Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Örebro universitet
Universitetets logga på Novahusets framsida.
Engelska: Örebro University
Motto	Dulce est Sapere[1]
Motto på svenska	Ljuvt är att veta
Grundat	1977 (högskola) 1999 (universitet)
Ägandeform	Statligt
Rektor	Johan Schnürer[2]
Lärarkår	520 (2018)[3]
Admin. personal	430 (2018)[3]
Studerande	15,100 (2018)[3]
Doktorander	400 (2018)[3]
Säte	Örebro, Sverige
Medlemskap	SUHF, EUA
Webbplats	www.oru.se

Örebro universitet (ORU) är ett svenskt statligt universitet i Örebro i Örebro län. Högre studier började ges i Örebro under 1960-talet, då Kungliga Tekniska högskolan samt Uppsala universitet hade campus i Örebro. Ett eget lärosäte i Örebro grundades 1977, och var en högskola fram tills man erhöll status som universitet 1999. I den egenskapen invigdes det den 6 februari 1999 av dåvarande statsminister Göran Persson.^[3]

Nuvarande rektor är Johan Schnürer, tidigare professor i mikrobiologi vid SLU i Uppsala.^[4] Styrelseordförande är Olivia Wigzell.^[5]

Universitetets två mest sökta utbildningsprogram är jurist och läkare. Lärosätet erbjuder även utbildningsprogram för att bli bland annat civilekonom, civilingenjör, psykolog, socionom, sjuksköterska, lärare och biomedicinsk analytiker. Utöver detta erbjuds olika kandidatprogram inom exempelvis personalvetenskap, offentlig förvaltning, samhällsplanering, systemvetenskap och idrott. Till universitetet hör även en musikhögskola samt en restaurang- och hotellhögskola.^[6] Universitetets juristprogram var Sveriges 10:e mest sökta utbildning 2018.^[7]

Universitetet är en av de med högst söktryck i Sverige^[5][8] och rankas som ett av landets främsta lärosäten. Det rankas som ett av de 351–400 främsta lärosätena i världen^[9] och det 175:e främsta i Europa i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018. Universitetet rankas även på 62:a plats av de 150 bästa unga (under 50 år) universiteten i världen.^[10]

Historia |

Högskolan i Örebro |

År 1977 bildades dåvarande Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av flera lärosäten: Socialhögskolan och den tidigare till Uppsala universitet knutna universitetsfilialen (båda tillkomna 1967), vidare Gymnastik- och Idrottshögskolan, grundad 1966 samt det sedan gammalt i Örebro etablerade förskollärarseminariet. År 1978 inlemmades även Örebro Musikpedagogiska institut. Vid denna tid var Högskolan i Örebro landets största högskola som inte hade universitetsstatus. Under 1980-talet utvecklades de tekniska ämnena och under 1990-talet tillkom Campus Grythyttan med undervisning och forskning inom ämnet måltidskunskap och värdskap. År 1995 inkorporerades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. År 2000 inrättades en institution för de naturvetenskapliga ämnena.

Ombildningen till universitet och vidare utveckling |

Högskolan i Örebro ombildades till universitet 1999 genom ett regeringsbeslut. Vid samma tillfälle ombildades även högskolorna i Karlstad och Växjö till universitet. Högskoleverket hade i sitt underlag till besluten rekommenderat att högskolorna i Växjö och Örebro inte skulle ges universitetsstatus men regeringen valde att gå emot verkets rekommendation, ett beslut som då blev starkt kritiserat. Efter den fortsatta diskussionen om bedömargruppers roll och efter tillkomsten av Mittuniversitetet 2005 har dock denna debatt avstannat, bland annat också med hänsyn till universitetsbegreppets mycket vida tillämpning i ett internationellt perspektiv, till exempel i USA och Storbritannien.

Vägledande i den fortsatta utvecklingen för universitetet är dess vision fram till år 2016. I Örebro universitets Vision 2016 står bland annat: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla.
Örebro universitet kännetecknas av:

• professionsinriktade utbildningar som tillhör landets bästa


• internationellt framgångsrik forskning


• aktiva studenter och medarbetare med höga förväntningar


• kreativ kunskapsutveckling mellan lärare och studenter


• dynamisk samverkan med samhälls-, närings- och kulturliv

I samma dokument finns även universitetets övergripande mål och strategier, uppdelade i områdena Utbildning, Forskning, Samverkan och innovation, samt Den attraktiva studie- och arbetsplatsen.

Av Högskoleverkets årsrapport 2012 för Sveriges universitet och högskolor framgår att antalet studenter vid Örebro universitet höstterminen 2010 var drygt 12.000, av vilka drygt 60 procent studerade inom det juridiskt/samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Omkring 20 procent av studenterna hade valt humanistiska ämnen. Läsåret 2010/11 avlades 2.190 examina inom grundutbildningen. Samma läsår fanns det vid universitetet 440 doktorander och 61 doktorsexamina blev avlagda.^[11]

Organisation |

Universitetsstyrelsen |

Universitetsstyrelsen är universitetets högst beslutande organ. Styrelsen består av rektor, tre lärare och tre studenter samt åtta ledamöter som är utsedda av regeringen. Enligt högskolelagen skall universitetsstyrelsen ha "inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs". Fackliga representanter som företräder de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Universitetsledningen |

Under Universitetsstyrelsen finns Universitetsledningen som består av rektor, prorektor, universitetsdirektören och ordföranden för Örebro studentkår. Universitetsledningens uppdrag är att operativt genomföra de beslut som Universitetsstyrelsen har fattat.

Fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden (LUN) |

Till universitetets centrala ledning hör även tre fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden. Nämndernas uppdrag är att planera, stödja och följa upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Nämndernas sammansättning, ansvarsområden och uppgifter fastställs av styrelsen och rektor. Utöver fakultetsnämnderna finns Lärarutbildningsnämnden (LUN), en samlad organisation för beslut, bedömning och beredning av frågor som gäller lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

• Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.


• Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.


• Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskap och medicin samt för utbildning inom Institutionen för läkarutbildning.


• Lärarutbildningsnämnden (LUN). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Fakultetsnämnderna och LUN utses för en period om tre år. Aktuell mandatperiod för nämnderna sträcker sig till och med 2018-12-31 och för LUN till och med 2016-12-31.

Institutioner |

Grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och det mesta av forskningen vid Örebro universitet är organiserad i åtta institutioner. Institutionernas ledningar styr tillsammans med fakultetsnämnderna och rektor verksamheten vid universitetet.

• Handelshögskolan


• Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap


• Hälsovetenskaper


• Juridik, psykologi och socialt arbete


• Medicinska vetenskaper


• Musikhögskolan


• Naturvetenskap och teknik


• Restaurang- och hotellhögskolan

Campus |

Campus Örebro |

Universitetet, vars huvudcampus är beläget i stadsdelen Almby i sydöstra Örebro, cirka fyra kilometer från stadens centrum, består av ett flertal byggnader: Entréhuset, Långhuset, Teknikhuset, Novahuset, Forumhuset, Gymnastikhuset, Prismahuset och Musikhögskolan. Under 2008 invigdes Bilbergska huset som inrymmer de naturvetenskapliga ämnena och deras grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Utöver dessa byggnader finns även Universitetsbiblioteket samt Kårhuset dit studentkårens verksamhet är förlagd. Östra Marks herrgård, som ligger i utkanten av campus, fungerar som konferenslokal. I närheten av campus ligger Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält.

Universitetet har även campusfilialer i Grythyttan och Karlskoga.

Restaurang- och hotellhögskolan |

Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) finns sedan 1993 i Campus Grythyttan i Måltidens hus i Norden, Kärnhuset, samt Hälsans hus. Krögaren Carl Jan Granqvist var en av de som ansvarade för att bygga upp detta campus. På Campuset inryms förutom föreläsningssalar och administration även universitetsbibliotek, sensoriklaboratorium, samt mikrobiologiskt laboratorium. Ämnesområdet som studeras vid institutionen är måltidskunskap och värdskap och ges i form av fyra kandidatprogram med inriktningar inom hotell, restaurang, måltid och dryck. De fyra programmen är Hotell & Värdskap, Kulinarisk Kock och Måltidskreatör, Sommelier och Måltidskreatör och Måltidsekologprogrammet. De tre förstnämnda programmen har sin utbildning på Campus Grythyttan. Måltidsekologprogrammet har halva sin studietid belagd på Örebro universitet och resterande på Campus Grythyttan.

Det finns också forskningsverksamhet inom måltidskunskap. De tre definierade programområdena heter Hälsosam, säker och hållbar måltid, Måltiden i samhällsrummet samt Måltid som upplevelse och estetisk gestaltning.

Campuset ligger i Hällefors kommun i Bergslagen, 7 mil från Örebro.

Campus Alfred Nobel |

Campus Alfred Nobel är ett regionalt campus med sin verksamhet placerad i Karlskoga. Utbildningarna vid campus Alfred Nobel präglas av en fokusering på den yrkesroll som studierna leder till. Alla utbildningar ges och planeras i samarbete mellan universitet, kommun och näringsliv. Med universitetsbibliotek, föreläsningssalar, mediastudio, datorsalar och grupprum samlade under ett tak finns allt du behöver för framgångsrika studier.

Vid Campus Alfred Nobel finns även Forskningscentrum MoS, Modellering och Simulering, där doktorander forskar kring scenariosimulering och produkt/processimulering inom områdena naturvetenskap, teknik och beteendevetenskap.

Campus USÖ |

Campus USÖ är belägen i anslutning till Universitetssjukhuset Örebro. Ledningen för Institutionen för medicinska vetenskaper finns där och läkarstudenter har sin utbildning där redan från termin ett. I bottenvåningen finns det gemensamma medicinska biblioteket för universitetet och sjukhuset och en restaurang; dessutom finns det bland annat föreläsningssalar, laboratorier och grupprum. Campus USÖ invigdes officiellt 2014.

Utbildningar |

Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå |

Örebro universitet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Universitetet erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. Universitetet har nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringsliv, landsting, kommuner och organisationer i regionen.

Örebro universitet hör till de svenska universitet som erbjuder flest professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som utöver en akademisk examen även ger en viss yrkeslegitimation. Det är högt söktryck på professionsutbildningar både vid Örebro universitet och nationellt.^[12] De fyra populäraste och mest sökta utbildningsprogrammen i Örebro – jurist, läkare, psykolog och socionom, är professionsutbildningar. Skolan erbjuder även professionsutbildningar för att bli civilekonom, civilingenjör, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, specialistsjuksköterska, biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, audionom, förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare och specialpedagog.^[6][13]

Utöver de olika professionsutbildningarna erbjuder skolan flera olika kandidatprogram på grundnivå och magister- och masterprogram på avancerad nivå. Det finns kandidaprogram i filmvetenskap, företagsekonomi, idrott med tränarinriktning, kemi med inriktning forensik, kriminologi, matematik, medie- och kommunikationsvetenskap, musik, nationalekonomi, personalvetenskap, rättsvetenskap med internationell inriktning, samhällsplanering, statistik, statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning, sociologi, systemvetenskap och som sommelier.^[6][14] Skolan erbjuder även fristående kurser i exempelvis historia, litteraturvetenskap, engelska, retorik och pedagogik.^[15]

Bland de 80 mest sökta utbildningarna i Sverige 2017 var 10 procent från Örebro universitet, vilket var näst högst av samtliga lärosäten (efter Lunds universitet, som hade 12,5 procent av topp 80-utbildningarna).^[5] Utbildningsprogrammen i Örebro som fanns med bland de 80 mest sökta var juristprogrammet, läkarprogrammet, socionomprogrammet, psykologprogrammet, kriminologprogrammet, civilekonomprogrammet, personalvetarprogrammet och ekonomiprogrammet.^[5]

Juristprogrammet |

Örebro universitet har erbjudit juristprogrammet, som leder fram till en juristexamen, sedan hösten 2005. Tidigare fanns enbart ett rättsvetenskapligt kandidatprogram, som startade 1992. Båda programmen ges vid institutionen JPS.^[16] Något som skiljer Örebros juristprogram från juristprogram vid andra lärosäten (programmet ges även i Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Umeå och Karlstad) är dess fokus på retorik med retoriklärare som är med i undervisningen.^[17]

Sedan starten 2005 har juristprogrammet varit universitetets mest söka utbildningsprogram. Under senare år har programmet i Örebro haft ungefär 4,800 sökande varje höst, vilket gör programmet till ett av de populäraste i Sverige.^[6] År 2018 var juristprogrammet i Örebro det 10:e mest sökta utbildningsprogrammet i Sverige. Detta är rekord för en utbildning i Örebro.^[7]

Läkarprogrammet |

Örebro universitet har erbjudit läkarprogrammet, som leder fram till en läkarexamen, sedan våren 2011. Utbildningen sker i samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) och undervisningen bedrivs vid Campus USÖ. Efter juristprogrammet är läkarprogrammet universitetets mest sökta utbildningsprogram.^[6]

Beslutet som gav Örebro rätt att utfärda läkarexamen togs den 30 mars 2010 av Högskoleverket. Vid ett informationsmöte på USÖ samma dag förklarade Tobias Krantz, dåvarande högskole- och forskningsminister, att regeringen beviljar Örebro universitet tillstånd att starta läkarutbildningen.^[18]

Forskarutbildning |

Vid Örebro universitetet anordnas utbildning på forskarnivå i 30 ämnen inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa samt samhällsvetenskap och humaniora.
Utbildningen bedrivs med bas i respektive forskarutbildningsämne.

Forskarskolor |

I vissa fall är utbildningen organiserad som forskarskolor med tematiskt inriktade studier. Forskarskolorna har ofta sin hemvist i starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Forskarskolorna vid Örebro universitet samarbetar i flera fall med andra lärosäten.

Forskning |

Forskningsämnen |

Örebro universitet har en bred forskningsbas och bedriver forskning av hög internationell klass inom 36 olika ämnen, fördelade över vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, och teknik.

Forskningsmiljöer |

Forskningsmiljöerna vid Örebro universitet är strukturerad fakultetsnämndsvis.

• Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.


• Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.


• Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för medicinska vetenskaper.


• Centrum för lärarutbildning (CFL). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Centralt ges skriftserien Acta Universitatis Orebroensis ut av universitetet.^[19]

Studentkåren |

Örebro studentkår är äldre än både Örebro universitet och Högskolan i Örebro. Den bildades i oktober 1963 för att ”bättre kunna tillvarataga elevernas intressen”. Eleverna i detta fallet var studenterna på den regionala teknologie och filosofie magister-utbildningen i Örebro. Under många år hade studentkåren säte i Högströmska gården vid Olaigatan.

Örebro studentkår publicerar en tidning som heter Lösnummer. På den tid Socialhögskolan hade en egen studentkår, vilket var fallet i flera år efter sammanslagningen med den övriga högskolan 1977, hette dess tidning Pettersson.

Ranking |

Internationella rankingar |

Sedan 2015 rankas Örebro universitet bland de 351–400 främsta lärosätena i världen, av totalt cirka 20,000 lärosäten, i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten. År 2017 rankades universitetet även på 175:e plats i Europa.^[10]

År 2016 kom Örebro universitet på 63:e plats i Times Higher Educations ranking av världens 150 främsta unga universitet (universitet som är under 50 år).^[20] År 2018 rankades universitetet på 62:a plats i samma mätning.^[10]

Ämnesspecifika rankingar |

I en undersökning utförd av Läkarförbundet 2016 där nyexaminerade läkare intervjuades, rankades Örebros läkarprogram som det främsta i Sverige vad gäller att förbereda läkarstudenterna för yrkeslivet som praktiserande läkare.^[21]

I Uranks ranking 2013 av svenska universitet inom olika ämnesområden placerade sig Örebros juristprogram på tredjeplats inom ämnet juridik, efter juristprogrammen vid Lunds universitet och Uppsala universitet.^[22]

Partneruniversitet |

Skolan har utbytesavtal med ett antal utländska lärosäten där studenterna kan läsa utbytesterminer. Nedan följer några partneruniversitet till Örebro universitet.^[23]

Europa |

Land	Lärosäte	Stad
Belgien	Université Libre de Bruxelles	Bryssel
Belgien	Université de Liège	Liège
Danmark	Köpenhamns universitet	Köpenhamn
Finland	Helsingfors universitet	Helsingfors
Frankrike	Université Panthéon-Assas	Paris
Frankrike	Toulouse Business School	Toulouse
Frankrike	Kedge Business School	Marseille, Bordeaux
Irland	University College Cork	Cork
Island	Islands universitet	Reykjavik
Italien	La Sapienza	Rom
Kroatien	Zagrebs universitet	Zagreb
Luxemburg	Université du Luxembourg	Luxemburg
Nederländerna	Universitetet i Maastricht	Maastricht
Nederländerna	Erasmusuniversitetet i Rotterdam	Rotterdam
Norge	Universitetet i Oslo	Oslo
Schweiz	Zürichs universitet	Zürich
Spanien	Universidad Complutense de Madrid	Madrid
Spanien	Barcelonas universitet	Barcelona
Storbritannien	Aston University	Birmingham
Storbritannien	Heriot-Watt University	Edinburgh
Storbritannien	Oxford Brookes University	Oxford
Tyskland	Freie Universität Berlin	Berlin
Tyskland	RWTH Aachen	Aachen
Tyskland	Universität Hamburg	Hamburg
Ungern	Budapesti Corvinus Egyetem	Budapest
Österrike	Universität Graz	Graz

Övriga världen |

Land	Lärosäte	Stad
Australien	La Trobe University	Melbourne
Japan	Kansai Gaidai University	Osaka
Kanada	University of Calgary	Calgary
Kanada	University of Victoria	Victoria
Kina	University of Hong Kong	Hongkong
Kina	Shanghai University of Finance and Economics	Shanghai
Singapore	Nanyang Technological University	Singapore
Sydkorea	Konkuk University	Seoul
Taiwan	National Sun Yat-sen University	Kaohsiung
USA	Lesley University	Cambridge
USA	Arizona State University	Tempe
USA	Washburn University	Topeka

Rektorer |

Rektorer för utbildninganstalter före 1977 |

• Socialhögskolan i Örebro, 1969–1977: Sven-Ola Lindeberg (därefter prorektor vid Högskolan i Örebro), statsvetare
  


• Gymnastik- och idrottshögskolan, 1966–?: Börje Tolgfors
  

Rektorer för Högskolan i Örebro |

• 1977–1978: Thore Hammarland, ekonomisk historiker
  


• 1978–1982: Stefan Björklund, statsvetare
  


• 1983–1989: Anders Stening (därefter vice universitetskansler), jurist, TV-kommentator vid Christer Pettersson-rättegången
  


• 1990–1999: Ingemar Lind, matematiker
  

Rektorer för Örebro universitet |

• 1999–2008: Janerik Gidlund, statsvetare
  


• 2008–2016: Jens Schollin, pediatriker
  


• 2016– : Johan Schnürer, professor i mikrobiologi
  

Kända alumner |

Bland skolans alumner finns en rad kända namn inom olika discipliner.

• 
  Lars Adaktusson, journalist och politiker för Kristdemokraterna.


• 
  Berit Behring, företagsledare och vd för Danske Bank i Sverige (2017–).


• 
  Stefan Borsch, sångare i Vikingarna.


• 
  Johan Dennelind, affärsman och vd för Telia (2013–).


• 
  Marika Domanski Lyfors, förbundskapten för Sveriges damlandslag i fotboll (1996–2005).


• 
  Lars Joel Eriksson, publisher/vd för Skånska Dagbladet (C).


• 
  Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare och förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll (2001–2006).


• 
  Matilda Ernkrans, riksdagsledamot för Socialdemokraterna (2006–).


• 
  Fredrick Federley, riksdagsledamot för Centerpartiet (2006–).


• 
  Britt Hansson, företagsledare.


• 
  Chris Härenstam, kommentator på SVT.


• 
  Mats Jansson, företagsledare och vd för SAS (2007–2010).


• 
  Hans Karlsson, Sveriges arbetsmarknadsminister (2002–2006).


• 
  Ulrika Knape, simhoppare och OS-medaljör 1972 och 1976.


• 
  Julia Kronlid, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (2010–) och vice partiledare.


• 
  Sofia Larsen, riksdagsledamot för Centerpartiet (1998–2010) och förbundsordförande för Jusek (2011–).


• 
  Jon Mankell, filmproducent.


• 
  Pernilla Månsson Colt, programledare.


• 
  Rickard Olsson, programledare.


• 
  Göran Persson, Sveriges statsminister (1996–2006).


• 
  Elisabeth Svantesson, Sveriges arbetsmarknadsminister (2013–2014).


• 
  Sten Tolgfors, Sveriges försvarsminister (2007–2012).

Den mest kända före detta studenten är kanske förre statsministern Göran Persson. När universitetet 2005 beslöt att promovera honom till hedersdoktor i medicin uppstod en omfattande debatt, bland annat med hänsyn till motiveringen "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor". Kritik framfördes mot motiveringens ordval i relation till historiken kring universitetets tillkomst.

Kända forskare och lärare |

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Örebro universitet

• 
  Erik Amnå, professor i statskunskap, huvudsekreterare i Demokratiutredningen.


• 
  Gunnela Björk, docent i historia.


• 
  Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i måltidskunskap och värdskap.


• 
  Fuat Deniz, lektor i sociologi, mördad på Campus i december 2007.


• 
  Janerik Gidlund, f.d. rektor, statsvetare.


• 
  Lars Gustafsson, professor i litteraturvetenskap.


• 
  Anna G. Jónasdóttír, professor emerita i genusvetenskap, fil.dr. i statsvetenskap.


• 
  Larsåke Larsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.


• 
  Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, deltog i Demokratiutredningen.


• 
  Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus i historia.


• 
  Annina H. Persson, professor i civilrätt.


• 
  Godfried Roomans, professor i biomedicin med inriktning anatomi och cellbiologi.


• 
  Richard Tellström, lektor i måltidskunskap och värdskap.


• 
  Claes Zettermarck, lektor i juridik.


• 
  Josef Zila, professor i straffrätt.


• Bo Jonsson, fil. dr. i statskunskap, prefekt, doktorerade på LKAB:s förstatligande


• Ingemar Elander, fil. dr. i statskunskap


• Stig Montin, fil. dr. i statskunskap


• Björn Söderfeldt, fil. lic. i statskunskap, fil. dr. i socialmedicin


• Monica Johansson, fil. lic. i sociologi


• Risto Liljeqvist, universitetslektor i kommunal ekonomi, en av grundarna av Miljöpartiet de gröna
  

Bildgalleri |

• 
  

  

  
  

  
  

  Novahuset, sett från universitetets framsida
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Poolen på Campus
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Novahuset på natten
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Novahusets baksida
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Teknikhuset
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Prismahuset
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Musikhögskolan
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Måltidens hus på Campus Grythyttan
  

  
  

  
  

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ ”Det är en lust att lära”. kapitan.se. Läst 20 juli 2018.
   


2. 
   ^ Universitetsledning Örebro Universitet
   


3. ^ [a b c d e] ”Fakta om universitetet”. oru.se. Läst 20 juli 2018.
   


4. 
   ^ Johan Schnürer ny rektor i Örebro SLU.se 3 juni 2016
   


5. ^ [a b c d] ”Årsredovisning 2017, Örebro universitet” Arkiverad 22 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
   


6. ^ [a b c d e] "Hård konkurrens till starka professionsutbildningar". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
   


7. ^ [a b] "Statistik HT 18: Totalt antal sökande". UHR. Läst 20 juli 2018.
   


8. 
   ^ Bland de 80 mest sökta utbildningarna i Sverige 2017 var 10 procent från Örebro universitet, vilket var näst högst av samtliga lärosäten (efter Lunds universitet, som hade 12,5 procent av topp 80-utbildningarna).
   


9. 
   ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
   


10. ^ [a b c] "Rankings: Örebro University". Times Higher Education. Läst 20 juli 2018.
    


11. 
    ^ ”Universitet & Högskolor; Årsrapport 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120805200453/http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80003121/1210R-universitet-hogskolor-arsrapport.pdf. 
    


12. 
    ^ ”Statistik över högre utbildning”. UHR. Läst 20 juli 2018.
    


13. 
    ^ ”Örebro universitet får civilingenjörsutbildning”. SVT. Läst 20 juli 2018.
    


14. 
    ^ ”ÖRU: Program”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
    


15. 
    ^ ”ÖRU: Kurser”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
    


16. 
    ^ ”Rättsvetenskapliga programmet firar 25 år”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
    


17. 
    ^ ”Vi stör en jurist”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
    


18. 
    ^ Högskoleverket^{[död länk]}
    


19. 
    ^ ”LIBRIS - Acta Universitatis Orebroensi...” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/10188028. Läst 21 april 2018. 
    


20. 
    ^ Harradine, Linda (7 april 2016). "Örebro universitet rankat bland världens främsta unga universitet". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
    


21. 
    ^ ”Läkarutbildningen i Örebro bäst i Sverige”. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
    


22. 
    ^ ”Rankning av Sveriges universitet och högskolor”. Urank. Läst 21 juli 2018.
    


23. 
    ^ ”Sökportal för utbytesplatser”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
    

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Örebro universitet.
  Bilder & media
  
  


• Örebro universitets webbplats


• Örebro universitetsbiblioteks webbplats


• Örebro studentkårs webbplats


• Lösnummer, Örebro Studentkårs tidning

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Statliga högskolor och universitet i Sverige Universitet Uppsala universitet · Lunds universitet · Göteborgs universitet · Stockholms universitet · Umeå universitet · Linköpings universitet · Karolinska institutet · Kungl. Tekniska högskolan · Luleå tekniska universitet · Karlstads universitet · Linnéuniversitetet · Örebro universitet · Mittuniversitetet · Malmö universitet · Sveriges lantbruksuniversitet Högskolor Blekinge tekniska högskola · Försvarshögskolan · Gymnastik- och idrottshögskolan · Högskolan i Borås · Högskolan Dalarna · Högskolan i Gävle · Högskolan i Halmstad · Högskolan Kristianstad · Högskolan i Skövde · Högskolan Väst · Konstfack · Kungliga Konsthögskolan · Kungliga Musikhögskolan i Stockholm · Mälardalens högskola · Stockholms konstnärliga högskola · Södertörns högskola