Blindtarm
Blindtarmen, caecum eller cecum (latin för 'blind'), är en blint avslutande utbuktning av tarmen. Den ser ut på olika sätt hos olika djurarter.[1] Den avslutas hos människan av blindtarmsbihanget (appendix vermiformis). Inflammation i bihanget kallas appendicit och i dagligt tal ofta oegentligt "blindtarmsinflammation".
Blindtarm och bihang |
Människans blindtarm är den första, cirka 10[2] cm långa delen av tjocktarmen (intestinum crassum). Efter blindtarmen fortsätter tarmsystemet i grovtarmen (colon). Den mänskliga blindtarmen slutar blint nedåt, med ett mindre utskott som kallas blindtarmsbihanget eller blindtarmens maskformiga bihang[3] (appendix vermiformis, 'maskformigt bihang').[1]
Blindtarmsbihanget är cirka 1 cm brett och 10 cm långt,[4] men längden kan variera mellan 5 och 15 cm.[2] Hos människan är inte bihangets funktion tydligt klarlagd, men aktuella hypoteser säger att den fungerar som en reservoar för bakterier som kan komma till användning när den övriga tarmens bakterieflora skadas.[1]
I bihanget hos primater, gnagare och hardjur finns lymfvävnad,[1] där bland annat B-lymfocyter utvecklas och producerar antikroppar. B-lymfocyter utvecklas däremot huvudsakligen i andra delar av kroppen, vilket innebär att bihanget inte har någon avgörande betydelse för det lymfatiska systemet.
Hos fåglar finns oftast två små blindtarmar på tjocktarmen, medan kräldjur har en blindtarm. De flesta benfiskar har en mängd korta blindtarmar (pylorusbihang) som sitter i en krans mellan magsäcken och tarmen.[1]
Inflammation |
Inflammation i det maskformiga bihanget (appendicit), vilken ofta oegentligt kallas för blindtarmsinflammation,[1][4] drabbar cirka 7–8 procent av den svenska befolkningen. I de flesta fall opereras bihanget bort i dessa fall. Ofta ges preoperativ antibiotikabehandling mot tarmens normalflora. Ifall var eller pus påträffas under operationen kan även postoperativ antibiotikabehandling ges, vanligen cefalosporin och metronidazol. Utvärdering av vilka patienter som ska behandlas hur pågår fortfarande.[5]
Om inflammationen inte behandlas finns risk för brusten blindtarm eller bukhinneinflammation.[4]
Observera att man vid appendicit inte opererar bort blindtarmen utan dess bihang. Om själva blindtarmen blivit inflammerad och måste opereras bort, motsvarar detta närmast en form av stomioperation.
Källhänvisningar |
- ^ [a b c d e f] "blindtarm". NE.se. Läst 27 november 2014.
- ^ [a b] Numers, Herman von (2013-12-08): "Blindtarmsinflammation (appendicit)". Yle.fi. Läst 27 november 2014.
^ "Matsmältningsorganen". 1177.se. Läst 27 november 2014.
- ^ [a b c] "Blindtarmsinflammation". 1177.se. Läst 27 november 2014.
^ Wikstren, Åsa (2012-07-03): "Blindtarm botas med antibiotika". Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dagensmedicin.se. Läst 27 november 2014.
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||
