Vinslövs landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Heraldiskt vapen
3Geografi
3.1Tätorter i kommunen 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1938-1970
5Källor
Administrativ historik |
I Vinslövs socken inrättades denna landskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
Den 30 december 1898 inrättades ett municipalsamhälle med namnet Vinslövs municipalsamhälle, som 1934 bröts ut ur kommunen för att bilda Vinslövs köping.
Den 1 januari 1958 överflyttades till köpingen ett obebott område från landskommunen.[2]
Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun tillsamman med tidigare kommunerna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Då enhetlig kommuntyp infördes 1971 erhöll landskommunen namnet Vinslövs kommun, medan köpingen kallades Vinslövs centralkommun.
Kommunen fanns kvar till 1974 då dess område gick upp Hässleholms kommun.[3]
Kommunkoden var 1132.
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Vinslövs församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Gumlösa, Nävlinge och Sörby.
Heraldiskt vapen |
Blasonering: I rött fält en åttauddig stjärna av silver.
Vapnet antogs den 28 februari 1956 men fastställdes inte av Kungl. Maj:t. Åttauddiga stjärnan kommer från Vinslövs sockens sigill från 1787.
Geografi |
Vinslövs landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 150,41 km², varav 149,55 km² land.[4]
Tätorter i kommunen 1960 |
I Vinslövs landskommun fanns del av tätorten Vinslöva, som hade 251 invånare i kommunen den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 9,3 %.[5]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1938-1970 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
9
11
9
11
20
20
1942
8
5
4
3
8
5
4
3
20
20
1946
6
6
5
3
6
6
5
3
20
20
1950
11
12
8
4
11
12
8
4
35
76,3
34
1954
11
11
8
5
11
11
8
5
35
74,8
33
1958
10
12
6
7
10
12
6
7
35
75,0
33
1962
12
12
7
4
12
12
7
4
35
75,3
32
1966
10
14
6
5
10
14
6
5
35
80,1
33
1970
10
14
6
5
10
14
6
5
35
84,4
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Tätorten Vinslöv var delad mellan Vinslövs köping (2 022 inv.) och Vinslövs landskommun (251 inv.)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1957 s. 40 anm. till Kristianstads län fotnot 9
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
