Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Scalopinae
Stjärnmullvad (Condylura cristata)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Äkta insektsätare Eulipotyphla
Familj	Mullvadsdjur Talpidae
Underfamilj	Scalopinae
Vetenskapligt namn
§ Scalopinae
Auktor	Gill, 1875
Släkten
Se text
Scalopus aquaticus
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Scalopinae är en underfamilj i familjen mullvadsdjur (Talpidae). De förekommer huvudsakligen i Nordamerika men en art lever i Asien.

Kännetecken |

Kroppen är cylindrisk med den för mullvadar typiska spetsiga nosen. De korta extremiteterna är anpassade för att gräva i marken. Pälsens färg varierar mellan ljusgrå, brunaktig och svart. Dessa mullvadsdjur når en kroppslängd mellan 10 och 19 centimeter samt en vikt mellan 40 och 170 gram.

Utbredning och levnadssätt |

De flesta arterna förekommer i mellersta och östra USA (inklusive Stilla havets kustlinje) samt i angränsande regioner av Kanada och Mexiko. Scapanulus oweni lever däremot i centrala Kina.

Dessa mullvadar skapar underjordiska gångsystem för att leta efter föda och som gömställen. Vanligen ligger tunnlarna tät under markytan men i kyliga regioner skapas gångar i djupare jordskikt. Arterna håller ingen vinterdvala och de kan vara aktiva på natten eller på dagen.

Födan utgörs av daggmaskar samt av insekter och deras larver. I viss mån äter de även underjordiska växtdelar. Dessa djur kännetecknas av en hög basalomsättning och de äter per dag mer föda än sin egen kroppsvikt.

Fortplantning |

Parningen sker vanligen under våren och honor parar sig bara en gång per år. Efter dräktigheten som varar i 4 till 6 veckor föder honan 2 till 5 ungar. Ungdjuren börjar efter en månad med fast föda och är några veckor senare fullvuxen. De blir könsmogna under följande våren. Livslängden uppskattas med upp till 6 år.

Systematik |

Underfamiljen delas i följande släktgrupper och släkten:

• Tribus Condylurini
  
  • 
    Stjärnmullvad (Condylura cristata) kännetecknas av en nos som är utformade som en stjärna
  
  


• Tribus Scalopini
  
  
  
  • 
    Scalopus aquaticus lever i östra Nordamerika, har en påfallande lång nos
  
  
  • 
    Parascalops breweri förekommer likaså i östra Nordamerika, den köttiga svansen är tät täckt med hår
  
  
  • 
    Scapanus är ett släkte med tre arter, finns i Nordamerika vid Stilla havet
  
  
  • 
    Scapanulus oweni är den enda asiatiska arten, den lever i centrala Kina, har en tjock svans med tät hårbeklädnad
  
  
  
  

Tidigare antogs att dessa djur är nära släktingar till tribus Talpini (med vanlig mullvad) som likaså gräver i jorden. Molekylärgenetiska undersökningar visade däremot att Talpini är närmare släkt med myskmöss som är mindre bra anpassade till ett underjordiskt levnadssätt. Troligen uppkom likheterna mellan Scalopinae och Talpini genom konvergent evolution.

Referenser |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 5 april 2010. med följande källor:

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.


• Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.