Citationstecken
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
” Skiljetecken |
---|
|
Citationstecken, även citattecken och anföringstecken (”) är en uppsättning typografiska tecken med flera användningsområden.
Innehåll
1 Tecken
1.1 Raka citationstecken
1.2 Typografiska (sneda) citationstecken
1.3 Vinkelcitationstecken
1.4 「 och 」
2 Användningsområden
2.1 Dubbla citationstecken
2.2 Enkla citationstecken
2.3 Vinkelcitationstecken
3 Citationstecken i andra språk
3.1 Danska och norska
3.2 Engelska
3.3 Franska
3.4 Japanska
3.5 Tyska
4 I datorer
5 Vid radiotelegrafering
6 Tabell över olika citationskonventioner
7 Källor
8 Vidare läsning
8.1 Fotnoter
Tecken |
Raka citationstecken |
Enkla | Dubbla |
---|---|
' | " |
Äldre datortangentbord hade oftast endast direkt tillgång till raka citationstecken, vilket har gjort att de fortfarande är vanliga i amatörskapade dokument, på webbsidor och i dokument där typografin saknar betydelse, till exempel i källkod. För att undvika förväxling av tecken eller oväntade problem mellan olika layoutprogram bör de raka citationstecknen bytas ut till typografiskt riktiga citationstecken.[1][förtydliga]
Typografiska (sneda) citationstecken |
Enkla | Dubbla |
---|---|
’ | ” |
‘ | “ |
‚ | „ |
Sneda citationstecknen kallas också typografiska citationstecken. Det finns tre varianter: upphöjda, som ser ut som sexor eller nior, samt nedsänkta, som ser ut som nior. Av dessa skall endast de som är upphöjda och ser ut som nior enligt Svenska skrivregler[2] normalt användas i svenskan för att till exempel markera inledning och avslutning av ett citat. De kallas i typografisk litteratur typografiska eller riktiga citationstecken. Dessa bör ej förväxlas med tecknen ′ (primtecknet) och ″ (dubbelprimtecknet), som är tecken för fot och minut respektive tum och sekund. I svensk text används samma citationstecken för att inleda och avsluta ett citat, till skillnad från till exempel engelskspråkiga texter. På andra språk kan de nedsänkta niorna få inleda ett citat, och de upphöjda sexorna inleda eller avsluta citat; kombinationerna är många.
Via datortangentbord erhålles typografiska citationstecken generellt genom att skriva:
Linux: Tryck på tangenterna AltGr+B samtidigt för dubbelt typografiskt citationstecken (”). AltGr+shift+B ger enkelt (’). För vänsterställda citationstecken (” respektive ‘) byts B ut mot V i kombinationerna.[förtydliga]
Macintosh: Tryck på tangenterna alternativ+skift+M, eller alternativ+skift+2.
Windows: Håll ned Alt-tangenten och skriv 0148 på det numeriska tangentbordet.
Moderna ordbehandlingsprogram ändrar ofta raka citationstecken automatiskt till sneda citationstecken. Manuell inmatning av sneda citationstecken i programmet Microsoft Word görs med endera tangentbordskombinationen Ctrl+* eller Skift+2 (under Microsoft Windows), samt Alt+Skift+2 eller Alt+Skift+M (under Mac OS X). Nyare versioner av Microsoft Word klarar av att automatiskt anpassa efter det språk som används, om man installerat stöd för det språket.
Vid skapande av webbsidor skrivs HTML-koden ” .
Vinkelcitationstecken |
Enkla | Dubbla |
---|---|
› ‹ | » « |
Dubbla vinkelcitationstecken kallas ibland efter fransk förebild guillemet (ej att förväxla med guillemot, som är det franska namnet på fågeln grissla). Den typografiska facktermen är gåsögon (oftast endast använt i pluralis). Tidigare användes på svenska endast det som riktas åt höger, men det är numera vanligt att på samma sätt som på danska och engelska låta dem riktas in mot den markerade texten. På en del andra språk, som franska och norska, är de istället riktade ut från ordet eller frasen som citeras, likt en parentes: « Je m'appelle Louis. »
Se även: Vinkelparentes
「 och 」 |
I japanska, kinesiska och koreanska används dessa citationstecken när man skriver vertikalt. Användning mellan språken skiljer sig dock i horisontell text.
「」﹁﹂
De finns även i dubbelvariant: 『』﹃﹄
De används även vid utskrivningar av namn på olika typer av verk, likt kursivering i engelska.
Användningsområden |
I svensk text används normalt endast de högerställda tecknen ” och ’. Gåsögon används mer sällan, men då används i moderna texter vanligen båda vänster- och högerställda tecken. Citationstecken används för att framhäva element i den löpande texten som befinner sig på en annan nivå än den övriga texten, till exempel citat, repliker eller uttryck.
Dubbla citationstecken |
Dubbla citationstecken används för att markera citat:
- Jesus sade: ”Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.”
Om citatet innehåller ett citat skrivs citationstecknen kring det inre citatet om till enkla citationstecken (apostrofer):
- Prästen predikade: ”Minns att Jesus sade: ’Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade.’”
Placeringen av citationstecknet vid citat är normalt före skiljetecknet, om inte citatet utgör hela meningen, då citationstecknet placeras efter skiljetecknet (se exemplen ovan).
Citationstecken används även för att markera ett ord där man vill fästa uppmärksamheten vid att själva ordet används på ett ovanligt sätt eller att ordet ges en betydelse det vanligtvis inte har, ibland med en ironisk underton:
- Hon är ett ”lokomotiv”, en drivande kraft i företaget.
- ”Bra” jobbat, du släppte just in grannkatten i huset.
Även nya uttryck i språket omges med citationstecken, till exempel tillfälliga konstruktioner och så kallade citatlån:
- Han ansågs allmänt vara en ”drageur”, det vill säga en kvinnotjusare.
- Den här typen av ”fulredigeringar” är ett oskick som måste stävjas.
Däremot bör citationstecken inte användas för att framhäva ett ords betydelse eller vikt rent generellt, eftersom detta lätt kan misstolkas som ironi. Om ett visst ord i en mening ska framhävas innehållsmässigt rekommenderas kursivering eller halvfet stil:
Dags för föreningens årliga ”vårfest”!- Dags för föreningens årliga vårfest!
Alla föreningens medlemmar ”måste” ta med sig en sopskyffel!- Alla föreningens medlemmar måste ta med sig en sopskyffel!
Citationstecken används för att markera enskilda titlar på till exempel ett diktverk eller en låt från ett skivalbum.
- Jag har äntligen läst dikten ”En morgondröm” ur Gustaf Frödings Stänk och flikar.
- ”Hallelujah” av Leonard Cohen finns på hans album Various Positions.
Dubbla citationstecken kan också användas för att markera upprepningar i listor, tabeller och förteckningar:
Specifikation Beställare Pris
Altartavla Lars Hansson 1:50
Predikstol ” 0:75
För att beteckna sådana upprepningar kan man dock också använda ett nedflyttningstecken 〃 (Unicode-nummer U+3003) som aldrig skall användas som citationstecken:
Specifikation Beställare Pris
Altartavla Lars Hansson 1:50
Predikstol 〃 0:75
Enkla citationstecken |
Enkla citationstecken används också för att ange betydelse.
- Det svenska dialektordet no, ’ho', är etymologiskt identiskt med det grekiska ναύς, ’skepp’.
Samma tecken används också som apostrof.
Vinkelcitationstecken |
Vinkelcitationstecken kan användas på samma sätt som dubbla citationstecken, men är sällsynta i svensk text. I sina riktlinjer Svenska skrivregler skriver Språkrådet att det i svenskan är vanligast att använda högerställda vinkelcitationstecken för att både inleda och avsluta ett citat (»…»).[3] I nyare svensk litteratur är emellertid gåsögon med inåtvända spetsar (»…«) med stor sannolikhet vanligare.[4] Oavsett skrivsätt bör man dock observera att vänsterställt vinkelcitationstecken («) aldrig används för att inleda ett citat på svenska. (Här har använts dubbla vinkelcitationstecken i exemplen, men samma regler gäller för enkla vinkelcitationstecken, alltså ›...› och ›...‹)
De enkla tecknen ‹ › är det vedertagna sättet att utmärka grafem och allografer.
- ‹ſ› och ‹s› är allografer av grafemet ‹s›.
Citationstecken i andra språk |
Citation (att citera) sker på liknande sätt i de flesta språk. De största skillnaderna ligger i valet av tecken och i hur citationstecknet placeras i förhållande till skiljetecken. En sammanställning över olika skillnader i val och placering av tecken finns i slutet av denna artikel.
Danska och norska |
I danskan och norskan används vanligen vinkelcitationstecken, högerställda till vänster och vänsterställda till höger för danskan och tvärtom för norskan. När raka citationstecken används följer danskan det tyska systemet och norskan det engelska systemet.
Engelska |
På engelska används omvända citattecken till vänster om citatet. En minnesregel för detta är 66–99, som speglar citationstecknens form.
- She said to me “Martin Luther King said: ‘I have a dream …’”
Brittisk och amerikansk engelska har olika regler för användning av citattecken[5]. På brittisk engelska (BE) används i regel enkla citattecken och Skiljetecken sätts alltid utanför citationen, förutom när de hör till citatet:
- ‘I love Ottolenghi’s creative use of cumin seeds in his cooking’, said Jay Rayner.
Obama has said about Donald Trump that ‘as a general rule, I don’t pay attention to Mr. Trump’s tweets.’
På amerikansk engelska (AE) används däremot alltid dubbla citattecken och Skiljetecken sätts i allmänhet innanför citationen, även när de inte hör till citatet:
- “Good morning, Dave,” said HAL.
Franska |
Franskan avviker från de flesta språk i det att blanksteg skrivs mellan citationstecknen och citatet:
- « mot »
På samma sätt återges citat i ett citat.
- « … « mot » … »
Samma sak gäller kolon (:), som också ska föregås av ett blanksteg.
- Exempel: Le garçon dit : Allons enfants ...
Detta gäller även semikolon (;).
Japanska |
- 「…」 eller
﹁
︰
﹂
- 『…』 eller
﹃
︰
﹄
Tyska |
I tyskan används nedsänkta sneda citationstecken i början av citatet, och precis tvärtom det engelska sättet att citera; det vill säga så är minnesregeln 99–66
- Sie fragte mich: „Hast du den Zeitungsartikel ‚EU-Erweiterung‘ gelesen?“
Samma sätt att citera används även på ryska, bulgariska, danska och isländska
I datorer |
I teckenuppsättningen ASCII, som finns med som en del i de flesta teckenuppsättningar, och därmed kan skrivas i de flesta språk utan vidare, finns följande tecken som i olika utsträckning används som citationstecken:
Tecken | Nummer | Unicode-nummer | Unicode-namn[1] |
---|---|---|---|
" | 34 | U+0022 | Quotation mark (citattecken) |
' | 39 | U+0027 | Apostrophe (apostrof) |
< | 60 | U+003C | Less-than sign (mindre än-tecken) |
> | 62 | U+003E | Greater-than sign (större än-tecken) |
` | 96 | U+0060 | Grave accent (grav accent) |
Det är dessa som finns direkt på tangentbordet.
I Latin-1, som ger stöd för väst- och nordeuropeiska språk, finns dessutom:
Tecken | Nummer | Unicode-nummer | Unicode-namn |
---|---|---|---|
« | 0171 | U+00AB | Left-pointing double angle quotation mark (vänsterställt dubbelt vinkelcitationstecken) |
» | 0187 | U+00BB | Right-pointing double angle quotation mark (högerställt dubbelt vinkelcitationstecken) |
´ | 0180 | U+00B4 | Acute accent (akut accent) |
I Unicode finns ovanstående tecken och dessutom åtskilliga ytterligare citattecken och liknande matematiska symboler:
Tecken | Nummer | Unicode-nummer | Unicode-namn |
---|---|---|---|
‘ | 8216 | U+2018 | Left single quotation mark (vänsterställt enkelt citattecken) |
’ | 8217 | U+2019 | Right single quotation mark (högerställt enkelt citattecken) |
‚ | 8218 | U+201A | Single low-9 quotation mark (enkelt lågt 9-citationstecken) |
‛ | 8219 | U+201B | Single high-reversed-9 quotation mark (enkelt högt bakvänt 9-citationstecken) |
“ | 8220 | U+201C | Left double quotation mark (vänsterställt dubbelt citattecken) |
” | 8221 | U+201D | Right double quotation mark (högerställt dubbelt citattecken) |
„ | 8222 | U+201E | Double low-9 quotation mark (dubbelt lågt 9-citationstecken) |
‟ | 8223 | U+201F | Double high-reversed-9 quotation mark (dubbelt högt bakvänt 9-citationstecken) |
" | 65282 | U+FF02 | Fullwidth quotation mark (citattecken med full bredd) |
' | 65287 | U+FF07 | Fullwidth apostrophe (apostrof med full bredd) |
′ | 8242 | U+2032 | Prime (primtecken) |
″ | 8243 | U+2033 | Double prime (dubbelprimtecken) |
‴ | 8244 | U+2034 | Triple prime (trippelprimtecken) |
‵ | 8245 | U+2035 | Reversed prime (omvänt primtecken) |
‶ | 8246 | U+2036 | Reversed double prime (omvänt dubbelprimtecken) |
‷ | 8247 | U+2037 | Reversed triple prime (omvänt trippelprimtecken) |
‹ | 8249 | U+2039 | Single left-pointing angle quotation mark (vänsterställt enkelt vinkelcitationstecken) |
› | 8250 | U+203A | Single right-pointing angle quotation mark (högerställt enkelt vinkelcitationstecken) |
Det finns några andra positioner i Unicode som kallas "kombinerande markeringar" (engelska combining marks) som ser ut som citationstecken, men de är istället avsedda att skapa diakritiska tecken, till exempel att förvandla a till à eller o till ő, och ska inte användas ensamma. De diakritiska tecknen uppstod när språk som franska och italienska skulle representeras med teckenuppsättningen ASCII. På engelska hade man klarat sig med den teckenuppsättningen, eftersom engelskan normalt inte använder accenter eller treman. När man skulle representera tecken som é eller à löste man detta genom att kombinera ett 7-bitars tecken med ett annat: e+´ respektive a+`.
Vid radiotelegrafering |
I morsealfabetet finns visserligen kod för anföringstecken ( — ——— — — ——— —
), men det tecknet accepteras inte i alla nät. (En utbildningsfråga för telegrafisterna.) I dessa fall sänder man i klartext QUOTE vid citatets början, och UNQUOTE när citatet är slut.
Tabell över olika citationskonventioner |
I följande tabell beskrivs olika sätt att använda citationstecken:
Tecken | Beskrivning | Kommentarer |
---|---|---|
'O' | Enkelt rakt citationstecken, fot- eller primtecken | Används om sneda citationstecken inte är tillgängliga, exempelvis i källkod eller i texter producerade på mekanisk skrivmaskin |
"O" | Dubbelt rakt citationstecken, tum- eller dubbelprimtecken. | Används om sneda citationstecken inte är tillgängliga, exempelvis i källkod eller i texter producerade på mekanisk skrivmaskin |
’O’ | Svensk, finsk citation Enkelt citationstecken, sneda tecken. Placeras i exponentläge. | Citatet inleds och avslutas med '9' |
”O” | Svensk, finsk citation Dubbelt citationstecken, sneda tecken Placeras i exponentläge. | Citatet inleds och avslutas med '99' Typografisk standard i Sverige |
›O› | Enkla gåsögon | Inledande och avslutande citationstecken högervända. Används i Sverige |
»O» | Dubbla gåsögon | Inledande och avslutande citationstecken högervända. Används i Sverige |
‹O› | Norsk citation Enkla gåsögon | Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt. Inget mellanslag mellan text och citationstecken. Används inte i Sverige |
«O» | Norsk citation Dubbla gåsögon | Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt. Inget mellanslag mellan text och citationstecken. Typografisk standard i Norge. Används inte i Sverige |
‘O’ | Engelsk citation Enkelt citationstecken, sneda tecken. Placeras i exponentläge. | Citatet inleds med '6' och avslutas med '9' |
“O” | Engelsk citation Dubbelt citationstecken, sneda tecken. Placeras i exponentläge. | Citatet inleds med '66' och avslutas med '99'. Förekommer även i Norge. |
‚O‘ | Tysk citation Enkelt citationstecken, sneda tecken. Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge | Citatet inleds med '9' och avslutas med '6' |
„O“ | Tysk, dansk och alternativa norska citation Dubbelt citationstecken, sneda tecken. Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge | Citatet inleds med '99' och avslutas med '66' Typografisk standard i Danmark |
‚O’ | Polsk citation Enkelt citationstecken, sneda tecken. Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge | Citatet inleds och avslutas med '9' |
„O” | Polsk och ungersk Dubbelt citationstecken, sneda tecken. Inledande citationstecken i indexläge, avslutande i exponentläge | Citatet inleds och avslutas med '99' |
‹ O › | Fransk citation Enkla gåsögon | Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt. Mellanslag mellan text och citationstecken. Används inte i Sverige |
« O » | Fransk citation Dubbla gåsögon | Inledande citationstecken vänstervänt, avslutande högervänt. Mellanslag mellan text och citationstecken. Används inte i Sverige |
›O‹ | Enkla gåsögon | Inledande citationstecken högervänt, avslutande vänstervänt. Förekommer även i Sverige |
»O« | Dubbla gåsögon | Inledande citationstecken högervänt, avslutande vänstervänt. Förekommer även i Sverige |
Källor |
Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler (2. upplagan, 5. tryckningen). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-04974-X
Vidare läsning |
- Strömquist, Siv: Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp, Morfem, Stockholm, 2013. Libris 13879413. ISBN 9789198092202.
Fotnoter |
^ Hellmark, Christer (2000). Typografisk handbok (4., omarb. och utvidgade utg.). Stockholm: Ordfront. Libris 8373848. ISBN 91-7324-792-8
^ Svenska skrivregler (2009) s. 202
^ Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter 8 (3. utökade utgåvan). Stockholm: Liber. 2008. ISBN 978-91-47-08460-9. ”I svensk text är inledande och avslutande tecken av tradition oftast riktade åt samma håll, med spetsen åt höger: »...», men det förekommer också att de är riktade mot varandra: »...«.”
^ Åberg, Gösta (2005). Handbok i svenska. Månpocket. sid. 130. ISBN 91-7001-008-0
^ ”British versus American style -- The Punctuation Guide”. www.thepunctuationguide.com. http://www.thepunctuationguide.com/british-versus-american-style.html. Läst 30 november 2016.