Cittra
Cittra
Lillcittra
Moodswinger, Elcittra, 2006, Yuri Landman
Cittra är ett stränginstrument eller grupp av stränginstrument. Strängarna är normalt avsedda för "löst" spel, det vill säga utan att förkortas av den spelandes fingrar. I regel knäpper[1] man på strängarna.
I Sverige har den vanligaste formen sedan artonhundratalet varit ackordcittran, avsedd för ackompanjemang. Den består av grupper om 7, 8 eller 9 strängar som bildar ackord. Det finns också konsertcittror som har fem strängar avsedda att knäppas och tjugofyra ackompanjemangssträngar.
Lutinstrumenten hummel och bellmansluta eller cister har också kallats cittror på svenska. En äldre sorts cittra är psalteriet och en som spelas med hammare är hackbrädet.
Utöver dessa finns cittror som används enbart eller främst som melodiinstrument, vanligtvis med en durskala i en eller två oktaver och ofta med notblad som ligger under strängarna (man knäpper strängen ovanför den aktuella tonen). Detta system användes i Sverige redan i slutet av 1800-talet. En modern version av melodicittran tillverkas i Norden sedan 2002 och används till exempel i flera förskolor, församlingar, familjecentraler, och inom vården.[källa behövs]
Tidigare fanns en cittrafabrik i Finspång, Zittrafabriken, Finspång A Larsson. Det påstås[vem?] att de skall ha tillverkat så många som 50 000 cittror innan fabriken lades ner. Den svenska tillverkningen står numera firman Hans Persson Musikinstrument i Mariestad för.
Anton Karas gjorde cittran berömd i slutet av 1940-talet[1] då han spelade "Harry Lime Theme" i filmen Den tredje mannen.
Se även |
- Kantele
- Gitarr
- Sitar
- Autoharpa
Referenser |
- ^ [a b] ”cittra”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cittra. Läst 4 maj 2018.
Externa länkar |
Slå upp Cittra i ordlistan Wiktionary.Ordbok
Slå upp Cittra i ordlistan Wiktionary..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
