En spelfilm är en film som är baserad på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar som genomförs av skådespelare.[1] Spelfilm står i motsats till dokumentärfilm och animerad film. Ibland används den engelska termen live-action, för att betona den senare distinktionen.
Spelfilmer brukar vanligen delas in i genrer som actionfilm, komedifilm, dramafilm och äventyrsfilm. Förutom dokumentärfilmer och animerade filmer räknas inte heller pornografiska filmer och inspelade scenframträdanden som spelfilmer.
Det engelska begreppet feature film, långfilm, används om filmer över en viss bestämd längd (ofta 40 minuter). Ursprungligen var begreppet smalare, och avsåg en längre spelfilm med jämförelsevis hög budget, som var avsedd att visas som huvudnummer i en biografvisning. En sådan spelfilm kunde i så fall visas tillsammans med en B-film, som hade lägre budget.
Innehåll
1Distribution av spelfilm
2Centra för spelfilmsproduktion
3Se även
4Källhänvisningar
5Externa länkar
Distribution av spelfilm |
Spelfilmer med hög budget kommer i allmänhet först ut på biograf, sedan på video (som Blu-ray och DVD) och sist på TV. En film som spelas in för att sändas i TV redan från början brukar kallas TV-film.
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
