Plancks konstant
Kvantmekanik |
---|
Teori:
Tolkning:
Persongalleri |
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer. Dess värde är ungefär
h = 6,6261·10−34 Js [1][2]
Plancks konstant kan ses som en omvandlingsfaktor mellan frekvens och energi, speciellt för fotoner.
I kvantmekaniken används oftare Plancks konstant dividerad med 2π, och den har därför givits en egen beteckning
- ℏ=h2π{displaystyle hbar ={frac {h}{2pi }}}
där π är förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter (O/D). Konstanten ħ utläses "h-streck" och kallas ibland för Diracs konstant efter Paul Dirac.
ħ har enheter av rörelsemängdsmoment, och ban-rörelsemängdsmomentet i ett kvantmekaniskt system, mätt i förhållande till valfri axel, är alltid en heltalsmultipel av detta värde. Spinn är alltid en hel- eller halvtalsmultipel av ħ.
ħ förekommer också i Heisenbergs osäkerhetsprincip, och man kan därför säga att ħ är mer fundamental än h. ħ används även för att definiera olika typer av naturliga enhetssystem, däribland Planckenheterna, i vilka den har det numeriska värdet 1.
16 november 2018 beslutade BIPM att definiera om Plancks konstant med ett exakt värde. Den nya definitionen träder i kraft 20 maj 2019. Det nya värdet blir
h = 6,626 070 15·10−34 Js[3]
Typografi |
Unicode stöder ħ, som kan användas direkt eller via HTML-koden ℏ vilket syns i nyare webbläsare. I LaTeX används hbar
.
Se även |
- Schrödingers ekvation
- Heisenbergs osäkerhetsprincip
- Våg-partikeldualitet
Noter |
^ ”Planck constant”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?h.
^ ”Planck constant in eV s”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?hev.
^ ”On the revision of the SI”. https://www.bipm.org/en/measurement-units/rev-si/. Läst 10 januari 2019.
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|