Landvetters landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Geografi
2.1Tätorter i kommunen 1960
3Politik
3.1Mandatfördelning i valen 1950–1966
4Källor
Administrativ historik |
När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner. Denna kommun bildades då i Landvetters socken i Sävedals härad i Västergötland.
Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med den tidigare landskommunen Härryda. Från 1971 ingår området i Härryda kommun.[1]
Kommunkoden 1952–70 var 1401.
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Landvetters församling. Den 1 januari 1952 tillkom Härryda församling.
Geografi |
Landvetters landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 159,00 km², varav 145,97 km² land.[2]
Tätorter i kommunen 1960 |
Tätort
Folkmängd
Landvetter
&&&&&&&&&&&&0723.&&&&&0723
Härryda
&&&&&&&&&&&&0259.&&&&&0259a
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 30,9 %.[3]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1950–1966 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
4
7
7
2
4
7
7
2
20
20
1942
5
15
5
15
20
20
1946
4
16
4
16
20
20
1950
12
17
6
12
17
6
35
74,2
33
1954
11
11
13
11
11
13
35
76,1
33
1958
8
7
6
4
8
7
6
4
25
71,4
22
1962
10
6
6
3
10
6
6
3
25
76,7
22
1966
10
1
4
6
4
10
4
6
4
25
81,5
24
Övriga 1950 var Storkommunens Väl (13), För Härrydas Bästa (3), Landvetters Väl(1).
Övriga 1954 var För Samarbete (10), Arbetare, lön- och företagare (1).
Övriga 1966 var Arbetarlistan.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 475. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[4]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 64. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 30 i pdf:en
^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1965 del 2 sida 137 i pdf:en
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
Axel Dahlberg (med ritningsrulle) visar Norra Ängby för statsministern C. G. Ekman 1932 Axel Dahlberg (barhuvad i mitten) visar självbyggeri i Norra Ängby för prinsen av Wales och arvprins Gustaf Adolf (längs t.h. i bild), 1932 Traneberg 1935 Södra Ängby 1938 Lars Axel Dahlberg , född 21 december 1882 Mariestad, död 18 november 1963, var fastighetsdirektör i Stockholm under åren 1933 till 1945. Han räknas som drivande kraft bakom småhusbyggandet och uppförandet av smalhusen i Stockholms förorter under denna tid. Innehåll 1 Utbildning 2 Fastighetsdirektör i Stockholm 2.1 Småhusskaparen 2.2 Smalhusskaparen 2.3 Övrigt 3 Se även 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Tryckta källor Utbildning | Axel Dahlberg växte upp i Mariestad, där hans far var lanthandlare. År 1907 blev han ingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. Därefter anställdes han som biträdande ingenjör på stadsingenjörskonto...
