Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34)
Vapensköld för Älvsborgs regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn	Älvsborgs regemente
Datum	1624–1713, 1714–1998
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Roll	Försvarsområdesregemente
Storlek	Regemente
Föregångare	Västergötlands storregemente
Efterföljare	Älvsborgsgruppen
Ingående delar	Västgötabrigaden [a] Älvsborgsbrigaden [b] Älvsborgs försvarsområdesstab [c]
Del av	Södra militärområdet [d]
Högkvarter	Borås garnison
Förläggningsort	Borås
Valspråk	Vilja - Förmåga - Uthållighet
Färger	Gult och svart
Marsch	"Lübner Jäger" (Müller) [e]
Dekorationer	ÄlvsbregMM [f]
Segernamn	Varberg (1565) Lützen (1632) Leipzig (1642) Helsingborg (1710) Gadebusch (1712) Nya Älvsborg (1719)
Befälhavare
Regementschef	Nils Erling Krister Edvardsson [g]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Förbandstecken m/1960
Tilläggstecken

Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1998. Förbandsledningen var förlagd i Borås garnison i Borås.^[2][3][4]

Historia |

Som en del av den stora reformation av Sveriges krigsmakt Gustav II Adolf genomförde sattes de svenska landskapsregementena upp 1624. Älvsborgs regemente sattes upp i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Under hela regementets 374-åriga historia var Älvsborgs regemente ett infanteriregemente och under korta perioder utbildade regementet även pansarinfanteri.

Redan innan regementet sattes upp 1624 fanns det förband från Västergötland och Dalsland. Dessa var organiserade i fänikor och ursprunget till Älvsborgs regemente är dessa fänikor. När man sedan satte upp Älvsborgs regemente 1624 utgjorde dessa fänikor stommen i regementet.

År 1680 när Karl XI organiserade indelningsverket bestämdes det att regementet skulle bestå av åtta kompanier som skulle rekryteras från de sju häradena Mark, Bollebygd, Kind, Redväg, Ås, Gäsene och Veden (därav namnet Sjuhäradsbygden). Det åttonde kompaniet rekryterades främst från Askims och Örgrytes härader i dagens Göteborg.

Regementet deltog i så gott som samtliga svenska krig i antingen fältarmén eller som besättning i svenska fästningar både inom Sverige och i andra delar av riket (se kampanjer). Efter slaget vid Gadebusch marscherade den svenska hären västerut, vilken bland annat bestod av Älvsborgs regemente. Efter Gadebusch började förplägnaden och ammunitionen sina och den 6 maj 1713 tvingades Magnus Stenbock och sin kvarvarande armé kapitulera vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att hela Älvsborgs regemente hamnade i dansk fångenskap. Året därpå, 1714, återuppsattes regementet i Sverige.^[3] Det nyuppsatta regementet, under överste Carl Otto Lagercrantz ledning, var med om att stävja Dalupproret 1743.

År 1816 fick regementet samtliga regementen ett ordningsnummer, där Älvsborgs regemente tilldelades № 15. Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Älvsborgs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 15. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente. Där huvudregementet till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111. Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner.

År 1949 omorganiserades regementet med brigad till pansarinfanteri, och satte tillsammans med Skaraborgs regemente (P 4) upp pansarbrigaden PB 5. År 1969 överfördes Älvsborgsbrigaden till infanteriet och fick där beteckningen IB 45.

Under perioden 1952–1956 bemannade Livregementets husarer (K 3) en cykelkavallerikontingent vid Älvsborgs regemente. Kontingenten bestod av två skvadroner från Livregementets husarer, medan befälen överfördes från det avvecklade Skånska kavalleriregementet. Första inryck av värnpliktiga skedde den 6 maj 1952, det vill säga årsdagen som Älvsborgs regemente upplöstes den 6 maj 1713. Den 30 juni 1956 avvecklades detachementet i Borås.^[5]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Älvsborgs regemente med Älvsborgs försvarsområde (Fo 34). Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret, och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.^[6]

Genom försvarsutredning 88 stod det klart att skulle fyra brigadproducerande regementen avvecklas. Bakgrunden var att de ekonomiska problem som uppkommit inom försvaret under 1970-talet och 1980-talet, kvarstod och rätades ej ut i samband med försvarsbeslutet 1987. Därav begärde Regeringen Carlsson I en ny utredning från överbefälhavaren Bengt Gustafsson, Försvarsutredning 88 (FU 88), om arméns utveckling. Utredning ledde till att Riksdagen i december 1989 beslutade om att armén från den 1 juli 1992 skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader). I valet av vilka brigadproducerande regementen som skulle avvecklas ställdes hela tio regementen mot varandra. Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Karlstad, Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) i Örebro, Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) i Linköping, Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) i Växjö, Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) i Eksjö, Hälsinge regemente (I 14/Fo 21) i Gävle, Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) i Borås, Hallands regemente (I 16/Fo3l) i Halmstad, Bohusläns regemente (I 17) i Uddevalla och Norra skånska regementet (P 6/Fo 14) i Kristianstad.^[7]

I den första samlade bedömningen ansågs Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41), Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) och Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) ha de bästa förutsättningar för att utbilda två brigader samt att utbilda mekaniserade brigader. Men där Livgrenadjärregementet och Norra Smålands regemente ansågs ha de bästa övningsmöjligheter med andra truppslag, genom de garnisonsfördelar respektive regemente hade genom att andra förband inom garnisonsorten.^[7]

I den process som följde ställdes regementen inom militärområdena mot varandra. Inom Västra militärområdet ställdes Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31) mot Bohusläns regemente (I 17). Älvsborgs regemente ansågs ur beredskapssynpunkt lämpligt lokaliserat med hänsyn till närheten till Landvetter och Göteborg, men även det centrala läget i Västsverige sett ur värnpliktsresesynpunkt. Hallands regemente ansågs ha goda möjligheter att utbilda en infanteribrigad för denna del av landet. Till fördel för Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31) var även att de båda var försvarsområdesregementen. Medan det territoriella ansvaret för Göteborgs och Bohus försvarsområde upprätthölls av Västkustens marinkommando. Regeringen förslog därmed att Bohusläns regemente (I 17) skulle avvecklas. Kvar i Uddevalla skulle en försvarsområdesgrupp organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Uddevalla skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992.^[7]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed föreslog att brigaden vid regementet skulle avskiljas från regementet, och bilda ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1994, där regementet bland annat kom att omfatta en försvarsområdesstab, depåverksamhet, skjutfältsdetalj och hemvärns- och frivilligsdetalj.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att omlokalisera Livregementets husarer till Borås. För att där bilda en större armégarnison bestående av Älvsborgs regemente, Älvsborgsbrigaden och Livregementets husarer. Regeringen ansåg dock att Livregementets husarer skulle kvarstå i Karlsborg. Vidare hade Försvarsmakten föreslagit att även avveckla Göta luftvärnskår i Halmstad. Men även där ansåg regeringen att Göta luftvärnskår skulle kvarstå. Istället förslog regeringen att Älvsborgsbrigaden och Älvsborgs regemente skulle avvecklas. Detta då garnisonen i Borås ansågs ha begränsade utvecklingsmöjligheterna beträffande produktion av mekaniserade förband. Att avveckla garnisonen i Borås, skulle samtidigt ge möjligheten att sänka kostnaderna genom att bibehålla garnisonen i Halmstad.^[8]

Avvecklingen av Älvsborgs regemente samt Älvsborgsbrigaden gjorde i två etapper. Den första etappen var att grundutbildningen vid Älvsborgsbrigaden (IB 15) av värnpliktiga upphörde den 31 december 1997, den andra var när regementet med försvarsområdesstab avvecklades den 30 juni 1998. Från den 1 januari 1998 kom Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) att integreras i Västra Götalands försvarsområde (Fo 32). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Älvsborgs försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Älvsborgsgruppen.^[2] Regementets siste chef blev Öv 1. Matts Liljegren.

Ingående enheter |

Genom försvarsbeslutet 1942 kom samtliga infanteriregementen att sätta upp fältregementen (krigsförband). För Älvsborgs regemente (I 15) kom två fältregementen att sättas upp, Älvsborgs regemente (I 15) och Västergötlands regemente (I 45). Genom försvarsbeslutet 1948 utgick fältregementen som förbandstyp, och istället infördes en brigadorganisation inom armén. Regementes två fältregementen kom med det att omorganiseras till en brigadorganisation. Vid Älvsborgs regemente kom dock endast ett fältregemente att omorganiseras till infanteribrigad, då man samtidigt kom att sätta upp en pansarbrigad.^[9][10]

Västgötabrigaden |

Västgötabrigaden (IB 15) bildades 1949 genom att fältregementet Västergötlands regemente (I 15) omorganiserades till brigad. Genom försvarsbeslutet 1972 kom brigaden att bli Älvsborgs regemente sekundära brigad. Brigaden kom att upplösas den 30 juni 1991 i samband med försvarsutredning 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.

Älvsborgsbrigaden |

Älvsborgsbrigaden (IB 15) ursprungligen Älvsborgsbrigaden (IB 45) bildades 1950 genom att fältregementet Älvsborgs regemente (I 45) omorganiserades till brigad. Genom försvarsbeslutet 1972 kom brigaden kom att bli Älvsborgs regemente anfallsbrigad, då den antogs till brigadorganisationen IB 77. Den 1 juli 1994 avskildes Älvsborgsbrigaden från regementet, och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). Brigaden avvecklades den 31 december 1997 i samband med försvarsbeslutet 1996.

Älvsborgs försvarsområde |

Älvsborgs försvarsområde (Fo 34), ursprungligen Uddevalla försvarsområde (Fo 34), bildades den 1 oktober 1942, och hade sin stab lokaliserad till Uddevalla garnison. Den 1 juli 1958 omgrupperades staben till Vänersborg, och antog namnet Älvsborgs försvarsområde. I samband med OLLI-reformen den 1 juli 1975 fick Älvsborgs försvarsområde gemensam stab med Älvsborgs regemente (I 15). Genom den omorganisationen lokaliserades försvarsområdesstaben till Borås. Den 1 januari 1998 kom Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32), Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) och Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) tillsammans bildade Västra Götalands försvarsområde (Fo 32), med stab i Göteborg. Älvsborgs försvarsområde upplöstes och avvecklades tillsammans med regementet den 30 juni 1998.^[11]

Utbildningskompanier |

Förläggningar och övningsplatser |

Förläggning |

När indelningsverket avskaffades och den värnpliktiga armén introducerades i början av 1900-talet flyttade regementet 1914 in till nybyggda kaserner inne i centrala Borås. Kasernetablissementet uppfördes efter 1901 års härordningsprogram efter kasernbyggnadsnämndens första serie typritningar. Kasernerna tillsammans med kanslihuset inramade en stor kaserngård i klassisk regementsarkitektur signerad Victor Bodin. Totalt uppfördes drygt 130 byggnader inom kasernområdet.^[12]

Efter att brigaden och regementet hade avvecklats 1998, kvarstod Älvsborgsgruppen inom kasernområdet. Genom försvarsbeslutet 2004 kom Älvsborgsgruppen sammanslås den 1 juli 2005 med Göteborgsgruppen, vilka antog det nya namnet Elfsborgsgruppen vilka lokaliserades till Göteborgs garnison på Käringberget i Västra Frölunda.

Från att Älvsborgsgruppen avvecklats, kvarstod Försvarsmakten från 2006 som hyresgäst till en mindre lokal inne på det före detta regementsområdet. Lokal användes som truppserviceförråd och expedition för Älvsborgs hemvärnsbataljon. Hyresvärden sade upp Försvarsmaktens hyreskontrakt 2010, och efter 96 år lämnade Försvarsmakten regementsområdet på Göta för gott. Älvsborgs hemvärnsbataljon flyttade till nya lokaler i Borås.

Efter att den militära närvaron försvunnit från området har civila företag successivt flyttat in på gamla regementsområdet där Borås kommun har byggt en företagspark kombinerat med bostäder, som passande nog fått namnet "Regementet".

Övningsplatser |

Bråts skjutfält har trots att regementet lagts ned fortsatt verksamhet för Försvarsmakten. Skaraborgs regemente administrerade till och med 2013 skjutfältet som i huvudsak utnyttjas av Elfsborgsgruppens hemvärnsförband. Skjutfältet avvecklades 2013-06-30 förutom att en skjutbana bibehålls även på sikt. Den skjutbanan administreras idag av Elfsborgsgruppen.

Heraldik och traditioner |

Regementet har fört ett antal fanor genom åren. Den 24 juni 1854 överlämnade dåvarande kronprinsen, sedermera kung Karl XV de sista bataljonsfanorna till regementet. Fanorna var av så kallad Oscar I:s typ, och mottogs vid ett stormöte på Axevalla hed. Från 1904 antog regementet 1. bataljonens fana som regementsfana (vilken hänger sedan 1998 i Älvsborgsmässen på Göteborgs garnison). År 1995 mottog regementet sin sista fana, vilken överlämnades av ÖB, general Owe Wiktorin. Efter att regementet avvecklades kom Älvsborgsgruppen att föra fanan. Sedan 1 juli 2005 förs fanan av Elfsborgsgruppen i Sjuhäradsområdet och förvaras i Borås. Fanmönstret har i grunden varit oförändrat sedan 1600-talet.^[2] Elfsborgsgruppen är även det förband som för regementets traditioner vidare.^[13]

I samband med att regementet avvecklades, instiftades Älvsborgs regementes minnesmedalj i silver (ÄlvsbregMM). Band; rött med två blå ränder på mitten.^[14]

Det finns idag (2015) fortsatt planer på att döpa om Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Västra Frölunda till Älvsborgs alternativt Göteborgs regemente med Försvarsmedicincentrum för att visa på militär närvaro i Göteborg och Sjuhärad. Då Försvarsmedicincentrum med Elfsborgsgruppen idag för Älvsborgs regementes traditioner vidare bär fast anställda officerare såväl som fast anställda insatssoldater på Försvarsmedicincentrum före detta Älvsborgs regementes förbandstecken på axelklaffarna, Arméns blå basker och infanteriets truppslagstecken på sina uniformer.

Hösten 2016 föreslog riksdagsledamoten Johan Büser i en motion till riksdagen att namnändra Försvarsmedicincentrum i Göteborg till ett mer ändamålsenligt namn. I motionen lyftes det fram att i framtagande av ett nytt namn var det viktigt med deltagande av ledningen för Göteborgs garnison. I motionen lyftes ett namn som möjligt, Göteborgs regemente. Riksdagen ställde sig bakom motionen med att ersätta namnet Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg med ett mer ändamålsenligt namn som motsvarar befintlig verksamhet i enlighet med önskemål. Beslut i frågan väntas genom Försvarsutskottets betänkande 2016/17:FöU6.^[15]

Minnesstenar |

Nedanför Militärpalatsets restaurang vid före detta Älvsborgs regemente står en minnessten rest över alla slag Kungliga Älvsborgs regemente deltagit i. Slagen som minnesstenen listar är i kronologisk ordning: Mewe 1626, Dirschau 1627, Breitenfeld 1631, Lützen 1632, Jankow 1645, Krakau 1655, Danziger Haupt 1659, Nya Elfsborg 1719, Neu Wahlen 1762, Hogland 1788, Stralsund 1807, Dessau 1813. Den största arbetsinsatsen gjordes i slagen vid Leipzig 1642, Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712 vilket står utmärkt längst upp på minnesstenen.

Framför kanslihuset i parken, är en minnessten rest över regementets tid. Denna sten förtecknar på ena sidan alla regementets utbildningsplatser. På stenens andra sida finns Gustav V:s namnteckning som hågkomst av H.M. Konungens visitation 29 juli 1924.

På vänster sida om entrén till kanslihuset från kaserngården, sitter en minnesplatta över H.M Konungens besök den 15 augusti 1951.
På högra sidan om entrén sitter en minnesplatta över omkomna värnpliktiga och officerare i tjänst för regementet under 1900-talet.

Förbandschefer |

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1624–1998.^[3]

Namn, beteckning och förläggningsort |

Namn Kungl. Älvsborgs regemente 1624-03-10 – 1713-05-06 Kungl. Älvsborgs regemente 1714-??-?? – 1974-12-31 Älvsborgs regemente 1975-01-01 – 1998-06-30 Beteckningar № 15 1816-10-01 – 1914-09-30 I 15 1914-10-01 – 1975-06-30 I 15/Fo 34 1975-01-01 – 1998-06-30

Förläggningsorter, detachement och övningsfält Timmele hed (F) 1685-??-?? – 1770-??-?? Kila hed (F) 1770-??-?? – 1783-??-?? Örby hed (F) 1783-??-?? – 1796-??-?? Fristads hed (F) 1797-??-?? – 1914-??-?? Borås garnison (F) 1914-??-?? – 1998-06-30 Tånga Hed (Ö) 1968-??-?? – 1998-06-30 Remmene skjutfält (Ö) 1968-??-?? – 1998-06-30

Kända personer som gjort värnplikt på I 15 |

• 
  Ingvar Oldsberg, programledare (värnplikt 1965).^[16]
  


• 
  Sven Jonasson, fotbollsspelare IF Elfsborg flest matcher 409 flest mål 252. 42 Landskamper 20 mål (värn 19??)


• 
  Joakim Geigert, programledare (värnplikt 1984–1985).


• 
  Erik Fåglum Pettersson, cykel (värnplikt 1965–1966).


• 
  Ove Grahn, fotbollsspelare.


• 
  Bernt Frilén, orienterare 3 Guld i VM (värnplikt 1965–1966).

Galleri |

• 
  

  

  
  

  
  

  Menig soldat vid Älvsborgs regemente 1683 (efter en akvarell av Torsten Ekberg)
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Uniform m/1779
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Regementets uniform m/1806
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Regementets uniformer åren 1765-1845.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Kungl. Älvsborgs regementes fana (en av två bataljonsfanor) enligt Oscar I:s typ, överlämnad av kronprinsen sedermera kung Karl XV på Axevalla hed den 24 juni 1858. Fanmönstret har i grunden varit oförändrat sedan 1600-talet. Fanan (1.bataljons) blev regementsfana 1904 och hänger idag i Älvsborgsmässen på Göteborgs garnison.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Älvsborgs regementes fana 1995 - fanan överlämnades av ÖB, general Owe Wiktorin, till dåvarande Älvsborgs regemente. Idag föres fanan av Elfsborgsgruppen i Sjuhäradsområdet och förvaras i Borås.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Vy över delar av regementet
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Vy över kanslihuset vid regementet.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Vy över södra kasernen.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Militärrestaurangen vid regementet.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Minnessten vid Älvsborgs regemente.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Älvsborgs regementes förbandsmärke till fältuniform 1984-1995.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Älvsborgs regementes förbandsmärke till fältuniform 1995-1998. I samband med att regementet och brigaden omorganiserades och erhöll nya fanor och kompaniflaggor (kompanitecken), genomfördes en översyn av förbands- och kompanimärken. En mer fältmässig färgsättning infördes från 1995.
  

  
  

  
  

Se även |

Referenser |

Anmärkningar |

.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}

Noter |

1. 
   ^ Sandberg (2007), s. 55
   


2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 69–72
   


3. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 336-337
   


4. 
   ^ Holmberg (1993), s. 12
   


5. 
   ^ Holmberg (1993), s. 19
   


6. 
   ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 31 januari 2017. 
   


7. ^ [a b c] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 31 januari 2017. 
   


8. 
   ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 31 januari 2017. 
   


9. 
   ^ brigadmuseum
   


10. 
    ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 31 januari 2017. 
    


11. 
    ^ Holmberg (1993), s. 73
    


12. 
    ^ Berg (2004), s. 378
    


13. 
    ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 2 februari 2017. 
    


14. 
    ^ ”ÄlvsbregMM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-L2&visitor={AADF3732-6639-4D3C-B0A2-723C2AD77701}&listmode=0&medal={7AFFAC2C-B911-40AB-B68A-0EDCDD19CD18}. Läst 2 februari 2017. 
    


15. 
    ^ ”Motion 2016/17:2171”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H4022171. Läst 1 februari 2017. 
    


16. 
    ^ ”Ingvar Oldsberg - ett liv i rutan”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 8 september 2009. https://web.archive.org/web/20090908161842/http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3474091.svd. Läst 11 december 2017. 
    

Tryckta källor |

• 
  Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  


• 
  Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  


• 
  Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  


• 
  Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  


• 
  Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  


• 
  Bondestam, Torgny, red (1974). En bok om I15: Kungl Älvsborgs regemente 1624-1974. Borås: I15. sid. 195, 199-204. Libris 1333674 
  


• 
  Braunstein, Christian (2004). Svenska Försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet. Östervåla: Christina von Arbin. sid. 78. ISBN 91-971584-7-X 
  

Vidare läsning |

• 
  Djurberg, Nils (1956). Kungl. Älvsborgs regementes chefer 1624-1956. [Borås]: Utg. Libris 2117737 
  


• 
  Hallqvist, Ingvar (2001). Norra Kinds kompanis indelta soldater, Kungl Älvsborgs regemente I 15: ett västgötskt kompani 1685-1901. Västgöta genealogiska förenings skriftserie, 0283-5800 ; 4. Viskafors: Västgöta genealogiska fören. Libris 8383509. ISBN 91-970726-3-X 
  


• 
  Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 310-318. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  


• 
  Älvsborgs regemente under 374 år (1. uppl.). [Borås]: [Älvsborgs regementes traditioner]. 2000. Libris 7454722. ISBN 91-630-9506-8 
  


• 
  1914-1964: Kungliga Älvsborgs regemente. Borås. 1964. Libris 3203321 
  

Externa länkar |

• 
  


• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Älvsborgs regemente.
  Bilder & media
  
  


• 
  Kongl. Elfsborgs Regemente i Projekt Runeberg
  


• Älvsborgs regemente och indelningsverket.


• Älvsborgs regementes (I 15) heraldiska vapen


• Kompaniflaggor på Älvsborgs regemente

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Svenska infanteriregementen (från 1816 till nutid) Nuvarande Livgardet (LG) Tidigare Svea livgarde (I 1) · Göta livgarde (I 2) · Värmlands regemente (I 2) · Livregementets grenadjärer (I 3) · Första livgrenadjärregementet (I 4) · Livgrenadjärregementet (I 4) · Andra livgrenadjärregementet (I 5) · Jämtlands fältjägarregemente (I 5) · Västgöta regemente (I 6) · Norra skånska infanteriregementet (I 6) · Smålands grenadjärkår (I 7) · Karlskrona grenadjärregemente (I 7) · Södra skånska infanteriregementet (I 7) · Upplands regemente (I 8) · Skaraborgs regemente (I 9) · Södermanlands regemente (I 10) · Kronobergs regemente (I 11) · Jönköpings regemente (I 12) · Smålands regemente (I 12) · Dalregementet (I 13) · Hälsinge regemente (I 14) · Älvsborgs regemente (I 15) · Västgöta-Dals regemente (I 16) · Hallands regemente (I 16) · Bohusläns regemente (I 17) · Västmanlands regemente (I 18) · Gotlands infanteriregemente (I 18) · Norrbottens regemente (I 19) · Kalmar regemente (I 20) · Västerbottens regemente (I 20) · Kalmar regemente (I 21) · Närkes regemente (I 21) · Västernorrlands regemente (I 21) · Värmlands regemente (I 22) · Lapplands jägarregemente (I 22) · Jämtlands fältjägarregemente (I 23) · Norra skånska infanteriregementet (I 24) · Södra skånska infanteriregementet (I 25) · Värmlands fältjägarkår (I 26) · Vaxholms grenadjärregemente (I 26) · Gotlands infanteriregemente (I 27) · Hallands bataljon (I 28) · Västernorrlands regemente (I 28) · Västernorrlands regemente (I 29) · Blekinge bataljon (I 30) ·

v • r Svenska försvarsområden Försvarsområden Götaland Malmö försvarsområde (Fo 11) • Kristianstads försvarsområde (Fo 14) • Skånes försvarsområde (Fo 14) • Karlskrona försvarsområde (Fo 15) • Kronobergs försvarsområde (Fo 16) • Jönköpings försvarsområde (Fo 17) • Smålands försvarsområde (Fo 17) • Kalmar försvarsområde (Fo 18) • Hallands försvarsområde (Fo 31) • Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32) • Västra Götalands försvarsområde (Fo 32) • Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) • Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) • Svealand Östergötlands försvarsområde (Fo 41) • Gotlands försvarsområde (Fo 42) • Södermanlands försvarsområde (Fo 43) • Stockholms försvarsområde (Fo 44) • Uppsala försvarsområde (Fo 47) • Västmanlands försvarsområde (Fo 48) • Örebro försvarsområde (Fo 51) • Värmlands försvarsområde (Fo 52) • Kopparbergs försvarsområde (Fo 53) • Norrland Gävleborgs försvarsområde (Fo 21) • Jämtlands försvarsområde (Fo 22) • Västenorrlands försvarsområde (Fo 23) • Gävleborgs försvarsområde (Fo 48) • Västerbottens försvarsområde (Fo 61) • Norrbottens försvarsområde (Fo 63) • Kiruna försvarsområde (Fo 66) • Kalix försvarsområde (Fo 67)

v • r Försvarsmakten Ledning Högkvarteret Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML) Ledningsförband Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Ledningsregementet (LedR) Militärregioner Militärregion Gotland (MR G) · Militärregion Nord (MR N) · Militärregion Mitt (MR M) · Militärregion Väst (MR V) · Militärregion Syd (MR S) Försvarsgrenar Armén Andra brigaden (2. Brig) · Artilleriregementet (A 9) · Gotlands regemente (P 18) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Livgardet (LG) · Livregementets husarer (K 3) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Markstridsskolan (MSS) · Norrbottens regemente (I 19) · Skaraborgs regemente (P 4) · Södra skånska regementet (P 7)  · Tredje brigaden (3. Brig) Flygvapnet Blekinge flygflottilj (F 17) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Skaraborgs flygflottilj (F 7) Marinen Amfibieregementet (Amf 1) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Hemvärnet Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG) Specialförband Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda Sambandsenheten (SSE) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15) Centrum Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) Utbildning Skolförband Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Markstridsskolan (MSS) · Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) · Sjöstridsskolan (SSS) Funktionsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Tolkskolan (TolkS) Logistik Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Trängregementet (TrängR) Sjukvård Försvarsmedicincentrum (FömedC) Enheter ej ingående i Försvarsmakten Lärosäten Försvarshögskolan (FHS) Radioanstalt Kommunikationsspaning (KOS)  · Teknisk signalspaning (TES) Försvarslogistik Försvarets materielverk (FMV) Rekrytering Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Forskning Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)