Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Längdskidåkning

Längdskidåkning
Först utövad	Norge, 1800-talet (i sin moderna form)
Egenskaper
Kontaktsport	Nej
Könsmixad	nej, separata tävlingar
Kategorisering	Skidsport Vintersport
Utrustning	Skidor med bindning Stavar Pjäxor
Spelplats	Utomhus, Skidspår
OS	1924

Längdåkning, längdskidåkning eller skidlöpning kallas skidåkning i preparerade spår av varierande distans genom olika terränger. Längdskidåkning är populärt framförallt i norra Europa men utövas i de flesta europeiska länder med snö. På senare år har idrotten blivit mer och mer populär även i Kanada, USA, Japan och Kina. Längdskidåkning hör till de nordiska skidgrenarna dit även backhoppning och nordisk kombination ingår. I Norge, Sverige, Finland och Ryssland är längdåkning en folksport.

Historia |

Skidor användes i Norden och Sibirien redan på forntiden och var ett nyttigt hjälpmedel vid jakt och förflyttning. Arkeologiska fynd från Kalvträsk tyder på att skidor har kommit till användning långt innan hjulet uppfanns.

På nyare tid har de flesta polfarare använt skidor för att ta sig till målet. Skidor används ofta för rekreation, träning och tävling.

Traditionellt gjordes skidor av trä, gärna hickory och stavarna gjordes av bambu med läderhandtag och remmar. Pjäxorna var kraftiga läderskor (ofta kallade skidstövlar^{[källa behövs]}) med kraftiga sulor. Bindningarna var enkla läder- eller trästroppar som man fäste över hälen och vristen. Senare kom Kandahar-bindningen med tåfäste av metall och metallfjädrar längs skon och runt hälen. Liknande bindningar används fortfarande av militären och vid telemarksåkning. Senare kom den så kallade Rottefella-bindningen som var en ren tåbindning. Denna är vidareutvecklad till dagens bindningar.

Tävling |

Det finns många olika tävlingsformer i längdskidåkning. Det varierar på olika distanser, mass-, jakt-, intervallstart eller sprint, klassisk stil eller fristil samt kombinationer av stilarna.

En speciell tävlingsform är jaktstart där det arrangeras två lopp två efterföljande dagar med de två olika stilarna, där tidsdifferensen i mål den första dagen är grunden för starten den andra dagen. På senare år har den ofta ersatts av skiathlon eller dubbeljaktstart. Här skiftar åkarna skidor och stavar samt från klassisk stil till fristil halvvägs in i loppet.

Sprintloppen har blivit väldigt populära på 2000-talet och körs ibland i stadsmiljö på ditfraktad snö. Loppen är 1-1,5 km långa och man kör kvarts- och semifinaler där de bästa i varje lopp går vidare till en final, allt under en och samma dag. Sprintens motsats kan sägas vara långloppen där det 90 km långa Vasaloppet är det mest kända.

Längdåkning har flera grenar med i de olympiska vinterspelen och FIS (Det internationella skidförbundet) arrangerar VM vartannat år. Varje år arrangeras även Världscupen i längdskidåkning som består av ett större antal tävlingar under hela säsongen.^[1] Dessa är fördelade mellan flera olika länder i främst Europa men även i Nordamerika och ibland i Asien. Inom världscupen ingår sedan säsongen 2006/2007 Tour de Ski. Åkarna samlar poäng genom säsongen och den som har samlat ihop flest poäng i sprint, långdistans och totalt är vinnare. Den som leder världscupen för tillfället åker i en annan färg på sin nummerlapp. Också den bästa U23-åkaren för respektive klass har en annan färg på sin nummerlapp.

Förutom VM och världscupen arrangeras även kontinentala cuper och en skandinavisk cup samt svenskt mästerskap.

Långlopp blir mer och mer populärt och 2011 dök Ski Classics upp. Ski Classics är ett TV-koncept som består av sex internationella långlopp i längdskidor. Här ingår tävlingar som alla är minst 50km långa. Bland annat Vasaloppet.

På 2000-talet har 100-meter tävlingar arrangerats i längdåkning. Ludvig Søgnen Jensen innehar världsrekordet för herrar med 11.03 sekunder, och Marte Nordlunde för damer med 12.45.^[2]

De första svenska mästerskapen |

I Härnösand hölls 1910 det allra första officiella svenska mästerskapet i längdåkning.^[3] Då korades Adolf Hedjerson, Djurgårdens IF (30 km) och Johan Petter Nordlund, Jokkmokks SK (60 km) till historiska mästare. Damerna gjorde sitt intåg 1917, när Selma Gustafsson, Säfsnäs IF, vann 10 km i Stockholm.

Utrustning |

Längdskidor är långa och smala för att ta upp åkarens vikt och förflytta åkaren snabbt. Typiska mått är cirka 2 meter långa, 4–5 cm breda och 0,5–4 cm tjocka. För minskad friktion mot underlaget vallar man skidorna med skidvalla.

Längdåkaren har också två stavar som bidrar till farten och ger stötta. Staven har en trissa, också kallat truga, långt ner som är en ring eller skiva som skall förhindra eller begränsa staven att sjunka ner i snön. Nederst finns en spets som skall ge fäste i hård snö. Överst på staven finns ett handtag och en rem som ska ge bra grepp. Pjäxorna fästes i skidorna med bindningar.

Utrustningen varierar beroende på vilken stil man åker. Både pjäxor, skidor och stavar skiljer sig beroende på fristil eller klassisk stil.

Åkstilar |

Klassisk stil |

Stilarten innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. Vid diagonalgång flyttar armar och ben sig på samma sätt som när man går utan skidor. Man skjuter en skida framåt och skjuter ifrån med den andra skidan. Samtidigt trycker man den ena staven bakåt, staven på samma sida som frånsparksskidan. Sedan gör man samma sak fast med motsatt fot och arm och fortsätter så. Vid stakning skjuter man endast ifrån med stavarna och låter skidorna glida på snön. Man kan kombinera stakning och diagonalgången, stakning används när det är plant eller i små nedförsbackar. I branta utförsbackar används oftast fartställning. I väldigt branta uppförsbackar används saxning, där man formar skidorna till ett V och stavarna används som vid diagonalgång.

Spårbredden får enligt reglerna vara 18–30 cm mätt från centrum till centrum. Vanligaste spårbredden är 21–22 cm. Enligt FIS regler får längden mellan marken och infästningen på stavremmen som längst vara 83% av kroppslängden med pjäxor på.^[4]

Fristil |

Fristil kallas även skate då stilen påminner om en skridskoåkares teknik när åkaren skjuter skidorna utåt framåt; detta samtidigt som stavarna skjuts bakåt. Skidorna i denna stil är kortare än i klassisk stil medan stavarna är längre. Fristil innehåller 5 olika växlar som inom Sverige vanligtvis benämns från 1-5. Den fria stilen kom till sist att bli en egen gren i tävlingssammanhang (i mästerskapssammanhang från VM 1987) då den visade sig vara klart snabbare än den klassiska. Bill Koch (USA) var den som först använde tekniken med framgång i internationella tävlingar. Fristil i tävlingssammanhang syftar till att utövaren får använda valfri stil.

Distanser |

Herrar |

I mästerskap (OS, VM och SM)

• Sprint (cirka 1-2 km)


• Sprintstafett (2 åkare, 3 x cirka 1-2 km)


• 4x10 km stafett (3x10 km vid SM)


• 15 km (20 km t om 1927)


• 30 km (15 + 15 km) Skiathlon
  


• 50 km (60 km t om 1926)

Vid mästerskap körs en av grenarna sprint eller sprintstafett i klassisk stil och den andra i fristil. Samma förhållande gäller distanserna 15 och 50 km. Vid nästa mästerskap (här räknas även OS in) växlas stilarna för respektive distans. Sedan 2005 körs 50 km-loppet med masstart.

Utöver mästerskapsdistanserna är långlopp, 40–100 km med gemensam start, masstart, mycket populära tävlingar för både långloppsspecialister och stora grupper av motionärer.

Damer |

I mästerskap (OS, VM och SM)

• Sprint (cirka 1-2 km)


• Sprintstafett (2 åkare, 3 x cirka 1-2 km)


• 4 x 5 km stafett (3 x 5 km vid SM)


• 10 km


• 15 km (7,5 + 7,5 km) Skiathlon
  


• 30 km

Vid mästerskap körs en av grenarna sprint eller sprintstafett i klassisk stil och den andra i fristil. Samma förhållande gäller distanserna 10 och 30 km. Vid nästa mästerskap (här räknas även OS in) växlas stilarna för respektive distans. Sedan 2005 körs 30 km-loppet med masstart.

Utom mästerskap

• Långlopp, 20–100 km med gemensam start, masstart.

Se även |

• Malmfältsloppet


• Skinnarloppet


• Wadköpingsloppet


• Vasaloppet


• Världscupen i längdåkning


• Världsmästerskapen i nordisk skidsport

Källor |

Referenser |

1. 
   ^ ”FIS-Ski” (på en). FIS-SKI. http://www.fis-ski.com. Läst 20 oktober 2017. 
   


2. 
   ^ ”Resultater Hamar Supersprint 2017” (på no). www.langrenn.com. https://www.langrenn.com/resultater-hamar-supersprint-2017.5976332-397220.html. Läst 20 oktober 2017. 
   


3. 
   ^ Jonas Cederquist (29 december 2003). ”Folkhjältar i skidspåren”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/folkhjaltar-i-skidsparen/. Läst 11 mars 2016. 
   


4. 
   ^ ”Regler” (på sv). Längdåkning Svenska Skidförbundet. http://www.skidor.com/Grenar/langdakning/Tavling/Regler. Läst 20 oktober 2017. 
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Längdåkning.
  Bilder & media
  
  


• 
  Cross-country skiing (sport) (engelska)
  


• Svenska Skidförbundet Längdåkning


• Svenskt skidforum


• Skidnyheter på svenska


• Finnskoga-Lasse, guldolympier 1960 med hemsnickrade träningsmetoder berättar i Sveriges Radio Värmlands radioarkiv


• [1]