaty*


3. 
   Aqmola (Ақмола; Akmolinskaja)


4. 
   Aqtöbe (Ақтөбе; Aktiubinskaja)


5. 
   Astana*


6. 
   Atyraw (Атырау; Atirauskaja)


7. 
   Bajkonur*


8. 
   Östkazakstan (Шығыс Қазақстан, Sjyghys Qazaqstan)


9. 
   Mangghystaw (Маңғыстау; Mangistauskaja)


10. 
    Nordkazakstan (Солтүстік Қазақстан, Soltüstik Qazaqstan)


11. 
    Pavlodar (Павлодар; Pavlodarskaja)


12. 
    Qaraghandy (Қарағанды; Karagandinskaja)


13. 
    Qostanaj (Қостанай; Kostanajskaja)


14. 
    Qyzylorda (Қызылорда; Kizilordinskaja)


15. 
    Sydkazakstan (Оңтүстік Қазақстан, Ongtüstik Qazaqstan)


16. 
    Västkazakstan (Батыс Қазақстан, Batys Qazaqstan)


17. 
    Taraz (Тараз; tidigare Жамбыл, Zjambyl; Zjambilskaja)

Ekonomi |

Kazakstan hade världens, näst efter Kina, snabbast växande ekonomi. BNP ökade med 9,7 procent år 2005,^[6] och beräknas öka med ytterligare 9% år 2006. Anledningen till detta är de stora fyndigheter av petroleum och gas i Kaspiska havet som tidigare nästan enbart var Sovjetunionen till del men som under de senaste åren har lett till stora inkomster för landet. Landets ekonomi är således till stor del beroende av de höga oljepriserna, ökad oljeproduktion och utländska investeringar i olje- och gassektorn. Medan investeringar i dessa sektorer är omfattande, saknas dylikt inom andra. Den officiella arbetslösheten låg år 2005 på 8,1 procent av den arbetsföra befolkningen,^[6] vilket är en minskning med 0,3 procent sedan 2004. Ett av de allvarligaste problemen för ekonomin är korruptionen. Mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att bygga upp residens åt presidenten och hans regering i den nya huvudstaden Astana.

Skatter |

Beskattningen är låg jämfört med OECD-länderna, med 10 eller 20 procent platt skatt på löner (i praktiken nästan alltid 10 procent), och 5 procent på ränteinkomster. Inkomster under minimilönen beskattas överhuvudtaget inte. Därtill kan medborgarna göra avdrag för pensionsavsättningar, medicinska utgifter och försäkringar. Skatteåret löper 1 januari - 31 december.^[7]

Demografi |

Kazakstan har en befolkning på cirka 15,4 miljoner enligt en uppskattning från juli 2009. Kazakstan är ett av de mest glesbefolkade länderna i världen med befolkningstäthet på cirka 5,7 invånare per kvadratkilometer.

58 % av befolkningen bor i städer mot 42 % på landsbygden.

Etniska grupper |

Det finns över 100 olika etniska grupper i Kazakstan, delvis till följd av de sovjetiska deportationerna. De största är kazaker (63,1%) och ryssar (23,7%). Mindre grupper inkluderar ukrainare (3,0%), tyskar (1,4%), uzbeker (3,0%), uigurer (1,4%), med flera (4,4%), däribland mescheter, basjkirer, tjuvasjer, azerer, turkmener, kirgizer, karakalpaker, krimtatarer, balkanturkar, polacker, rumäner, judar, letter, litauer, vitryssar, greker, kurder, armenier, georgier, tjetjener, tjerkesser, osseter, avarer, zachurer, afghaner^{[förtydliga]}, perser, burjater, mongoler, tibetaner, dunganer, kineser^{[förtydliga]} och koreaner.

Språk |

Landet har två officiella språk: ryska, som behärskas av 95 % av befolkningen, och kazakiska, som behärskas av 64,4 %.

Ryska språket fick stor utbredning i landet under 1900-talet, oftast på kazakiskans och de andra språkens bekostnad ^[8].
Efter Sovjets fall har dock kazakiskan stärkt sina positioner och är nu det dominerande språket inom bl.a. utbildningen ( Se Kazakstan#Utbildning). Landet påbörjade 2017 ett byte till det latinska alfabetet.

Omkring 0,5 % av den vuxna befolkningen är analfabeter.

Religion |

Kazakstan är en sekulär stat. På grund av att Kazakstan har varit en del av Sovjetunionen där religionen har varit förtryckt så har religionen en ganska svag ställning i landet, speciellt i de större städerna. Hela 45 % av landets befolkning anser att ”religionen är inte en viktig del av livet.” ^[9]
De största religionerna i landet är Sunni-islam och Ortodox-kristendom

Enligt vissa uppskattningar ser den religiösa sammansättningen så här ut:

• Muslimer - 70,2 %


• Ortodoxa - 24,9 %


• Övriga kristna - 2,3


• Övriga - 0,3

Observera att samtliga kazaker och ryssar har klassificerats som muslimer respektive ortodoxa enligt den här uppskattningen. Eftersom ateismen är ganska utbredd i landet (11-12 % av landets invånare är ateister^[9] enligt en annan uppskattning) kan andelen både muslimer och kristna vara lägre.

Utbildning och vetenskap |

Grundskoleutbildning |

Grundskolan i Kazakstan är obligatorisk och varar i 11 år. Nedan följer en lista över antalet skolor i Kazakstan sorterade efter undervisningsspråk (2011-2012) ^[10]). :

• Antalet skolor med kazakiska som undervisningsspråk - 3843 st


• Antalet skolor med ryska som undervisningsspråk - 1508 st


• Antalet skolor med uzbekiska som undervisningsspråk - 58 st


• Antalet skolor med ujguriska som undervisningsspråk - 14 st


• Antalet skolor med engelska som undervisningsspråk - 8 st


• Antalet skolor med tadzjikiska som undervisningsspråk - 2 st


• Antalet skolor med flera undervisningsspråk - 2163 st

Högskoleutbildning |

Högskoleundervisningen i landet bedrivs huvudsakligen på kazakiska, ryska och engelska.
56,3 % av landets studenter får sin undervisning på kazakiska, 41,7 % på ryska , och 1,9 % på engelska^[11].

Vetenskap |

Landets motsvarighet till Sveriges Kungliga vetenskapsakademin är Kazakstans vetenskapsakademi ^[12]

Astronomi |

Det finns tre observatorier i Kazakstan och samtliga ligger utanför Almaty i Tianshan.^[13]

Den ledande astronomiska institutionen i landet är ”Fesenko Astrofysiska institutet” som finns i Almaty och grundades år 1944 . Där har det bland annat bedrivits forskning vad gäller månen och planeter och dess fysik.^[14]

Landets observatorier har haft stora problem med finansieringen under det första årtiondet efter Sovjets fall 1991. Men det har gått bättre på senare och 2013-2014 moderniserade man teleskop och annan utrustning i observatorierna^[15].

Kultur och samhälle |

Den kazakiska kulturen har under de gångna seklerna präglats av mongoliska, arabiska. persiska och ryska influenser. Först under 2000-talet har västerländskt inflytande märkts.

Det kazakiska köket |

Eftersom kazaker har varit nomader så utgör kött, deg och mjölk huvudingredienserna i det kazakiska köket. Däremot saknas det nästan helt grönsaker och frukt. Bland maträtter som traditionellt har tillagats och ätits av kazaker märks Besjparmak,Kuurdak, Pilaff, Manti, Samsa m.fl.^[16]).

Ett väldigt populärt tilltugg är Baursaki ^[17].
och shelpek, en typ ojäst bröd, som bland annat spelar stor roll vid olika ceremonier.
På grund av de starka ryska influenserna under 1900-talet så har även vissa ryska maträtter fått fotfäste i Kazakstan. Bland dessa kan man inkludera Borjstj, Blinier, Piroger m.fl.

En mycket populär dryck i Kazakstan är Kumys

Musik |

Musik utgör ett viktigt inslag i den kazakiska kulturen. Ett traditionellt stränginstrument som används av kazaker är dombra ^[18].
, en typ av luta. Ett annat populärt instrument är kobyz.
Det finns en speciell av variant av musikalisk komposition som heter kui. Den går ut på att en musiker (aqyn) berättar olika historier genom att sjunga och spela på dombra.

Film |

Film är mycket populärt i Kazakstan. Den största och äldsta filmstudion i landet heter Kazakfilm och är belägen i Almaty.
Bland etniska ryssar och äldre kazaker är även sovjetiska filmer mycket populära. Västerländska filmer har på senare år också blivit populära, speciellt bland yngre. Sedan 2010-talets början har man börjat dubba vissa västerländska filmer till kazakiska^[19] (tidigare visades det versioner av filmer som var dubbade till ryska).

Idrott |

Fotboll |

Fotboll är en av de mest populära idrottsgrenar i landet. Toppdivisionen i kazakisk fotboll är Premjer Ligasy, som spelas varje år sedan 1992.
Det kazakiska herrlandslaget tillhör sedan 2002 Uefa, trots att större delen av landet ligger i Asien.

Boxning |

Boxning är en av de idrottsgrenar där Kazakstan har lyckats bäst, både bland amatörer och proffs. 17 av landets 52 medaljer som landet har erövrat under Olympiska sommarspelen var i boxning.
Flera av landets boxare har även vunnit VM-titeln som proffs. Bland annat Vassiliy Jirov (IBF i lätt tungvikt), Beibut Shumenov (WBA i lätt tungvikt) och Gennadiy Golovkin (WBA och IBO i mellanvikt)

Bandy |

Kazakstan har deltagit i samtliga Bandy-VM sedan 1993 och vunnit fem Brons (2002,2003,2012,2013 och 2014) vilket gör det kazakiska landslaget till det mest framgångsrika asiatiska laget. Man har även vunnit guld under de asiatiska vinterspelen 2011.

Cykling |

Astana Pro Team är landets cykelstall. Aleksandr Vinokurov som har varit cykelstallets ansikte i många år, har medverkat i flera Tour de France och bland annat vunnit två OS-medaljer (silver i Sydney 2000 och guld i London 2012)

Källor |

1. ^ [a b] GeoHive - Kazakhstan Arkiverad 4 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
   


2. ^ [a b] ”Kazakhstan”. Kazakhstan. International Monetary Fund. Arkiverad från originalet den 27 February 2018. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2018/01/weodata/weorept.aspx?sy=2018&ey=2023&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=56&pr1.y=14&c=916&s=NGDPD%2CPPPGDP%2CNGDPDPC%2CPPPPC&grp=0&a=. 
   


3. 
   ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 23 mars 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013. 
   


4. ^ [a b c] The World Factbook - Kazakhstan
   


5. 
   ^ läs online,
   


6. ^ [a b c] UN Profile - Kazakhstan
   


7. 
   ^ https://home.kpmg.com/xx/en/home/insights/2011/12/kazakhstan-income-tax.html KPMG läst 2017-10-29
   


8. 
   ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2008/08/regimen-vill-stoppa-ryskans-glamour
   


9. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808043617/http://quietmike.org/2013/06/04/atheism-on-the-rise/. Läst 6 augusti 2014. 
   


10. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140216122926/http://news.nur.kz/207313.html. Läst 6 augusti 2014. (ryska)
    


11. 
    ^ http://www.bnews.kz/ru/news/post/121164/(ryska)
    


12. 
    ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170709024045/http://www.akademiyanauk.kz/. Läst 24 oktober 2018. 
    


13. 
    ^ http://adsabs.harvard.edu/full/1998BaltA...7..351M
    


14. 
    ^ http://planlab.tripod.com/index.html
    


15. 
    ^ http://www.onislam.net/english/health-and-science/news/475719-kazakhstan-refreshes-its-space-capabilities.html
    


16. 
    ^ http://aboutkazakhstan.com/about-kazakhstan-food
    


17. 
    ^ http://dumplingcart.org/?p=2876
    


18. 
    ^ http://www.atlasofpluckedinstruments.com/central_asia.htm
    


19. 
    ^ http://en.tengrinews.kz/cinema_and_music/More-Hollywood-characters-to-speak-Kazakh-25009/
    

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Asien Afghanistan · Armenien1 · Azerbajdzjan1 · Bangladesh · Bahrain · Bhutan · Brunei · Burma (Myanmar) · Cypern1 · Egypten3 · Filippinerna · Förenade Arabemiraten · Georgien1 · Indien · Indonesien2 · Irak · Iran · Israel · Japan · Jemen · Jordanien · Kambodja · Kazakstan1 · Kina · Kirgizistan · Kuwait · Laos · Libanon · Malaysia · Maldiverna · Mongoliet · Nepal · Nordkorea · Oman · Pakistan · Palestina · Papua Nya Guinea2 · Qatar · Ryssland1 · Saudiarabien · Singapore · Sri Lanka · Sydkorea · Syrien · Tadzjikistan · Taiwan · Thailand · Turkiet1 · Turkmenistan · Uzbekistan · Vietnam · Östtimor2 Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika. v • r Oberoende staters samvälde (OSS) Armenien · Azerbajdzjan · Kazakstan · Kirgizistan · Moldavien* · Ryssland · Tadzjikistan · Turkmenistan* · Ukraina* · Uzbekistan · Vitryssland * Associerad medlemstat v • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Nordmakedonien · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike v • r Islamiska konferensen Afghanistan · Albanien · Algeriet · Azerbajdzjan · Bahrain · Bangladesh · Benin · Brunei · Burkina Faso · Djibouti · Egypten · Elfenbenskusten · Förenade Arabemiraten · Gabon · Gambia · Guinea · Guinea-Bissau · Guyana · Indonesien · Irak · Iran · Jemen · Jordanien · Kamerun · Kazakstan · Kirgizistan · Komorerna · Kuwait · Libanon · Libyen · Malaysia · Maldiverna · Mali · Mauretanien · Marocko · Moçambique · Niger · Nigeria · Oman · Pakistan · Palestina · Qatar · Saudiarabien · Senegal · Sierra Leone · Sudan · Somalia · Surinam · Syrien · Tadzjikistan · Togo · Tunisien · Turkiet · Turkmenistan · Uganda · Uzbekistan Islam

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 124906451 • LCCN: n92000005 • ISNI: 0000 0001 2188 4309 • GND: 4029839-5 • SUDOC: 085464457 • BNF: cb119411873 (data) • HDS: 44997 • NDL: 00577505 • NKC: ge129556 • BNE: XX452764