Vinslövs landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Heraldiskt vapen
3Geografi
3.1Tätorter i kommunen 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1938-1970
5Källor
Administrativ historik |
I Vinslövs socken inrättades denna landskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
Den 30 december 1898 inrättades ett municipalsamhälle med namnet Vinslövs municipalsamhälle, som 1934 bröts ut ur kommunen för att bilda Vinslövs köping.
Den 1 januari 1958 överflyttades till köpingen ett obebott område från landskommunen.[2]
Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun tillsamman med tidigare kommunerna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Då enhetlig kommuntyp infördes 1971 erhöll landskommunen namnet Vinslövs kommun, medan köpingen kallades Vinslövs centralkommun.
Kommunen fanns kvar till 1974 då dess område gick upp Hässleholms kommun.[3]
Kommunkoden var 1132.
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Vinslövs församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Heraldiskt vapen |
Blasonering: I rött fält en åttauddig stjärna av silver.
Vapnet antogs den 28 februari 1956 men fastställdes inte av Kungl. Maj:t. Åttauddiga stjärnan kommer från Vinslövs sockens sigill från 1787.
Geografi |
Vinslövs landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 150,41 km², varav 149,55 km² land.[4]
Tätorter i kommunen 1960 |
I Vinslövs landskommun fanns del av tätorten Vinslöva, som hade 251 invånare i kommunen den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 9,3 %.[5]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1938-1970 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
9
11
9
11
20
20
1942
8
5
4
3
8
5
4
3
20
20
1946
6
6
5
3
6
6
5
3
20
20
1950
11
12
8
4
11
12
8
4
35
76,3
34
1954
11
11
8
5
11
11
8
5
35
74,8
33
1958
10
12
6
7
10
12
6
7
35
75,0
33
1962
12
12
7
4
12
12
7
4
35
75,3
32
1966
10
14
6
5
10
14
6
5
35
80,1
33
1970
10
14
6
5
10
14
6
5
35
84,4
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Tätorten Vinslöv var delad mellan Vinslövs köping (2 022 inv.) och Vinslövs landskommun (251 inv.)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1957 s. 40 anm. till Kristianstads län fotnot 9
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
Axel Dahlberg (med ritningsrulle) visar Norra Ängby för statsministern C. G. Ekman 1932 Axel Dahlberg (barhuvad i mitten) visar självbyggeri i Norra Ängby för prinsen av Wales och arvprins Gustaf Adolf (längs t.h. i bild), 1932 Traneberg 1935 Södra Ängby 1938 Lars Axel Dahlberg , född 21 december 1882 Mariestad, död 18 november 1963, var fastighetsdirektör i Stockholm under åren 1933 till 1945. Han räknas som drivande kraft bakom småhusbyggandet och uppförandet av smalhusen i Stockholms förorter under denna tid. Innehåll 1 Utbildning 2 Fastighetsdirektör i Stockholm 2.1 Småhusskaparen 2.2 Smalhusskaparen 2.3 Övrigt 3 Se även 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Tryckta källor Utbildning | Axel Dahlberg växte upp i Mariestad, där hans far var lanthandlare. År 1907 blev han ingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. Därefter anställdes han som biträdande ingenjör på stadsingenjörskonto...
