Vinslövs landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Heraldiskt vapen
3Geografi
3.1Tätorter i kommunen 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1938-1970
5Källor
Administrativ historik |
I Vinslövs socken inrättades denna landskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
Den 30 december 1898 inrättades ett municipalsamhälle med namnet Vinslövs municipalsamhälle, som 1934 bröts ut ur kommunen för att bilda Vinslövs köping.
Den 1 januari 1958 överflyttades till köpingen ett obebott område från landskommunen.[2]
Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun tillsamman med tidigare kommunerna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Då enhetlig kommuntyp infördes 1971 erhöll landskommunen namnet Vinslövs kommun, medan köpingen kallades Vinslövs centralkommun.
Kommunen fanns kvar till 1974 då dess område gick upp Hässleholms kommun.[3]
Kommunkoden var 1132.
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Vinslövs församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Heraldiskt vapen |
Blasonering: I rött fält en åttauddig stjärna av silver.
Vapnet antogs den 28 februari 1956 men fastställdes inte av Kungl. Maj:t. Åttauddiga stjärnan kommer från Vinslövs sockens sigill från 1787.
Geografi |
Vinslövs landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 150,41 km², varav 149,55 km² land.[4]
Tätorter i kommunen 1960 |
I Vinslövs landskommun fanns del av tätorten Vinslöva, som hade 251 invånare i kommunen den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 9,3 %.[5]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1938-1970 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
9
11
9
11
20
20
1942
8
5
4
3
8
5
4
3
20
20
1946
6
6
5
3
6
6
5
3
20
20
1950
11
12
8
4
11
12
8
4
35
76,3
34
1954
11
11
8
5
11
11
8
5
35
74,8
33
1958
10
12
6
7
10
12
6
7
35
75,0
33
1962
12
12
7
4
12
12
7
4
35
75,3
32
1966
10
14
6
5
10
14
6
5
35
80,1
33
1970
10
14
6
5
10
14
6
5
35
84,4
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Tätorten Vinslöv var delad mellan Vinslövs köping (2 022 inv.) och Vinslövs landskommun (251 inv.)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1957 s. 40 anm. till Kristianstads län fotnot 9
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...
