Åmåls kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Åmål.
Kommunen är belägen vid Vänerns västra strand i den nordöstra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr och nordöst till Säffle kommun i Värmlands län. I sydöst har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Melleruds kommun och i väster till Bengtsfors kommun, båda i före detta Älvsborgs län.
Innehåll
1Administrativ historik
2Kommunvapnet
3Befolkningsutveckling
4Indelningar
5Tätorter
6Kommunikationer
7Politik
7.1Kommunfullmäktige
7.2Mandatfördelning i Åmåls kommun, valen 1970–2018
8Vänorter
9Se även
10Referenser
11Externa länkar
Administrativ historik |
Kommunens område motsvarar socknarna: Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmål och Ånimskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Åmåls stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Tössbo av de tidigare kommunerna Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse och Ånimskog samt Åmåls landskommun medan Åmåls stad kvarstod oförändrad.
Åmåls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åmåls stad och Tössbo landskommun.[4]
Kommunen ingick från bildandet till 1999 i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1999 i Vänersborgs domsaga.[5]
Kommunvapnet |
Blasonering: I fält av silver en nedtill av en vågskura avgränsad, genomgående och med port försedd mur, från vilken en kyrka uppskjuter, i stammen åtföljd av en fisk, allt i rött.
I ett bevarat privilegiebrev från 1643 finns en bild som legat till grund för sigillet. Flera varianter har förekommit fram till det att vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Vapnet övertogs 1971 utan konkurrens av den nya kommunen och registrerades 1974 i PRV.
Befolkningsutveckling |
Befolkningsutvecklingen i Åmåls Kommun 1810–2018[6][7]
År
Invånare
1810
6 365
1850
10 997
1900
11 691
1910
11 979
1920
13 189
1930
13 560
1940
13 231
1950
13 840
1960
14 038
1970
13 437
1980
13 564
1990
13 421
2000
12 840
2010
12 295
2018
12 720
All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Indelningar |
Distrikt inom Åmåls kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Åmåls församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:
Edsleskog
Fröskog
Mo
Tösse-Tydje
Åmål
Ånimskog
Tätorter |
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Åmåls kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Åmål
&&&&&&&&&&&09373.&&&&&09 373
2
Tösse
&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
3
Fengersfors
&&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323
Centralorten är i fet stil.
Kommunikationer |
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av länsväg 164. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Norge/Vänerbanan som trafikeras av SJ:s och Tågabs fjärrtåg med stopp i Åmål.
Politik |
Kommunfullmäktige |
Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Laila Andrén
Förste vice ordförande
MP
Lotta Robertsson Harén
Andre vice ordförande
C
Leif Aronsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden
S
Ewa Arvidsson
MP
Birgit Karlsson
Bygg- och miljönämnden
S
Barbro Axelsson
S
Okänd
Krisledningsnämnden
S
Michael Karlsson
S
Ewa Arvidsson
Barn- och utbildningsnämnden
S
Olof Eriksson
S
Fredrik Bengtsson
Valnämnden
S
Cecilia Gustafsson
S
Joachim Örtegren
Mandatfördelning i Åmåls kommun, valen 1970–2018 |
Valår
V
S
MP
SD
NYD
ÖVR
FKP
MiÅ
C
L
KD
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1970
19
10
6
1
5
19
10
6
5
41
86,4
36
1973
19
13
4
1
4
19
13
4
4
41
89,8
35
6
1976
18
3
12
3
1
4
18
3
12
3
4
41
90,1
34
7
1979
17
4
11
3
1
5
17
4
11
3
5
41
88,1
33
8
1982
20
3
8
2
1
7
20
3
8
2
7
41
88,8
30
11
1985
18
1
1
10
4
1
6
18
10
4
6
41
86,5
31
10
1988
17
2
13
3
1
5
17
2
13
3
5
41
82,8
29
12
1991
17
1
2
10
3
2
6
17
2
10
3
2
6
41
83,5
27
14
1994
21
1
1
9
2
1
6
21
9
2
6
41
83,0
24
17
1998
13
1
1
9
1
2
4
13
9
2
4
31
77,03
17
14
2002
1
10
1
14
1
2
2
10
14
2
2
31
76,06
16
15
2006
1
10
1
14
1
1
3
10
14
3
31
77,16
16
15
2010
1
15
2
1
7
2
2
5
15
2
7
2
2
5
35
79,13
19
16
2014
2
15
2
2
6
3
1
4
2
15
2
2
6
3
4
35
80,59
23
12
2018
2
15
1
5
1
4
1
2
4
2
15
5
4
2
4
35
82,97
21
14
Övriga 1994 var Thomas Lindström - Åmål
Övriga 2018 var Tomas Lindström
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Vänorter |
Åmål har sju vänorter:[9]
Loimaa, Finland
Türi, Estland
Drøbak, Norge
Gadebusch, Tyskland
De Pere, Wisconsin, USA
Kubrat, Bulgarien
Novafeltria, Italien
Se även |
Lista över insjöar i Åmåls kommun
Naturreservat i Åmåls kommun
Lista över fornlämningar i Åmåls kommun
Personer med anknytning till Åmåls kommun
Referenser |
^ läs online,
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
^ läs online, läst: 19 februari 2019,
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
^ Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet
^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Åmål kommuns vänorter Arkiverad 7 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.Åmål kommun. Läst 10 augusti 2011
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...