Pantheon
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Pantheon | |
Kyrka | |
 Pantheos ingångsfasad | |
| Län | Lazio |
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Församling | Santa Maria in Aquiro |
| Plats | Piazza della Rotonda |
| - koordinater | 41°53′55″N 12°28′36″Ö / 41.89861°N 12.47667°Ö / 41.89861; 12.47667 |
| Längd | 84 m |
| Bredd | 58 m |
| Höjd | 58 m |
| Stil | Romersk |
| Invigd | 609 efter Kristus (som kyrka) |
| GeoNames | 6619450 |
 Interiör | |
- För andra betydelser, se Pantheon (olika betydelser).
Pantheon (Πάνθειον, av grekiskans παν: "pan"="allt" och Θεός: "theos"="gud") är ett antikt tempel vid Piazza della Rotonda i Rom. Det var under antiken en helgedom åt alla gudar, och i senare tid minnestempel över Italiens stora män, bland andra konstnärerna Rafael och Annibale Carracci och kungarna Viktor Emanuel II och Umberto I.[1] Sedan 600-talet brukas Pantheon som en kyrka, Santa Maria ad Martyres. Kyrkan kallas emellanåt även för Santa Maria Rotonda.
Innehåll
1 Historik
2 Bildgalleri
3 Källor
3.1 Noter
4 Externa länkar
Historik |
Pantheon var ett tempel, som tillägnades "alla gudar", Det är en av de få antika byggnader, som har varit i funktion sedan det uppfördes, och är det antika Roms bäst bevarade byggnad.[2] Den nuvarande byggnaden uppfördes omkring 115–125 efter Kristus av kejsar Hadrianus och ersatte då, troligen med den arkitekturintresserade kejsarens medverkan,[1] en tidigare tempelbyggnad, som konsuln Marcus Vipsanius Agrippa hade låtit uppföra 27 före Kristus, Pantheon brukades sedan 600-talet som kyrka under namnet Santa Maria ad Martyres.
Få delar återstår av det ursprungliga templet byggt år 27 före Kristus, däribland portikens inskription:
” | M·AGRIPPA·L·F·COS·TERTIUM·FECIT | „ |
, utskrivet "M[arcus] Agrippa L[ucii] f[ilius] co[n]s[ul] tertium fecit", det vill säga "Marcus Agrippa, Lucius son, konsul för tredje gången, lät bygga detta".
Interiören domineras av den väldiga halvsfäriska kupolen, Dess diameter, liksom takhöjd, är omkring 43 meter. Det har en kassettindelning, en vidd och en rund ljusöppning i mitten, vilket ger rummet en storartad rymd och ljusverkan.[1]
År 609 efter Kristus fick påven Bonifatius IV byggnaden i gåva av den bysantinske kejsaren Fokas, Dess kupol var då sedan länge den största i västra Europa. Efter renässansen har byggnaden också använts som gravkyrka. Rafael och flera av Italiens kungar av huset Savojen har sina gravar i Pantheon.
Pantheon har under århundradenas gång inspirerat arkitekter, och många stadshus, universitet och bibliotek runt om i världen påminner därför om Pantheon.
Pantheons oculus, det vill säga kupolens ljusöppning, är omkring nio meter i diameter.[3]
Bildgalleri |
Kupolens interiör.
Pantheons kupol i stadsbilden.
Målning av interiören från cirka 1734 av Giovanni Paolo Pannini.
Pantheons portik med dess sexton korintiska kolonner.
Pantheons kupol
Sydöstra sidan av Pantheon Piazza della Minerva, 2006
Pantheon på natten
Pantheon 2013
Kupolen på natten
Pantheon exteriör
Pantheon interiör
Kung och fader till Italien
Källor |
Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5
- Macadam, Alta, Rome and Environs. ISBN 0-7136-2615-1 sidan 113-116
Noter |
- ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1978.
^ Italien (2010). ISBN 978-91-7425-045-9.
^ Ausenda 2002, s. 420
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Pantheon.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Pantheon.
