Serber
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Serbien:7 900 000 (2008)
Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Språk | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Serbiska | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Religion | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Besläktade folkgrupper | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Sydslaver |
Österrike:
Kosovo: 120 000
Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,8 miljoner, varav 980 000[4] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien och Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 3 miljoner. Sammanlagt uppskattas det finnas cirka 14 - 15 miljoner serber i världen. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.
I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.
Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro och sydvästra Serbien.
Innehåll
1 Historia för serber på Balkanhalvön
1.1 Serber i Kosovo
2 Diaspora
2.1 Serberna i Sverige
3 Kända serber
3.1 Kända serber i Sverige
3.1.1 Idrott
3.1.2 Musik
3.1.3 Skådespelare
3.1.4 Media
3.1.5 Politiker
3.1.6 Övrigt
4 Se även
5 Referenser
Historia för serber på Balkanhalvön |
Serber i Kosovo |
Se Serber i Kosovo för mer information.
Diaspora |
Serberna i Sverige |
Se även Serber i Sverige
De första serberna kom till Sverige i slutet av 1940-talet som en följd av andra världskriget. Några kom som politiska flyktingar eller statslösa. Tillsammans med greker, turkar och italienare, kom serberna till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet. Före 1960-talets arbetskraftsinvandring fanns endast ett fåtal serber i Sverige. Ytterligare en våg av serber kom till Sverige som flyktingar till följd av de jugoslaviska krigen i början och slutet av 90-talet (bosnienkriget, kroatiska självständighetskriget och kosovokriget).
Den serbiska ortodoxa kyrkan bedriver sedan 1972 regelbunden verksamhet i Sverige. Idag[när?] finns flera församlingar, bland annat i Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala och Västerås. Några kända svenskserber är Daniel Majstorovic, Jovan Radomir, Alexander Milosevic, Ljubomir Vranjes och Dalibor Doder.
Kända serber |
Nikola Tesla, uppfinnare
Miloš Crnjanski, författare
Vlade Divac, basketspelare
Mihajlo Idvorski Pupin, fysiker, kemist, uppfinnare
Milutin Milanković, matematiker, astrofysiker och ingenjör
Mileva Marić, matematiker och fysiker
Nemanja Vidić, fotbollsspelare
Karl Malden, skådespelare och regissör
Emir Kusturica, regissör
Peter Bogdanovich, regissör
Predrag Stojaković, basketspelare
Milorad Čavić, simmare
Novak Djoković, tennisspelare
Jelena Janković, tennisspelare
Ana Ivanović, tennisspelare
Jelena Dokić, tennisspelare
Andrea Petković, tennisspelare
Gavrilo Princip, frihetskämpe
Isidora Sekulić, författare och kvinnosakskämpe
Walt Bogdanovich, flerfaldig vinnare av Pulitzerpriset
Charles Simic, poet
Catherine Oxenberg, artist
Miloš Teodosić, basketspelare
Goran Bregović, musiker
Đorđe Balašević, musiker
Marina Abramović, konstnär
Slobodan Braco Dimitrijević, konstnär
Zdravko Čolić, musiker
Karađorđe Petrović, frihetskämpe
Siniša Mihajlović, fotbollsspelare
Miloš Krasić, fotbollsspelare
Ruđer Josip Bošković matematiker, astronom
Milla Jovovich skådespelerska
Marija Šerifović, artist
Kända serber i Sverige |
Idrott |
Alexander Kacaniklic, fotbollsspelare
Alexander Milosevic, fotbollsspelare
Bojan Djordjic, fotbollsspelare
Daniel Majstorovic, fotbollsspelare
Danijela Rundqvist, ishockeyspelare
Dalibor Doder, handbollsspelare
Dusan Djuric, fotbollsspelare
Dragan Umicevic, ishockeyspelare
Gabriel Petrovic, fotbollsspelare
Goran Popov, ordförande Stockholm Eagles
Ljubomir Vranjes, handbollsspelare
Milenko Vuckevic, fotbollsspelare
Nebojsa Novakovic, fotbollsspelare
Peter Popovic, ishockeyspelare
Rade Prica, fotbollsspelare
Stefan Selakovic, fotbollsspelare
Zoran Lukic, fotbollstränare
Dejan Kostic, ishockeyspelare
Milan Barjaktarevic, fotbollsspelare
Tanja Kostić, basketspelerska
Milan Smiljanić, fotbollsspelare
Nemanja Miljanović, fotbollsspelare
Danijel Milovanović, fotbollsspelare
Marko Mitrovic, fotbollsspelare
Mischell Miljević-Sachpekidis, fotbollsspelare
Sinisa Prtic, basketspelare
Srdjan Damjanovic, basketspelare
Nikica Rajacic, basketspelare
Stefan Zivkovic, basketspelare
Petar Petrovic, fotbollsspelare
Dejan Pavlovic, fotbollsspelare
David Stevic, fotbollsspelare
Dennis Stojanovic, fotbollsspelare
Robert Mirosavic, fotbollsspelare
Filip Tasic, fotbollsspelare
Daniel Djuric, fotbollsspelare- Nenad Djordjevic
Musik |
Oscar Dronjak, musiker(Hammerfall)
Nikola Sarcevic, musiker(Millencolin)
Aleksandar Manojlovic(artistnamn Aleks), rappare
Alina Devecerski, sångerska
Meta Four (Zlatko Prangasevic), rappare
Skådespelare |
Dragomir Mrsic, skådespelare
Sasha Drakulic, skådespelare
Zeljko Santrac, skådespelare
Miodrag Stojanovic, skådespelare
Pavle Martinoski, skådespelare
Lea Stojanov, skådespelare
Vuksan Rovcanin, skådespelare
Mirko Lazic, regissör
Goran Marjanovic, manusförfattare och skådespelare
Suzanna Dilber, skådespelerska
Pavle Kukelj, skådespelare
Cedomir Djordjevic, skådespelare
Darko Savor, skådespelare
Suzanna Santrac, skådespelerska(bunjevka ifrån Serbien, se bunjevci[5]
Hamdija Causevic, skådespelare
Marko Ivkovich, skådespelare
Sandra Stojiljkovic, skådespelerska
Media |
Jovan Radomir, TV-Personlighet
Sladjan Osmanagic, TV-personlighet- Sonja Smederevac
- Sven Stojanovic
- Stefan Jovanovic
Politiker |
Dragan Dobromirovic, Socialdemokraterna
Aleks Sakala, Moderaterna
Biljana Srbljanović, LDP, borgmästarkandidat i Belgrad
Daniel Sestrajic, Vänsterpartiet
Jovan Vuckovic, Sverigedemokraterna och tidigare Moderaterna
Dragan Perkovic, Folkpartiet
Övrigt |
Michaela Savić, modell
Slađana Božović, modell
Gabriel Gavric, personlig tränare och bloggare
Marco Djelevic, modell
Alexander Stevic, pokerproffs
Lazar Dimitrijevic, författare
Milan Sevo, yrkeskriminell
Mille Markovic, proffsboxare
Rade Kotur, yrkeskriminell
Goran Kotoran, yrkeskriminell
Mijailo Mijailovic, Anna Lindhs mördare.
Joakim Kadovanovic, pokerspelare
Se även |
- Serbiens historia
- Serber i Bosnien och Hercegovina
- Serber i Kroatien
Referenser |
^ ”1991 population census in Bosnia and Herzegovina - Wikipedia, the free encyclopedia”. http://en.wikipedia.org/wiki/1991_population_census_in_Bosnia_and_Herzegovina.
^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Census 2011 (engelska)
^ Zubin Potok (21 november 2011). ”Serbia and Kosovo - On the border of conflict”. The Economist. http://www.economist.com/blogs/easternapproaches/2011/11/serbia-and-kosovo. Läst 23 december 2016.
^ ”AnketaORadnojSnazi1.pdf” (pdf). Arkiverad från originalet den 16 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090816054716/http://www.rzs.rs.ba/Publikacije/AnketaORadnojSnazi/AnketaORadnojSnazi1.pdf.
^ ”Suzanna Santrac känner sig hemma nästan överallt”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/lund/suzanna-santrac-kanner-sig-hemma-nastan-overallt/. Läst 9 mars 2015.
