Xrfgtjtk

	Kerstin Ekman
	Kerstin Ekman vid Bokmässan i Göteborg 2011.;
Född	; 27 augusti 1933 (85 år); Risinge församling, Östergötland, Sverige;
Yrke	Författare
Nationalitet	; Sverige;
Språk	Svenska
Verksam	; 1959–
Make/maka	; Stig Ekman; (gift 1954–1966; skild); Börje Frelin; (gift sedan 1972)

Den här artikeln handlar om författaren Kerstin Ekman. För politikern, se Kerstin Ekman (politiker).

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Kerstin Lillemor Ekman, född Hjorth den 27 augusti 1933 i Risinge församling^[1]^[2] i Östergötland, är en svensk författare och ledamot av Samfundet De Nio, samt tidigare ledamot av Svenska Akademien 1978–2018.

Innehåll

1 Biografi

2 Bibliografi

3 Priser och utmärkelser

4 Filmatiseringar

5 Referenser
- 5.1 Noter
- 5.2 Tryckta källor

6 Vidare läsning

7 Externa länkar

Biografi |

Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm. Hon är dotter till fabrikör Ernst Hjorth och Anna Dahlgren.^[3] Hon flyttade till Uppsala 1952, blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1957 och var anställd vid Artfilm 1956–1959. Hon arbetade som lärare vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala 1966–1970.

Ekman var ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 15 sedan 1978 – den tredje kvinnan, efter Selma Lagerlöf och Elin Wägner. Sedan Salman Rushdie-affären 1989 deltog hon dock inte i Akademiens arbete. Hon uttryckte tidigt sin önskan att lämna Akademien och beviljades formellt utträde i maj 2018.^[4] Hon är ledamot av Samfundet De Nio sedan 1993. Hon var även medlem av De Nio mellan 1978 och 1986.

Åren 1974-83 skrev Kerstin Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Sviten fick vid nypubliceringen på 2000-talet samlingstiteln "Kvinnorna och staden".

I Katrineholm har en mindre park i centrum kallats Springkällan (förebilden till Springkällan som förekommer i Ekmans skrivande låg dock i parken ovanför Pingstkyrkan). Kulturhuset fick namnet "Ängeln" efter Änglahuset på Drottninggatan där Ekmans farmor bott. Det revs 1956.

1970 flyttade Ekman till Östersjäland utanför Härnösand och i början på 1980-talet till Valsjöbyn i Jämtland. Det norrländska landskapet, människorna och de förändringar som samhällets modernisering innebär blev ett viktigt tema i hennes författarskap, inte minst i romanen Händelser vid vatten från 1993 och trilogin Vargskinnet (Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter) där den sista romanen utkom 2003. I Vargskinnet skildras utvecklingen i en fjällby, Valsjöbyn, under 1900-talet.

Ekman promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1998. Den 6 oktober 2007 blev hon skoglig hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ekman promoverades med motiveringen en person som med fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog gett oss betraktelser som saknar motstycke. Det var första gången i modern tid som fakulteten för skogsvetenskap hedrat en författare. Hennes bok Hunden har översatts till och givits ut på älvdalska.

Kerstin Ekman installerades 1979 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala och senare också som hedersledamot i Norrlands nation.

Åren 1954 till 1966 var hon gift med historikern Stig Ekman^[3] (född 1930) och sedan 1972 med Börje Frelin (född 1936).^[5]

Bibliografi |

1959 – 30 meter mord (detektivroman)

1960 – Han rör på sig (detektivroman)

1960 – Kalla famnen (detektivroman)

1960 – Tärningen är kastad (filmmanus)

1961 – De tre små mästarna (detektivroman)

1962 – Den brinnande ugnen (detektivroman)

1963 – Dödsklockan (detektivroman) (film 1999 – se vidare filmen Dödsklockan)

1964 – Societetshuset (TV-serie)

1967 – Pukehornet (roman)

1970 – Menedarna (roman)

1972 – Mörker och blåbärsris (roman) (TV-pjäs 1980)

1974 – Häxringarna (roman, del 1 i tetralogin Kvinnorna och staden, tidigare kallad Vallmstasviten eller Katrineholmssviten)

1976 – Springkällan (roman, del 2 i tetralogin Kvinnorna och staden)

1977 – Vykort från Katrineholm (specialbok, julhälsning från Albert Bonniers Förlag, såldes ej i handeln)

1978 – Harry Martinson (Kerstin Ekmans inträdestal i Svenska Akademien)

1979 – Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden)

1983 – En stad av ljus (roman, del 4 i tetralogin Kvinnorna och staden)

1986 – Mine Herrar... (essä)

1986 – Hunden (film 2002)

1988 – Rövarna i Skuleskogen (roman)

1990 – Knivkastarens kvinna (lyrisk berättelse)

1993 – Händelser vid vatten (roman)

1994 – Rätten att häda (essä)

1996 – Gör mig levande igen (roman)

1999 – Guds barmhärtighet (roman, del 1 i trilogin Vargskinnet)

2000 – Urminnes tecken (roman)

2002 – Sista rompan (roman, del 2 i trilogin Vargskinnet)

2003 – Skraplotter (roman, del 3 i trilogin Vargskinnet)

2007 – Herrarna i skogen (essäer)

2009 – Mordets praktik (roman)

2011 – Se blomman (essäer)

2011 – Grand final i skojarbranschen (roman)

2013 – Jorun orm i öga (operalibretto)

2015 – Då var allt levande och lustigt (om Clas Bjerkander, Linnélärjunge, präst och naturforskare i Västergötland)

2018 – Gubbas hage (essäer)

Priser och utmärkelser |

1961 – Sherlock-priset för detektivromanen De tre små mästarna

1968 – Litteraturfrämjandets stipendiat

1972 – Tidningen Vi:s litteraturpris

1973 – Landsbygdens författarstipendium

1974 – BMF-plaketten för Häxringarna

1975 – Östersunds-Postens litteraturpris

1976 – Signe Ekblad-Eldhs pris

1977 – Litteraturfrämjandets stora romanpris

1980 – Mårbackapriset

1984 – Kellgrenpriset

1984 – Palmærpriset

1989 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris

1989 – Aniarapriset

1989 – Litteraturfrämjandets stora pris

1991 – Övralidspriset

1992 – Sixten Heymans pris

1993 – Augustpriset för romanen Händelser vid vatten

1993 – BMF-plaketten för Händelser vid vatten

1993 – Moa-priset

1993 – Bästa svenska kriminalroman för romanen Händelser vid vatten

1993 – Årets författare (SKTF)

1994 – Nordiska rådets litteraturpris för romanen Händelser vid vatten

1995 – Pilotpriset

1996 – Frödingstipendiet

1997 – Eyvind Johnsonpriset

1997 – Hedenvind-plaketten

1998 – Litteris et Artibus

2000 – Ivar Lo-priset

2003 – Augustpriset för romanen Skraplotter

2008 – Gerard Bonniers essäpris

2011 – Stora läsarpriset

2012 – Ivar Lo-Johanssons personliga pris

2012 – Bureuspriset

2012 – "Guldluppen" av Svenska Botaniska Föreningen^[6]

Filmatiseringar |

1960 – Tärningen är kastad

1963 – Societetshuset (TV-serie)

1999 – Dödsklockan

2003 – Hunden

2008 – Varg (filmen bygger på en episod ur "Skraplotter".)

Referenser |

Noter |

^ Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekman

^ Med ord som doftar skog naturskyddsforeningen, 12 november 2001

^ [a b] Ekman, Kerstin L, författarinna, Uppsala i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969 / s 230.

^ ”Utträde ur Svenska Akademien”. http://www.svenskaakademien.se/press/uttrade-ur-svenska-akademien. Läst 7 maj 2018.

^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917

^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 september 2012. https://web.archive.org/web/20120906132755/http://www.sbf.c.se/index.php?id=355. Läst 18 juli 2012.

Tryckta källor |

Schottenius, Maria (1992). ”Katrineholm och kvinnorna”. Att läsa världen (Göteborg, 1992): sid. 104-127. Libris 9224447

Schottenius, Maria (1992). Den kvinnliga hemligheten: en studie i Kerstin Ekmans berättarkonst. Stockholm: Bonnier. Libris 7148619. ISBN 91-0-055125-2 (inb.)

Vidare läsning |

Andersdotter, AnnSofi (2005). Det mörka våldet: spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris 9759185. ISBN 91-7139-683-7

Höglund, Ingrid (1983). Några aspekter på formelement, kvinnosyn samt livssyn i Kerstin Ekmans romaner "Häxringarna", "Springkällan" samt "Änglahuset". Göteborg: Univ. Libris 9219552

Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 9731947. ISBN 91-7018-534-4

Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar: bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 46. Uppsala: Svenska litteratursällskapet. Libris 10666062. ISBN 978-91-87666-32-2 (inb.)

Röster om Kerstin Ekman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i oktober 1992, Stockholm. Stockholm: ABF. 1993. Libris 8360218. ISBN 91-574-3815-3 (korr.)

Externa länkar |

Wikimedia Commons har media som rör Kerstin Ekman.
Bilder & media

Hotagens minne

Samfundet de Nio

Kerstin Ekman i Libris

Kerstin Ekman på Albert Bonniers Förlag

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

[1] Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekman

[2] Med ord som doftar skog naturskyddsforeningen, 12 november 2001

[vem69-3] [a b] Ekman, Kerstin L, författarinna, Uppsala i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969 / s 230.

[4] ”Utträde ur Svenska Akademien”. http://www.svenskaakademien.se/press/uttrade-ur-svenska-akademien. Läst 7 maj 2018.

[bef1990-5] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917

[6] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 september 2012. https://web.archive.org/web/20120906132755/http://www.sbf.c.se/index.php?id=355. Läst 18 juli 2012.

搜尋此網誌

Xrfgtjtk

Kerstin Ekman