1968
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
1968 – MCMLXVIII 50 år sedan
| |
År 1965 | 1966 | 1967 1968 1969 | 1970 | 1971 | |
Årtionde 1940-talet | 1950-talet 1960-talet 1970-talet | 1980-talet | |
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV | |
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport | |
Teknik och vetenskap Vetenskap | |
Andra tideräkningar | |
Gregorianska kalendern | 1968 MCMLXVIII |
Ab urbe condita | 2720 |
Armeniska kalendern | 1417 ԹՎ ՌՆԺԷ |
Assyriska kalendern | 6718 |
Bahaikalendern | 124–125 |
Bengaliska kalendern | 1375 |
Berberkalendern | 2918 |
Brittiskt regeringsår | 16 Eliz. 2 – 17 Eliz. 2 |
Buddhistisk kalender | 2512 |
Burmesiska kalendern | 1330 |
Bysantinska kalendern | 7476–7477 |
Koptiska kalendern | 1684–1685 |
Erianska kalendern | 3134 |
Etiopiska kalendern | 1960–1961 |
Judiska kalendern | 5728–5729 |
Vikram Samvat | 2024–2025 |
Sakakalendern | 1890–1891 |
Kaliyuga | 5069–5070 |
Holocen kalender | 11968 |
Nri-Igbo | 968–969 |
Persiska kalendern | 1346–1347 |
Muslimska kalendern | 1387–1388 |
Nengō (Japan) | Shōwa 43 (昭和43年) |
Nordkoreanska kalendern | 57 |
Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 13 dagar |
Koreanska kalendern | 4301 |
Minguokalendern | ROC 57 民國57年 |
Thailändsk kalender | 2511 |
Unixtid |
1968 (MCMLXVIII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Årtalet används ofta som symbol för en vid denna tid inledd radikalisering av samhällsdebatten. För mer information om vissa relaterade händelser under våren 1968, se Majrevolten i Sverige, Majrevolten och 68-vänstern.
Innehåll
1 Händelser
1.1 Januari
1.2 Februari
1.3 Mars
1.4 April
1.5 Maj
1.6 Juni
1.7 Juli
1.8 Augusti
1.9 September
1.10 Oktober
1.11 November
1.12 December
1.13 Okänt datum
2 Födda
3 Avlidna
4 Nobelpris
5 Litteratur
6 Referenser
6.1 Fotnoter
7 Externa länkar
Händelser |
Januari |
1 januari
- I Sverige byter Ecklesiastikdepartementet namn till Utbildningsdepartementet.[1]
- I Sverige uppgår Stockholms stad i Stockholms län.[2]
Medicinalstyrelsen slås samman med Socialstyrelsen under det senare namnet.
- I Sverige byter Ecklesiastikdepartementet namn till Utbildningsdepartementet.[1]
9 januari – Före detta stridsflygaren John Gorton blir Australiens premiärminister.
13 januari – Johnny Cash spelar in albumet At Folsom Prison i Folsom State Prison, Kalifornien, USA.
15 januari – 231 personer dödas och 261 skadas vid en jordbävning på Sicilien.[3]
21 januari – Ett amerikanskt bombflygplan störtar vid Thulebasen, Grönland och flygplanets vätebomber splittras och avger radioaktiv strålning.[4]
27 januari
- Franska u-båten Minérve försvinner utanför Toulon, 52 personer omkommer.[5]
- Israeliska u-båten Draken förliser i östra Medelhavet, 69 personer omkommer.[5]
- Franska u-båten Minérve försvinner utanför Toulon, 52 personer omkommer.[5]
29 januari – Under anlagd brand i ett oljeraffinaderi i en av Paris förorter exploderar två oljecisterner och olja rinner ut i avloppen.[4]
31 januari – Nordvietnam inleder den så kallade Têt-offensiven.
Februari |
1 februari – Saigons polischef Nguyễn Ngọc Loan avrättar Nguyễn Văn Lém på öppen gata. Händelsen fotograferas av Eddie Adams.
6 februari – De 10:e olympiska vinterspelen invigs i ett snöfattigt Grenoble i Frankrike, med deltagare från 37 länder.[6]
14 februari – I Sverige visar koncentrationsutredningen att huset Wallenberg och 14 andra familjer bestämmer över 200 svenska storföretag med sammanlagt 500 000 anställda.[7]
21 februari – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskva-ambassadör och håller ett tal där USA kritiseras för sin krigföring i Indokina.[6] Olof Palme hävdar i sitt tal att kriget är ett hot mot demokratin.[7]
28 februari – Staden Auroville grundas i sydöstra Indien med stöd av Unesco.
Mars |
8 mars – USA kallar hem sin ambassadör William Womack Heath i Sverige med anledning av Olof Palmes demonstration.[1]
11 mars – Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken – en film i blått har premiär.
16 mars – Amerikanska soldater massakrerar invånarna i byn My Lai i Song My-distriktet.[6]
19 mars – Sveriges regering föreslår femdagarsveckor i Sveriges skola från höstterminen 1968,[1] beslut fattas i Sveriges riksdag senare under året. Flera svenska kommuner har redan infört det, men nu skall den omfatta hela Sverige.[7]
25 mars – Stefan Jarls och Jan Lindqvists dokumentärlångfilm Dom kallar oss mods har premiär.[1]
April |
4 april – Martin Luther King blir ihjälskjuten i Memphis, Tennessee, den misstänkte mördaren James Earl Ray grips i London.[6]
8 april – Tjeckoslovakiens nya regering och kommunistpartiets ledare Alexander Dubček lovar omfattande demokratiseringar och ett närmande till väst.[8]
20 april – 122 personer omkommer då ett sydafrikanskt flygplan störtar över Windhoek, Sydvästafrika.[5]
24 april – Mauritius blir medlem i FN.
29 april – Radikala lundastudenter bränner för första gången sina studentmössor i protest.
Maj |
3 maj
Våldsamma oroligheter utbryter i Paris bland socialistiskt sinnade studenter.[6]
- På grund av rasåtskillnaden i Rhodesia ställer demonstranter till kravaller vid en Davis Cup-match i Båstad mellan Sverige och Rhodesia, vilken stoppas.[6]
Artur Lundkvist väljs in i Svenska Akademien.[9]
8 maj – Sveriges regering beslutar att 110 km/h skall vara högsta hastighet på svenska motorvägar.[1]
10 maj – Fackföreningar i Frankrike proklamerar generalstrejk i solidaritet med de revolterande studenterna, och oroligheterna sprids snart runtom i Frankrike.[6]
10–15 maj – Studenter revolterar under den så kallade Majrevolten i Frankrikes huvudstad Paris.
12 maj
Postnummersystemet införs i Sverige.
Sveriges första damserie i fotboll startar i Västergötlands Fotbollsförbunds regi.[10]
17 maj – Sveriges riksdag fattar ett första beslut om representationsreform med enkammarriksdag och gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval.[1] Från 1971 består Sveriges riksdag av 350 ledamöter.[7]
22 maj – I Sverige går en drygt 100-årig tradition i graven när studentexamen av traditionell form med censorer och studentskrivningar vid gymnasierna avläggs för sista gången, i fortsättningen sker bara vanlig skolavslutning.[6]
24–27 maj – Studenter i Stockholm ockuperar sitt eget kårhus i protest mot förslaget till ny studieordning med fasta studiegångar vid universiteten.[6] Ockupationen pågår i tre dagar, och beskrivs efteråt som närmast parodisk.[7]
26 maj
- Den svenske flygkaptenen Carl Gustaf von Rosen väcker sensation genom att leda en "luftflotta" på sex små svenskbyggda plan i Biafrakriget mot Nigeria.
Island går över till högertrafik
- Den svenska Omsorgslagen tillkommer för att garantera elever med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar sociala rättigheter och en fullbordad skolgång.
29 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa en mervärdesskatt (moms) på 10 %, som ersätter omsättningsskatten (oms).[7]
30 maj – Frankrikes president Charles de Gaulle upplöser Frankrikes nationalförsamling och utlöser nyval efter våldsamma studentoroligheter och en våg av strejker.[8]
Maj
Kyrkornas världsråd håller generalförsamling i Uppsala.[11]
- 99 personer omkommer då amerikanska atomubåten USS Scorpion ur Skipjack-klassen sjunker i Atlanten 70 mil sydväst om Azorerna.[5]
Juni |
5 juni – 42-årige senatorn Robert Kennedy, som kandiderar för att bli vald som demokratisk presidentkandidat, blir skjuten i Los Angeles och avlider dagen därpå. Polisen griper jordaniern Sirhan Sirhan, som misstänks för mordet.[6]
7 juni – Den säregna aktionen Kunst und Revolution äger rum vid Wiens universitet med bland andra Oswald Wiener, Otto Muehl, Günter Brus och andra medlemmar av wieneraktionisterna.
11 juni – Flygutställningen i Höganäs öppnas av författaren och den tidigare stridsflygaren Douglas Bader.
23 juni – 73 personer dödas och över 100 skadas när panik bryter ut efter en fotbollsmatch i Buenos Aires, Argentina.[5]
12 juli - Sovjetunionens regeringschef Aleksej Kosygin besöker Sverige.
Juli |
1 juli – I Sverige inrättas Styrelsen för teknisk utveckling (STU).
3 juli – Sovjetiske kommunistpartiledaren Leonid Brezjnev talar från Kreml och varnar Tjeckoslovakien för att ge den pågående demokratiseringen "oordnade former som kan äventyra den socialistiska sammanhållningen".[6]
7 juli – Frankrike provspränger en kärnladdning över Mururoaatollen.[4]
31 juli – Ubåten HMS Sjöormen, den första ubåten av Sjöormenklassen, som kan vistas i undervattensläge i flera veckor, tas i bruk av Svenska marinen.
Augusti |
11 augusti – Internationella Röda korsets flyg beskjuts när man försöker leverera förnödenheter till Biafra, där inbördeskrig och svält pågår och 8 000-10 000 människor avlider dagligen på grund av undernäring.[6]
13 augusti – Fredsförhandlingar i Indokinakonflikten börjar i Paris.[12]
16 augusti
Sveriges regering undertecknar fördraget om icke-spridning av kärnvapen och omöjliggör därmed svenska kärnvapen.[1]
Turid Widerøe blir SAS första kvinnliga pilot.
20 augusti – Warszawapaktens styrkor invaderar tillsammans Tjeckoslovakien och stoppar det tjeckoslovakiska försöket att skapa "socialism med mänskligt ansikte". Partichefen Alexander Dubček förs till Moskva.[6]
24 augusti – Frankrike provspränger en vätebomb över Mururoaatollen.[4]
29 augusti
- Kronprins Harald av Norge och fröken Sonja Haraldsen gifter sig.[8]
- Fyren Svenska Björn i Stockholms östra skärgård invigs.
- Kronprins Harald av Norge och fröken Sonja Haraldsen gifter sig.[8]
September |
September – 8 000-10 000 personer dör dagligen av svält i Biafra enligt Röda Korset.[12]
6 september – Ngwane utropas till självständig stat under namnet Swaziland.
11 september – 95 personer omkommer då ett franskt flygplan störtar i Medelhavet utanför Nice, Frankrike.[5]
15 september – I det sista svenska andrakammarvalet får Socialdemokraterna för första gången sedan andra världskriget egen majoritet. Centern blir största oppositionsparti.[1] Valdeltagandet slår rekord (88,7%). Vänsterpartiet erbjuder plats på sina vallistor för utomparlamentariska vänsterorganisationer. Man erbjuder Socialdemokraterna samverkan i kritiska valkretsar, vilket avböjs av dem.
21 september
- Den sovjetiska rymdsonden Zond 5 återvänder till Jorden, med bland annat sköldpaddor, efter att som första farkost utskickad av människan ha rundat månen.[13]
- Sveriges regering fördömer Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien den 20 augusti 1968, och skickar en protestnot där det bland annat står att "Denna utveckling mot större frihet som pågått i Tjeckoslovakien avbryts härmed. En regim återinföres som för det tjeckiska folket representerar 20 års förtryck och ofrihet".[7]
- Den sovjetiska rymdsonden Zond 5 återvänder till Jorden, med bland annat sköldpaddor, efter att som första farkost utskickad av människan ha rundat månen.[13]
Oktober |
2 oktober – Ett stort antal demonstranter dödas av militär i Tlatelolcomassakern i Mexiko, tio dagar före invigningen av Olympiska spelen i Mexico City.[14]
12 oktober – De 19:e olympiska sommarspelen invigs i Mexico City, med deltagare från 119 nationer.[6] Bland annat får Björn Ferm guld i femkamp, och brödra- och seglartrion Ulf, Peter och Jörgen Sundelin vinner 5,5-metersklassen.[7]
14 oktober – De svenske flygaren Carl Gustaf von Rosen återkommer till Sverige efter hjälpinsatser i Biafrakriget där han med fem andra svenska flygare tillfälligt räddat livet på cirka 3 000 barn genom att flyga in livsmedel och medicin.[7]
16 oktober – Jimi Hendrix släpper sitt dubbelalbum "Electric Ladyland".
20 oktober – Jacqueline Kennedy, änka efter USA:s 1963 mördade president John F. Kennedy, gifter om sig i Grekland med grekiske skeppsredaren Aristoteles Onassis.[6]
November |
1 november – USA slutar bomba Nordvietnam.[12]
3 november – Vid översvämningar och jordskred i norra Italien täcks stora arealer av lera och gyttja.[4]
5 november – Republikanen Richard Nixon besegrar demokraten Hubert Humphrey vid presidentvalet i USA,[6] samt American Independent Partys George Wallace.
13 november – I ett tal rättfärdigar den sovjetiske ledaren Leonid Brezjnev invasionen av Tjeckoslovakien med hänvisning till Brezjnevdoktrinen.
25 november – Gamla studenthuset i Helsingfors ockuperas av radikala studenter.
December |
7 december – Jermome Daly kallas till rättegång i Minnesota eftersom han slutat att betala sitt bostadslån. Daly anklagar banken för att ha skapat pengarna för lånet ur luft. Banken medger detta och Jerome Daly slipper utmätning. Rättegången är helt unik.
19 december – SAAB i Linköping och Scania-Vabis i Södertälje går samman till Saab-Scania, den dittills största svenska industrifusionen.[1]
23 december – Bengt Wedholm öppnar Sveriges första pizzeria på sin restaurang Östergök i Stockholm.[8]
- 24 december
- Den amerikanske astronauten William Anders fotograferar jorden från månens omloppsbana. Bilden från namnet Earthrise ("Jorduppgång").
- Elever på Konstfack i Stockholm inbjuder hemlösa att fira alternativ jul på skolan[6] under parollen "Stoppa julterrorn". Även kristna "Ny jul" firas. 200 hemlösa män bjuds in, och liknande arrangemang finns i bland annat Göteborg.[7]
27 december – Kina spränger en atombomb ovan jord.[4]
Okänt datum |
- 10 000-12 000 personer omkommer vid en jordbävning i nordöstra Iran.[3]
- För första och enda gången under seklet dödas ingen brittisk militär i strid.[15]
Organisationen för nordiskt ekonomiskt samarbete (Nordek) börjar planeras.- Invandrarelever i det allmänna svenska skolväsendet ges möjlighet att få undervisning i sitt modersmål (hemspråksundervisning).
- I Sverige införs kommunal vuxenutbildning ("Komvux").
- Barnstugeutredningen tillsätts för att utreda den svenska förskolans pedagogiska effekter.
- En kommersiell tonårsmässa (Teenage Fair) planeras i Stockholm men får lägga ner efter häftiga protester.
- Den svenska länsdemokratiutredningen avger sitt betänkande. Den föreslår till att börja med att den statliga regionala samhällsförvaltningen skall göras till en kommunal självstyrelsefråga. Detta skall ske genom att landstingen istället för länsstyrelserna blir ansvariga för den översiktliga länsplaneringen, för att det skall ske av politiskt valda i offentligt ljus.
- De svenska landstingen tar över ansvaret för läkarväsendet.
- Kvinnoorganisationen Grupp 8 bildas av åtta kvinnor i Stockholm.
- En seismisk mätstation anläggs i Hagfors för att upptäcka underjordiska kärnvapenprov.
Erling Persson köper det svenska företaget Mauritz Widforss som säljer jaktutrustning och herrkläder. Företaget Hennes blir då Hennes & Mauritz, som säljer både herr- och damkläder.- 400 000 charterresor avgår från Sverige, de flesta mot Spanien.[16]
- Sverige inför reglerad invandring.[17]
Födda |
2 januari – Cuba Gooding, Jr., amerikansk skådespelare.
6 januari – John Singleton, amerikansk regissör och manusförfattare.
10 januari – Lyle Menendez, en av bröderna Menendez, dömda för mord på sina föräldrar 1989.
11 januari
Anders Borg, svensk finansminister 2006–2014
Tom Dumont, amerikansk musiker, medlem i No Doubt.
12 januari – Lee Stone, amerikansk skådespelare i pornografisk film.
13 januari
Anna Järphammar, svensk TV-programledare och skådespelare.
Gianni Morbidelli, italiensk racerförare.
14 januari – LL Cool J, amerikansk rapmusiker och skådespelare.
25 januari – Ulf Kvensler, svensk manusförfattare och skådespelare.
27 januari – Tricky, brittisk musiker och kompositör.
29 januari – Edward Burns, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör.
30 januari – Felipe VI av Spanien, Spaniens kung från 2014.
31 januari – Ulrica Messing, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1991–2007, statsråd 1996–2006.
1 februari – Lisa Marie Presley, amerikansk artist.
3 februari – Göran Lundstedt, svensk teolog och statsvetare.
5 februari – Marcus Grönholm, finlandssvensk rallyförare.
6 februari – Karl-Magnus Fredriksson, hovsångare
7 februari – Peter Bondra, slovakisk ishockeyspelare.
11 februari – Petter Ljunggren, journalist.
12 februari
Chynna Phillips, amerikansk skådespelare.
Josh Brolin, amerikansk skådespelare.
15 februari – Tomas Svensson, svensk handbollsspelare, målvakt.
16 februari – Annika Hallin, svensk skådespelare.
18 februari – Molly Ringwald, amerikansk skådespelare.
22 februari – Jeri Ryan, amerikansk skådespelare.
23 februari
Michael Brinkenstjärna, svensk musiker, discjockey, manager och VD.
Henrik Schyffert, svensk skådespelare och komiker.
24 februari – Emanuele Naspetti, italiensk racerförare.
2 mars – Daniel Craig, brittisk skådespelare.
4 mars
James Lankford, amerikansk republikansk politiker.
Alexander Öberg, regissör.
6 mars – Moira Kelly, amerikansk skådespelare.
7 mars
Henrik Hjelt, svensk komiker.
Jason Altmire, amerikansk demokratisk politiker.
8 mars
Patric Nyström, serieskapare.
Bengt Stenberg, svensk barnskådespelare.
9 mars – Annika Lantz, svensk programledare.
12 mars
Tammy Duckworth, amerikansk demokratisk politiker.
Aaron Eckhart, amerikansk skådespelare.
Kjell Elvis, norsk musiker, Elvis-imitatör.
14 mars – Megan Follows, kanadensisk skådespelare.
19 mars – Othman Karim, svensk regissör, fotograf och programledare i TV.
20 mars
Liza Snyder, amerikansk skådespelare.
Lawrence Makoare, nyzeeländsk skådespelare.
21 mars – Kelly Tainton, svensk dansare och skådespelare.
24 mars – Kingen, svensk jazz- och rockmusiker.
26 mars – Kenny Chesney, amerikansk countryartist.
29 mars – Lucy Lawless, nyzeeländsk skådespelare.
30 mars – Celine Dion, kanadensisk sångerska.
1 april
Lasse Karlsson, svensk ståuppkomiker.
Mårten Klingberg, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
3 april – Sebastian Bach, kanadensisk sångare.
8 april – Patricia Arquette, amerikansk skådespelare.
12 april – Leena Meri, finländsk politiker.
13 april – Johan Zetterquist, svensk konstnär.
14 april – Anthony Michael Hall, amerikansk skådespelare.
15 april
Steve Aalam, svensk-amerikansk skådespelare, manusförfattare och rollsättare.
Euronymous, eg. Øystein Aarseth, norsk musiker, gitarrist i Mayhem.
Ed O'Brien, brittisk musiker, gitarrist i Radiohead.
16 april – Martin Dahlin, svensk fotbollsspelare.
17 april – George Holding, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2013–.
18 april
David Hewlett, kanadensisk skådespelare.
Alejandro Alvizuri, peruansk simmare.
19 april
Ashley Judd, amerikansk skådespelare.
Mswati III, kung av Swaziland.
20 april – Anne Kalmari, finländsk politiker.
23 april – Timothy McVeigh, amerikansk militär, terrorist.
24 april – Stacy Haiduk, amerikansk skådespelare.
27 april – Ramzi Yousef, kuwaitisk terrorist.
30 april – Verona Pooth, boliviansk skådespelare.
1 maj
Oliver Bierhoff, tysk fotbollsspelare.
D'arcy Wretzky, amerikansk musiker, medlem i The Smashing Pumpkins 1988–1999.
6 maj – Torbjörn Arvidsson, svensk fotbollsspelare.
7 maj – Traci Lords, amerikansk skådespelare, sångerska och porrstjärna.
8 maj – Johan Pehrson, svensk folkpartistisk politiker.
9 maj – Ruth Kelly, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.
12 maj – Tony Hawk, amerikanskt skateboardproffs
15 maj – Cecilia Malmström, svensk europaparlamentariker (fp).
19 maj
Kyle Eastwood, amerikansk jazzmusiker.
Lena Ollmark, svensk författare och manusförfattare.
20 maj – Timothy Olyphant, amerikansk skådespelare.
26 maj – Frederik av Danmark, dansk kronprins
28 maj – Kylie Minogue, australisk sångerska och skådespelare.
30 maj – Zacarias Moussaoui, fransk terrorist.
4 juni
Rachel Griffiths, australisk skådespelare.
Scott Wolf, amerikansk skådespelare.
5 juni – Anders Sköld, svensk konstnär.
8 juni – Morgan Alling, svensk skådespelare.
12 juni – Sannamari Patjas, svensk skådespelare.
14 juni – Yasmine Bleeth, amerikansk skådespelare.
18 juni – Tova Magnusson-Norling, skådespelare och regissör.
20 juni – Robert Rodriguez, amerikansk skådespelare.
27 juni – Kelly Ayotte, amerikansk republikansk politiker.
30 juni – Phil Anselmo, amerikansk hårdrockssångare.
2 juli – Ulf Ottosson, svensk fotbollsspelare.
3 juli
Ramush Haradinaj, kosovoalbansk politiker, partiledare för AAK (Alliansen för Kosovos framtid).
Teppo Numminen, finländsk skådespelare.
8 juli
Billy Crudup, amerikansk skådespelare.
Magnus Erlingmark, svensk fotbollsspelare.
Peter Gardiner, svensk skådespelare.
17 juli – John Ventimiglia, amerikansk skådespelare.
22 juli – Rhys Ifans, brittisk skådespelare.
24 juli – Kristin Chenoweth, amerikansk artist.
27 juli
Cliff Curtis, nyzeeländsk skådespelare.
Julian McMahon, australisk skådespelare.
30 juli – Sofie Gråbøl, dansk skådespelare.
2 augusti – Boris Dlugosch, tysk musiker och producent.
4 augusti
Daniel Dae Kim, koreansk skådespelare.
Marcus Schenkenberg, svensk fotomodell.
5 augusti
Terri Clark, kanadensisk countryartist.
Marine Le Pen, fransk politiker.
Colin McRae, skotsk rallyförare.
7 augusti
Harold Perrineau, amerikansk skådespelare känd från TV-serien Oz.
Lynn Strait, amerikansk sångare.
9 augusti
Gillian Anderson, amerikansk skådespelare.
Eric Bana, australiensisk skådespelare.
14 augusti
Catherine Bell, amerikansk-brittisk skådespelare och fotomodell känd från TV-serien På heder och samvete.
Johanna Friberg, svensk skådespelare.
15 augusti – Debra Messing, amerikansk skådespelare.
19 augusti – Nikolaos Kaklamanakis, grekisk vindsurfare.
20 augusti – Klas Ingesson, svensk fotbollsspelare.
28 augusti – Billy Boyd, brittisk skådespelare.
29 augusti – Olivia Stevens, svensk cellmålare och skådespelare.
1 september – Mohammed Atta, egyptisk terrorist som förde ett av flygplanen mot World Trade Center den 11 september 2001.
3 september – Felix Engström, svensk skådespelare.
4 september – Phill Lewis, amerikansk skådespelare.
7 september – Marcel Desailly, fransk fotbollsspelare.
9 september – Julia Sawalha, brittisk skådespelare.
10 september – Guy Ritchie, brittisk regissör och manusförfattare.
12 september – Paula McManus, svensk skådespelare, sketchförfattare och programledare i TV.
13 september
Clara Mannheimer, svensk journalist och programledare i TV.
Emma Sjöberg, svensk fotomodell, TV-programledare och skådespelare.
16 september – Marc Anthony, puertoricansk-amerikansk sångare, musiker och skådespelare.
17 september – Lord Jamar, amerikansk rap-artist Brand Nubian.
21 september – Ricki Lake, amerikansk skådespelare och TV-personlighet.
25 september – Will Smith, amerikansk skådespelare och rapmusiker.
26 september – Jim Caviezel, amerikansk skådespelare.
27 september – Patrick Muldoon, amerikansk skådespelare
28 september
Michelle Meldrum, amerikansk hårdrocksgitarrist.
Mika Häkkinen, finländsk racerförare.
Mikael Nilsson, svensk fotbollsspelare.
Naomi Watts, australisk skådespelare och filmproducent.
2 oktober – Jana Novotná, tjeckisk tennisspelare och segrare i Wimbledonmästerskapen.
7 oktober – Thom Yorke, brittisk musiker, sångare i Radiohead.
8 oktober – Emily Procter, amerikansk skådespelare.
10 oktober – Bart Brentjens, nederländsk tävlingscyklist.
12 oktober
Adam Alsing, svensk programledare i TV.
Peter Gentzel, svensk handbollsspelare, målvakt.
Hugh Jackman, australisk skådespelare.
14 oktober – Gustave Lund, svensk kompositör, musiker, författare och skådespelare.
17 oktober – Ziggy Marley, jamaicansk reggae-musiker.
26 oktober – Jon Åge Tyldum, norsk skidskytt
28 oktober – Marjaana Maijala, finländsk skådespelare.
5 november – Sam Rockwell, amerikansk skådespelare.
6 november – Kelly Rutherford, amerikansk skådespelare.
8 november – Parker Posey, amerikansk skådespelare.
10 november – U-God, eg. Lamont Jody Hawkins, amerikansk musiker och skådespelare.
11 november – Tim Huelskamp, amerikansk republikansk politiker.
15 november – Ol' Dirty Bastard, egentligen Russell Jones, amerikansk rap-artist, medlem i Wu-Tang Clan.
18 november – Owen Wilson, amerikansk skådespelare.
26 november – Ruben Eliassen, norsk författare och illustratör.
27 november – Michael Vartan, fransk-amerikansk skådespelare.
2 december
Lucy Liu, kinesisk-amerikansk skådespelare.
Nate Mendel, amerikansk musiker, basist i Foo Fighters.
3 december – Brendan Fraser, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
6 december – Karl Ove Knausgård, norsk författare
9 december – Kurt Angle, amerikansk brottare och wrestlare.
16 december – Peter R. Orszag, amerikansk ekonom.
18 december – Casper Van Dien, amerikansk skådespelare.
22 december
Richey James Edwards, brittisk musiker, basist i Manic Street Preachers 1988–1995.
Dina Meyer, amerikansk skådespelare.
23 december – Quincy Jones III, svensk musiker, musikproducent och skådespelare.
Avlidna |
13 januari – Castro Soromenho, angolansk författare.
22 januari
Duke Kahanamoku, hawaiiansk-amerikansk simmare och surfare.
Nils Norrman, svensk ingenjör och flygpionjär med aviatördiplom från 1915.
30 januari – Rolf Bergvik, svensk ingenjör, flygplanskonstruktör och segelflygpionjär.
1 februari – Axel Witzansky, svensk balettdansör, skådespelare, teaterpedagog och koreograf.
12 februari – Eva Sachtleben, svensk skådespelare.
18 februari – Alice O'Fredericks, svensk-dansk skådespelare, scripta, manusförfattare och regissör.
22 februari – Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
6 mars – Joseph William Martin, amerikansk republikansk politiker.
9 mars – Hans-Jürgen Stumpff, tysk flygmilitär och generalfältmarskalk.
10 mars – Robert Laycock, brittisk general.
14 mars – Erwin Panofsky, tysk konsthistoriker.
16 mars – Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien.[1]
19 mars – Aagot Didriksen, norsk skådespelare.
27 mars – Jurij Gagarin, sovjetrysk kosmonaut, första människan i rymden (död i flygolycka nära Moskva).
1 april – Ernst Nygren, svensk medeltidshistoriker och arkivarie.
4 april
Martin Luther King, amerikansk svart medborgarrättsledare (mördad).
Björn Bjuggren, svensk militär (generallöjtnant).
7 april – Jim Clark, brittisk racerförare.
9 april – Bengt Olow, svensk silverflygare och testpilot vid Saab.
12 april – Franz Pfeffer von Salomon, tysk militär.
16 april – Edna Ferber, amerikansk journalist, romanförfattare och dramatiker.
24 april – Tommy Noonan, amerikansk skådespelare.
28 april – Mortimer R. Proctor, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1945–1947.
2 maj
Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
Gustaf Widner, svensk verkstadsarbetare och politiker (socialdemokrat).
6 maj – Toivo Mikael Kivimäki, finländsk politiker.
7 maj
Olle Florin, svensk skådespelare.
Lurleen Wallace, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1967–1968 och första hustru till George Wallace.
8 maj – Ludde Juberg, svensk skådespelare och teaterledare.
14 maj – Viveka Linder, svensk skådespelare.
21 maj – Bror Hjorth, svensk konstnär.[1]
1 juni – Helen Keller, amerikansk författare, aktivist och föreläsare.
4 juni – Lester J. Dickinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1931–1937.
6 juni
Randolph Churchill, brittisk politiker, son till Winston Churchill.
Robert Kennedy, amerikansk jurist och politiker.
7 juni – Anna-Lisa Baude, svensk skådespelare.
14 juni – Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare.
18 juni – Helga Brofeldt, svensk skådespelare.
25 juni – Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare.
29 juni – Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.
4 juli – Gustaf Larson, svensk industriman, grundare av AB Volvo (tillsammans med Assar Gabrielsson).
9 juli – Göta Klintberg, svensk skådespelare.
21 juli – Ruth St. Denis, amerikansk dansös.
28 juli – Otto Hahn, tysk kemist.
3 augusti
Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare.
Konstantin Rokossovskij, polsk-sovjetisk militär, marskalk 1944.
6 augusti – Ivar Tengbom, svensk arkitekt och professor, ritade Stockholms konserthus.[1]
7 augusti – Julius Hedvall, svensk politiker.
11 augusti – Eduard Hladisch, österrikisk kompositör, musikarrangör, kapellmästare och musiker (violinist).
13 augusti – Anna Flygare-Stenhammar, svensk skådespelare.
16 augusti – J. Russell Tuten, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1967.
17 augusti – Albin Lindahl, svensk skådespelare, sångare och teaterekonom.
20 augusti – Roger C. Peace, amerikansk demokratisk politiker och publicist, senator 1941.
27 augusti – Torsten Törngren, svensk marindirektör och chef för utprovningen vid Thulinverken.
29 augusti – Robert Morane, fransk flygpionjär och konstruktör.
2 september – Jim Nance McCord, amerikansk politiker.
7 september – Lucio Fontana, italiensk konstnär.
8 september – Jan Fridegård, svensk författare.
23 september – Padre Pio, italienskt helgon.
2 oktober – Marcel Duchamp, fransk konstnär och skulptör.
4 oktober – Francis Biddle, USA:s justitieminister 1941–1945 och domare i Nürnbergprocessen.
6 oktober – Olle Björling, svensk musiker (saxofon).
13 oktober – Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
15 oktober – Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951.
23 oktober – Naima Wifstrand, svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.
27 oktober – Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.
28 oktober – Wilber Marion Brucker, amerikansk republikansk politiker.
30 oktober – Ramón Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare, mördad.
1 november – Jules Sylvain ("Stig Hansson"), svensk kompositör (populärmusik), manusförfattare och musiker.[1]
6 november – Chauncey Sparks, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1943–1947.
18 november – Hulda Flood, svensk socialdemokratisk politiker.
9 november – Jan Johansson, svensk pianist och kompositör.[1]
10 november – Gustaf Lövås, svensk skådespelare.
16 november – Nils Whiten, svensk inspicient, regiassistent, skådespelare.
21 november – Alex James, brittisk musiker och låtskrivare.
25 november – Upton Sinclair, amerikansk författare.
28 november – Enid Blyton, brittisk författare av barn- och ungdomsböcker.
10 december
Karl Barth, schweizisk reformert teolog.
Olof Hillberg, svensk skådespelare.
Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare.
11 december – Bob Bartlett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1968.
20 december
Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
John Steinbeck, amerikansk författare, nobelpristagare.
21 december – Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare.
30 december – Trygve Lie, norsk politiker (Arbeiderpartiet), FN:s första generalsekreterare 1946–1952.
Nobelpris |
- Fysik – Luis Alvarez, USA[18]
- Kemi – Lars Onsager, USA[18]
- Medicin
Robert W Holley, USA[18]
Har Gobind Khorana, USA[18]
Marshall W Nirenberg, USA[18]
- Litteratur – Yasunari Kawabata, Japan[18]
- Fred – René Cassin, Frankrike[18]
Litteratur |
Thelander, Joakim (2008). ”Sextioåttarörelsen var de ungas uppror”. Populär historia (nr. 5). Arkiverad från originalet den 4 december 2009. https://web.archive.org/web/20091204083418/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1534.
Referenser |
Fotnoter |
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hundra år i Sverige – 1968, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Sweden_county.html.
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] 20:e århundrades När Var Hur – 1968, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Sverige 1900-talet – 1968, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d] 100 år med Aftonbladet – 1968, 1999
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 106 - Artur Lundkvist i akademien
^ ”Borås tidning 4 oktober 2008 - Öxabäcks IF:s damlags historia”. http://www.bt.se/sport/oxabacks-ifs-damlags-historia/.
^ Sverige 1900-talet – Fädernas kyrka - kärast bland samfund?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1968 (Utlandet), Semic, 1999
^ Gatland, Kenneth (1972). The Pocket Encyclopaedia of Spaceflight in Colour - Robot Explorers. sid. 141
^ ”1968: Student riots threathen Mexico Olympics”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/2/newsid_3548000/3548680.stm. Läst 26 januari 2014.
^ Commentary at the Royal Tournament, 1999
^ Hundra år i Sverige – Håll till höger, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
^ Sverige 1900-talet – De nya svenskarna: Mellan assimilation och mångfald, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g] ”All Nobel Prizes - 1968”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör 1968.Bilder & media