Modern femkamp
Modern femkamp är en olympisk idrott som beslutades införas inför Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm, efter en idé av Pierre de Coubertin.[1] Hans tanke var att åstadkomma en modern version av de antika olympiska spelens femkamp. De ursprungliga tävlingsreglerna utformades till OS 1912 i Stockholm av en svensk kommitté, ledd av Viktor Balck. Inledningsvis utsågs segraren genom att platssiffran (placeringen) i varje gren summerades. För att få större rättvisa infördes 1956 en poängberäkning så att den tävlande som når högst sammanlagd poäng är segrare. [2]
Innehåll
1 Moment
2 Svenska meriter
3 Aktiva föreningar
4 Se även
5 Källor
6 Externa länkar
Moment |
I modern femkamp tävlar man i fem olika delmoment, som genomförs under en dag: fäktning, hästhoppning, simning, skytte och terränglöpning.
Fäktning: Alla möter alla i enminutersmatcher. Första giltiga stöt vinner. Lyckas ingen av deltagarna få in en stöt, får båda noll poäng.
Hästhoppning: Tidshoppning på en 350-450 meter lång bana med 12 hinder, varav minst ett dubbel- och trippelhinder.- Simning: 200 meter frisim.
- Den avslutande grenen kallas Combined Event består av 3 200 (4 x 800) meter löpning samt skytte med luftpistol. Inför varje 800-meterslöpning ska man skjuta och träffa fem skott. Från och med 2011 introducerades laserskytte istället för det traditionella med pellets. Laserskyttet gjorde sin debut i OS-sammanhang 2012 i London.
Svenska meriter |
Sverige har skördat stora internationella framgångar i modern femkamp. Från OS 1912 fram till 2008 har Sverige tagit 9 guld, 6 silver och 4 brons.
Några kända svenska femkampare är Johan Gabriel Oxenstierna (olympisk guldmedaljör i Los Angeles 1932), William Grut, Sven Thofelt, Lars Hall, Björn Thofelt (världsmästare i Budapest 1954), samt den senaste olympiske guldmedaljören Björn Ferm, som vann i Mexiko 1968. Senaste gången Sverige tog medalj i OS var 1984 när Svante Rasmuson tog silver.
Aktiva föreningar |
Nedan listas aktiva moderna femkampsföreningar i Sverige:
Dalarna-Hälsingland-Gästrikland MKF
- Dalregementets IF – Mångkamp
Mångkampförbundet Halland-Skåne
- IS Göta – Mångkamp
Mångkampförbundet Väst
- P 4 IF – Mångkamp
Småland-Blekinge MKF
- Kalmar Modern FKS – Mångkamp
- Karlskrona SS – Mångkamp
Stockholms Mångkampsförbund
- K 1 Skytte O IF – Mångkamp
- Saltsjöbadens IF – Mångkamp
Uppland-Västmanland MKF
- Föreningen Uppsala Modern Femkamp – Mångkamp
Västerbottens Mångkampsförbund
- Sandviks IK – Mångkamp
Östergötland-Södermanland MKF
- A 1 IF – Mångkamp
Se även |
- Modern femkamp vid Olympiska sommarspelen
- Femkamp
Källor |
^
Branch, John (26 november 2008). ”Modern Pentathlon Gets a Little Less Penta”. New York Times. http://www.nytimes.com/2008/11/27/sports/olympics/27pentathlon.html?_r=1&scp=4&sq=%22John%20Branch%22&st=cse. Läst 27 november 2008.
^ Engström, Christer (1994). Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker. sid. 391. ISBN 91-7133-426-2 (standardband)
Externa länkar |
- Svenska Mångkampsförbundet - Modern Femkamp