Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Älmhults köping. För orten se Älmhult, för dagens kommun, se Älmhults kommun.
Älmhults köping var en tidigare kommun i Kronobergs län.
Innehåll
1Administrativ historik
2Heraldiskt vapen
3Geografi
3.1Tätorter i köpingen 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i Älmhults köping 1938–1966
5Källor
Administrativ historik |
Älmhults köping bildades 1901 genom en utbrytning ur Stenbrohults landskommun, där municipalsamhället Älmhults municipalsamhälle inrättades 6 februari 1885. 1971 gick köpingen upp i Älmhults kommun.[1]
Köpingen hörde till Älmhults församling som 1905 utbrutits ur Stenbrohults församling.[2]
Heraldiskt vapen |
Blasonering: Sköld delad av guld, vari två gröna almblad, och av grönt, vari en linnéaranka av guld.
Vapnet komponerades 1945 för Älmhults köping. Almbladen syftar på ortnamnet och linnéan på Linnés födelsesocken Stenbrohult ur vilken köpingen brutits ut. Det registrerades i PRV 1976.
Geografi |
Älmhults köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 27,63 km², varav 26,88 km² land.[3]
Tätorter i köpingen 1960 |
I Älmhults köping fanns tätorten Älmhult, som hade 5 129 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 96,3 %.[4]
Politik |
Mandatfördelning i Älmhults köping 1938–1966 |
Valår
V
S
ÖVR
C
FP
KD
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
1
14
10
14
10
25
23
1942
14
11
14
11
25
23
1946
1
15
3
6
15
3
6
25
23
1950
15
1
5
4
15
5
4
25
83,2
22
1954
15
5
5
15
5
5
25
83,7
22
1958
15
4
6
15
4
6
25
80,8
22
1962
14
2
5
4
14
2
5
4
25
84,8
20
5
1966
1
12
3
4
1
4
12
3
4
4
25
84,5
22
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 31. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
Axel Dahlberg (med ritningsrulle) visar Norra Ängby för statsministern C. G. Ekman 1932 Axel Dahlberg (barhuvad i mitten) visar självbyggeri i Norra Ängby för prinsen av Wales och arvprins Gustaf Adolf (längs t.h. i bild), 1932 Traneberg 1935 Södra Ängby 1938 Lars Axel Dahlberg , född 21 december 1882 Mariestad, död 18 november 1963, var fastighetsdirektör i Stockholm under åren 1933 till 1945. Han räknas som drivande kraft bakom småhusbyggandet och uppförandet av smalhusen i Stockholms förorter under denna tid. Innehåll 1 Utbildning 2 Fastighetsdirektör i Stockholm 2.1 Småhusskaparen 2.2 Smalhusskaparen 2.3 Övrigt 3 Se även 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Tryckta källor Utbildning | Axel Dahlberg växte upp i Mariestad, där hans far var lanthandlare. År 1907 blev han ingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. Därefter anställdes han som biträdande ingenjör på stadsingenjörskonto...
