Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Ursula K. Le Guin
Ursula K. Le Guin 2008.
Född	21 oktober 1929 Berkeley, Kalifornien
Död	22 januari 2018 (88 år) Portland, Oregon
Yrke	författare
Nationalitet	USA
Språk	engelska
Verksam	1966–2011
Genrer	science-fiction
Debutverk	Exilplaneten (1966)
Framstående verk	Övärlden
Framstående priser	Hugo- och Nebulapriserna
Make	Charles Le Guin (1953–)
Barn	Elisabeth (född 1957), Caroline (född 1959) och Theodore (född 1964)
Webbplats	ursulakleguin.com

Ursula Kroeber Le Guin, född 21 oktober 1929 i Berkeley i Kalifornien, död 22 januari 2018 i Portland i Oregon,^[1][2][3] var en amerikansk fantasy- och science fiction-författare^[4] som skrev romaner, noveller och barnböcker. Hon fick ta emot flera prestigefyllda priser, däribland Hugopriset, Nebulapriset och Locus Awards, var och en av dem fler än en gång.^[5][6] År 1995 vann hon World Fantasy Award for Lifetime achivement^[7] och The New York Times har beskrivit henne som "Amerikas mest framstående science fiction-författare".^[8]

Biografi |

Uppväxt och familj |

Le Guin var dotter till antropologen Alfred L. Kroeber och författaren Theodora Kroeber.^[9] Hon studerade vid Radcliffe College och Columbia University,^[9] och bodde i Portland i Oregon sedan 1959.^[10] På en resa till Frankrike 1953 träffade hon historikern Charles Le Guin, med vilken hon gifte sig i Paris senare samma år.^[10] Paret har tre barn: Elisabeth (född 1957), Caroline (född 1959) och Theodore (född 1964).

Författarskap |

Le Guin var framför allt verksam inom genrerna fantasy och science fiction, men skrev även poesi, barnböcker, essäer samt skönlitteratur.^[4] Typiskt för hennes berättelser är ett fokus på rollfigurerna och de sociala aspekterna i deras omgivning. Hon fokuserade i sina verk bland annat på daoistiska, anarkistiska, feministiska, psykologiska och sociala teman.^[4] Hon var välkänd för sin ypperliga språkbehandling.

Bland hennes mest kända verk är fantasyböckerna om Övärlden, en skärgårdsliknande värld där läsaren får följa trollkarlen Geds yttre och inre resor i ett universum där magins rot och ursprung är att veta sakers sanna namn. Serien var länge en trilogi, men har senare utökats med flera böcker.

Utanför science fiction-kretsar har hon också fått stor uppmärksamhet för romanen Shevek (The Dispossessed), som skildrar en anarkistisk civilisation på en karg planet, och Mörkrets vänstra hand (The Left Hand of Darkness) som beskriver planeten Vinter där människorna under avgränsade perioder växelvis inträder i antingen manligt eller kvinnligt kön och dessemellan bara är potentiella könsvarelser.

Gränsen mellan science fiction, fantasy och "vanlig" skönlitteratur är inte alltid lätt att dra när det gäller Ursula K. Le Guin. Koyot-kvinnan och andra djurväsen rör sig i en mytvärld influerad av indiankultur. Denna mytvärld är även en stor del av Always coming home (inte översatt till svenska), fast denna bok utspelar sig i en relativt lågteknologisk framtid då vår civilisation sedan länge är borta.

Hain-sviten |

Flera av hennes science fiction-verk anses tillhöra den så kallade Hainsviten, en löst ihophållen serie av noveller och romaner.^[9] Sviten ska inte ses som en cykel i egentlig mening, eftersom varje bok är fristående. Ursula Le Guin själv ville inte beskriva romanerna som en del i någon egentlig cykel, men medgav att det fanns ett visst, tydligt samband mellan dem ("some clear connections among them").^[11] Sviten har fått sitt namn efter planeten Hain, som i Hainsvitens alternativa verklighet är den planet mänskligheten uppstod på. Mänskligheten har sedan spritts till omkring 80 andra planeter, inklusive vårt jorden. Dessa är förenade i ett FN-liknande förbund, kallat Ekumen.^[12][13] Befolkningen på de olika planeterna skilljer sig tämligen påtagligt, rent genetiskt, från varandra. I romanen Mörkrets vänstra hand är de lokala människorna asexuella varelser, som endast under några få dagar blir könsvarelser, med ett slumpstyrt kön,^[13] medan i romanen Exilplaneten den lokala befolkningen, som har avlägsnat sig kraftigt från den mänskliga huvudgruppen och inte tillhör Ekumen, har gula, kattliknande ögon, och betydligt ljusare hy än huvudgruppen.^[14] I den förra antyds det tämligen klart att skillnaderna mellan de mänskliga varelserna på de olika planeterna är en följd av genetiska experiment från Hainfolkets sida.^[13]

Betydelse |

John-Henri Holmberg har sagt följande: "Ursula K. Le Guins betydelse för science fiction, och för modern fantasy, är omöjlig att överskatta. Hon blev vår litteraturs globala talesperson och galjonsfigur, och hon påverkade generationer av författare." När hon 2014 tilldelades National Book Foundations stora pris för bidrag till litteraturen, betonade hon i sitt tacktal bland annat varför vi behöver författare som minns vad frihet är.^[15]

Bland dem som påverkats av Le Guins författarskap finns Japans animationsnestor Hayao Miyazaki. Han ville i början av 1980-talet göra animerad långfilm av hennes boksvit om Övärlden,^[16] men ödet gjorde att filmidén istället utmynnade i Miyazakis banbrytande manga och animerade långfilm Nausicaä från Vindarnas dal samt den korta mangan Shūna no tabi. Ett kvartsekel senare regisserade slutligen sonen Gorō Miyazaki filmen Legender från Övärlden.^[17]

The New York Times lyfter fram henne som en författare som berikade science fiction-genren, både med litterärt djup och med en feministisk känslighet.^[18]

Skräckförfattaren Stephen King har kallat henne "en av våra största".^[18]

Bibliografi |

(Samlingsvolymer tillsammans med andra författare ej medtagna)

Science fiction |

• 
  På andra sidan drömmen (The Lathe of Heaven, roman, 1971) (översättning Peder Carlsson, Kindberg, 1979)^[19]
  


• 
  Röster i vinden (The Wind's Twelve Quarters, tidiga sf-noveller, 1975) (översättning Ninnan och Maud Loman, Lindfors, 1983) [Några av dessa hör hemma i Hain-sviten]^[19]
  


• 
  The Compass Rose (novellsamling, 1982)^[19]
  


• 
  The Eye of the Heron (roman, 1983)^[19]
  


• 
  Always Coming Home (en sorts roman uppbyggd av kortare berättelser, dikter, uppdiktade antrolopologiska betraktelser, matrecept med mera, 1985)


• 
  A Fisherman of the Inland Sea (novellsamling, 1994)^[19]
  


• 
  Four Ways to Forgiveness (novellsamling, 1995)^[19]
  


• 
  The Birthday of the World (novellsamling, utspelar sig delvis i Hains universum, 2002)^[19]
  


• 
  Changing Planes (novellsamling, utspelar sig delvis i Hains universum, 2003)^[19]
  

Hain-sviten |

• 
  Exilplaneten (Planet of exile, roman, 1966) (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1978) (^[19]
  


• 
  Rocannons värld (Rocannon's world, roman, 1966) (^[19]
  


• 
  Illusionernas stad (City of Illusions, roman, 1967) (översättning Lena Jonsson, Kindberg, 1980)^[19]
  


• 
  Mörkrets vänstra hand (roman, The Left Hand of Darkness, 1969) (översättning Torkel Franzén, Askild & Kärnekull, 1975) (^[19]
  


• 
  Shevek: en berättelse om två världar (roman, The Dispossessed, 1974) (översättning Gunnar Gällmo, Hemmets journal, 1976) ^[19]
  


• 
  Där världen kallas skog (roman, The Word for World is Forest, 1976) (översättning Mats Dannewitz Linder, Lindfors, 1978) ^[19]
  


• 
  Four Ways to Forgiveness (roman, 1995)^[19]
  


• 
  Berättelsen är världens språk (roman, The Telling, 2000) (översättning Kristian Holmgren, Ordbilder, 2005))^[19]
  

Fantasy |

• 
  Skymningslandet (roman, The Beginning Place, 1981) (översättning Gunilla Dahlblom och K. G. Johansson, Lindfors, 1982)^[19]
  


• 
  Unlocking the Air (novellsamling, 1996)^[19]
  


• 
  Gåvor (Gifts, roman, 2004) (översättning Lena Jonsson, Rabén & Sjögren, 2007) ^[19]
  

Övärlden |

• 
  Trollkarlen från Övärlden (A Wizard of Earthsea, roman, 1968) (översättning Sven Christer Swahn, Rabén & Sjögren, 1977) ^[19]
  


• 
  Gravkamrarna i Atuan (The Tombs of Atuan, roman, 1970) (översättning Sven Christer Swahn, Rabén & Sjögren, 1978) ^[19]
  


• 
  Den yttersta stranden (The Farthest Shore, roman, 1972) (översättning Sven Christer Swahn, Rabén & Sjögren, 1979) ^[19]
  


• 
  Tehanu (Tehanu, roman, 1990) (översättning Rebecca Alsberg, Rabén & Sjögren, 1991) ^[19]
  


• 
  Berättelser från Övärlden (Tales of Earthsea, novellsamling, 2001) (översättning Lena Jonsson, Rabén & Sjögren, 2005) ^[19]
  


• 
  Burna av en annan vind (roman, The Other Wind, 2001) (översättning Lena Jonsson, Rabén & Sjögren, 2004)^[19]
  

Andra romaner och noveller |

• 
  Berättelser från Orsinien (Orsinian tales, novellsamling, 1976) (översättning Mats Dannewitz Linder, Lindfors, 1979)


• 
  Att spela människa (Very Far from Anywhere Else, ungdomsroman, 1976; i Storbritannien utgiven som A very long way from anywhere else) ((övers. och ill. av Inger Edelfeldt, Lindfors, 1977)


• 
  Malafrena (Malafrena, roman, 1979) (översättning Steve Sem-Sandberg, Lindfors, 1987)


• 
  Koyot-kvinnan och andra djurväsen (Buffalo Gals and Other Animal Presences, novellsamling, 1987) (översättning Lena Fries-Gedin, Rabén & Sjögren, 1992)


• 
  Vägen vid havet (Searoad: Chronicles of Klatsand, novellsamling, 1991) (översättning Lena Fries-Gedin, Rabén & Sjögren, 1993)


• 
  Lavinia (2008)^[19]
  


• 
  The Wild Girls (2011)^[19]
  

Poesi |

• 
  Wild Angels (1974)^[19]
  


• 
  Walking in Cornwall (1976)^[19]
  


• 
  Tillai and Tylissos (tillsammans med modern Theodora Kroeber, 1979)


• 
  Hard Words (1981)^[19]
  


• 
  In the Red Zone (tillsammans med Henk Pander), 1983)^[19]
  


• 
  Wild Oats and Fireweed (1987)^[19]
  


• 
  No Boats (1992)


• 
  Blue Moon over Thurman Street (tillsammans med Roger Dorband), 1993)^[19]
  


• 
  Going out with Peacocks (1994)^[19]
  


• 
  Sixty Odd (1999)^[19]
  


• 
  Incredible Good Fortune (2006)^[19]
  

Barnböcker |

• 
  Leese Webster, 1979


• 
  Cobbler's Rune, 1983


• 
  Solomon Leviathan's 931st Trip Around the World, 1988


• 
  A Visit from Dr. Katz, 1988


• 
  Fire and Stone, 1989


• 
  Fish Soup, 1992


• 
  A Ride on the Red Mare's Back, 1992


• 
  Tom Mouse, 2002

Kattvingar-serien |

• 
  Kattvingar (Catwings, 1988) (översättning Evastina Törnqvist, Replik, 1996)


• 
  Catwings Return, 1989


• 
  Wonderful Alexander and the Catwings, 1994


• 
  Jane on her Own, 1999

Kritik, essäer |

• 
  The Language of the Night, 1979


• 
  Dancing at the Edge of the World, 1989


• 
  The Wave in the Mind, 2004

Översättningar |

• 
  Lao Zi: Tao Te Ching: A Book About The Way And The Power Of The Way, 1997


• 
  The Twins, The Dream/Las Gemelas, El Sueno (tillsammans med Diana Bellessi), 1997


• 
  Selected Poetry of Gabriela Mistral, 2003


• 
  Angélica Gorodischer: Kalpa Imperial, 2003

Priser och utmärkelser |

Le Guin har fått en stor mängd utmärkelser, däribland science fiction-världens två främsta utmärkelser Hugo- och Nebulapriserna upprepade gånger. Förutom dessa två kan nämnas SFWA:s Grand Master 2002, som numera heter Damon Knight Memorial Grand Master Award.

Hugopriset |

• 1973 – Där världen kallas skog (The Word for World Is Forest)


• 1974 – De som lämnar Omelas ("The Ones Who Walk Away from Omelas"), novell


• 1975 – Shevek (The Dispossessed)


• 1988 – "Koyot-kvinnan" ("Buffalo Gals, Won’t You Come Out Tonight"), långnovell


• 2017 - Words Are My Matter: Writings About Life and Books, 2000-2016, bästa relaterade arbete^[20]
  


• 2018 - No Time to Spare: Thinking About What Matters, bästa relaterade arbete^[21]
  

Nebulapriset |

• 1969 – Mörkrets vänstra hand (The Left Hand of Darkness)
  


• 1975 – "Dagen före revolutionen" ("The Day Before the Revolution"), novell


• 1975 – Shevek (The Dispossessed)


• 1990 – Tehanu (Tehanu)


• 1996 – "Solitude", långnovell

Källor |

1. 
   ^ ”Ursula K. Le Guin (1929-2018)”. http://locusmag.com/2018/01/ursula-k-le-guin-1929-2018/. Läst 23 januari 2018. 
   


2. 
   ^ Jonas, Gerald (4 april 2018). ”Ursula K. Le Guin, Acclaimed for Her Fantasy Fiction, Is Dead at 88” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/01/23/obituaries/ursula-k-le-guin-acclaimed-for-her-fantasy-fiction-is-dead-at-88.html. Läst 23 januari 2018. 
   


3. 
   ^ ”Ursula K. Le Guin's Website”. www.ursulakleguin.com. http://www.ursulakleguin.com/UKL_info.html. Läst 23 januari 2018. 
   


4. ^ [a b c] ”Ursula K Le Guin”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/ursula-k-le-guin. Läst 10 maj 2011. 
   


5. 
   ^ ”Ursula K. Le Guin's work still resonates with readers” (på en-US). Los Angeles Times. 10 maj 2009. ISSN 0458-3035. http://www.latimes.com/entertainment/arts/la-ca-ursula-leguin10-2009may10-story.html. Läst 28 september 2017. 
   


6. 
   ^ ”Ursula K. Le Guin - The Nebula Awards” (på en-US). The Nebula Awards. https://nebulas.sfwa.org/grand-masters/ursula-k-le-guin/. Läst 28 september 2017. 
   


7. 
   ^ ”Science Fiction Awards Database: World Fantasy Awards 1995”. www.sfadb.com. http://www.sfadb.com/World_Fantasy_Awards_1995. Läst 28 september 2017. 
   


8. 
   ^ DAVID STREITFELD. ”Ursula Le Guin Has Earned a Rare Honor. Just Don’t Call Her a Sci-Fi Writer.”. https://www.nytimes.com/2016/08/29/books/ursula-le-guin-has-earned-a-rare-honor-just-dont-call-her-a-sci-fi-writer.html?_r=0. Läst 28 september 2017. ”America’s greatest living science fiction writer” 
   


9. ^ [a b c] Nicholls, Peter, "Le Guin, Ursula K(roeber)", The Encyclopedia of Science Fiction, andra utgåvan (1993), red. Clute, John & Nicholls, s. 702–705, ISBN 1-85723-124-4.
   


10. ^ [a b] ”Northwest Writers at Work: Ursula K. Le Guin is 80 and taking on Google” (på en-US). OregonLive.com. http://www.oregonlive.com/books/index.ssf/2010/02/northwest_writers_at_work_ursu.html. Läst 28 september 2017. 
    


11. 
    ^ Ursula K. Le Guin (26 februari 2017). ”FAQ (Frequently Asked Questions)” (på engelska). Ursula Kroeber Le Guins hemsida. http://ursulakleguin.com/FAQ_Questionnaire5_01.html#EkumenBooks. Läst 28 januari 2018. 
    


12. 
    ^ ”Hainish Encyclopedia” (på engelska). Le Guin's World. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120829024909/http://hem.passagen.se/peson42/lgw/hain.html. Läst 28 januari 2017. 
    


13. ^ [a b c] Le Guin, Ursula (1991) [1969]. ”7. The Question of Sex” (på engelska). The Left Hand of Darkness. Futura Orbit (Macdonald & Co). sid. 81–87. ISBN 0 7088 8081 9 
    


14. 
    ^ Le Guin, Ursula (1966) (på engelska). Planet of Exile. Ace Books. sid. 5–7, 26–29. ISBN 0 441 66957 3 
    


15. 
    ^ José Miguel Moura (20 november 2014). ”Ursula K. Le Guin: "We will need writers who can remember freedom"”. https://www.youtube.com/watch?v=TW0VhpETLeE. Läst 24 januari 2018. 
    


16. 
    ^ Cavallaro, Dani (2014-12-11) (på engelska). The Late Works of Hayao Miyazaki: A Critical Study, 2004–2013. McFarland. sid. 64. ISBN 9781476619095. https://books.google.se/books?id=v6HUBQAAQBAJ&pg=PT64. Läst 24 januari 2018 
    


17. 
    ^ Levesley, David (24 januari 2018). ”Ursula K Le Guin wrote one of the best short stories you'll ever read” (på engelska). iNews. https://inews.co.uk/culture/ursula-k-le-guin-deserves-remembered-one-outspoken-writers-around/. Läst 24 januari 2018. 
    


18. ^ [a b] TT. ”Ursula K Le Guin är död” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/ursula-k-le-guin-ar-dod. Läst 24 januari 2018. 
    


19. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj] ”Ursula K. Le Guin”. fantastic.fiction. 29 maj 2012. http://www.fantasticfiction.co.uk/l/ursula-k-le-guin/. Läst 10 juni 2012. 
    


20. 
    ^ ”Hugo Award winners 2017 - Worldcon 75” (på en-US). Worldcon 75. http://www.worldcon.fi/wsfs-hugos/hugo-awards/hugo-award-winners-2017/. Läst 24 november 2018. 
    


21. 
    ^ ”2018 Hugo Award Winners” (på en-US). The Hugo Awards. 20 augusti 2018. http://www.thehugoawards.org/2018/08/2018-hugo-award-winners/. Läst 24 november 2018. 
    

Externa länkar |

• Ursula LeGuins officiella webbplats


• Om Ursula LeGuin i SvD 25 januari 2018


• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Ursula K. Le Guin.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Ursula K. Le Guin Egna verk Där världen kallas skog · Illusionernas stad · Lavinia · Mörkrets vänstra hand · Röster i vinden · Övärlden I andra medier Historien om Övärlden · Legender från Övärlden

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 101734435 • LCCN: n78095474 • ISNI: 0000 0001 2145 7729 • GND: 118923382 • LIBRIS: 64jlmwhq151m7d9 • SUDOC: 026973391 • BNF: cb11911659m (data) • BIBSYS: 13041195 • NLA: 36333971 • NDL: 00447081 • NKC: jn19981001734 • BNE: XX927978 • CiNii: DA01798396