Franciskus (påve)
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Påve Franciskus | |
 Franciskus 2015. | |
| Lokalt namn | Franciscus |
|---|---|
| Född | Jorge Mario Bergoglio 17 december 1936 Buenos Aires, Argentina |
| Vistelseort | Domus Sanctae Marthae, Vatikanstaten, Rom |
| Nationalitet | Argentina |
| Medborgarskap | Argentina, Vatikanstaten |
| Utbildning | Teologiskt seminarium Kemisk teknik |
| Alma mater | Seminario Inmaculada Concepción, Villa Devoto Colegio Máximo San José Facultades de Filosofía y Teología de San Miguel Milltown Institute of Theology and Philosophy Philosophisch-Theologische Hochschule Sankt Georgen Universidad de Alcalá |
| Yrke/uppdrag | Katolsk präst och biskop |
| År som aktiv | 1969– |
| Titel | Påve |
| Period | 2013– |
| Företrädare | Benedictus XVI |
| Kyrkosamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Namnteckning |  |
| Webbplats | |
| Officiell webbplats | |
| Franciskus | |
 Franciskus påvliga vapen. | |
| Påve 2013– | |
|---|---|
| Namn | Jorge Mario Bergoglio |
| Företrädare | Benedictus XVI |
| Valspråk | Miserando atque eligendo,[1] ung. Obetydlig men ändå utvald |
Franciskus, född Jorge Mario Bergoglio 17 december 1936 i Buenos Aires, Argentina, är katolska kyrkans 266:e påve, biskop av Rom och Vatikanstatens statschef. Han valdes till påve Benedictus XVI:s efterträdare 2013 och var dessförinnan ärkebiskop av Buenos Aires. Franciskus är den förste påven från Latinamerika, och den förste som tillhör Jesuitorden.
Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio i Argentina av föräldrar invandrade från Italien. Han utbildade sig till och arbetade först som kemisk tekniker och nattklubbsvakt innan han påbörjade sin prästutbildning och inträdde i Jesuitorden. Han prästvigdes 1969, ledde Jesuitorden i Argentina 1973–1979, utnämndes till ärkebiskop av Buenos Aires 1998 och till kardinal av påve Johannes Paulus II 2001.
Bergoglio valdes till påve Benedictus XVI:s efterträdare, kort efter att den senare avträtt ämbetet, i en konklav 2013. Han antog sitt påvenamn till helgonet Franciskus av Assisis ära. Franciskus är den förste jesuiten på påvestolen och den förste icke-europé som valts till påve sedan Gregorius III år 741, 1272 år tidigare.
Franciskus, vars livsgärning kännetecknats av ödmjukhet, har beskrivit sig som "en son av kyrkan" och bekräftat traditionell katolsk doktrin. Samtidigt har han förespråkat ny betoning, inklusive uppvärdering av kvinnor i kyrkans organisation, motstånd mot marginalisering av homosexuella, förpliktelser gentemot fattiga och behövande i en optimistisk anda samt ansträngningar till dialog mellan människor från olika bakgrunder och religiösa livsåskådningar. Därutöver har han inlett reformer av kurian. Den 31 oktober 2016 kom han till Sverige för att högtidlighålla reformationen och deltaga i From Conflict to Communion – Together in Hope.
Han har omnämnts som mindre formell i påveämbetet, till exempel genom bostadsvalet av gästhuset Domus Sanctae Marthae istället för den klassiska påvebostaden Apostoliska palatset. Dessutom genom enklare klädsel utan överflödig utsmyckning, med fiskarring i silver och bibehållande av pektoralkorset från kardinalsutnämningen.
Innehåll
1 Biografi
2 Påveval
3 Ställningstaganden
4 Syn på familje- och sexualfrågor
5 Officiella skrivelser
6 Referenser
6.1 Noter
7 Externa länkar
Biografi |
Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, som ett av fem barn till de italienska invandrarna järnvägsarbetaren Mario José Bergoglio och hans hustru Regina María Sívori. Han har fyra syskon. Som tonåring fick Bergoglio lov att operera bort en bit av sin ena lunga på grund av en infektion.[2] Han studerade teologi vid Teologiska fakulteten i San Miguel.[3] Han prästvigdes 1969.
Bergoglio vigdes 1992 till titulärbiskop av Auca och utsågs 1998 till ärkebiskop av Buenos Aires.
Han utsågs av Johannes Paulus II år 2001 till kardinalpräst med San Roberto Bellarmino i Parioli som titelkyrka. Han deltog som kardinalelektor i konklaven 2005 som valde Benedictus XVI.
Franciskus talar flytande spanska, italienska, tyska,[4] och latin.
Påveval |
Franciskus blev vald till påve av konklaven under den andra dagen efter den femte omröstningen.
Enligt vad Vatikanen uppger, tog han sig sitt påvenamn efter Franciskus av Assisi.[5] Påvenamn översätts ofta på olika språk, men i Franciskus fall har den svenska varianten endast en något avvikande stavning. Franciskus motsvarar språkligt det svenska namnet Frans, ett namn som används på påven på danska och på norska; på engelska kallas han Francis, på italienska Francesco och på tyska Franziskus.
Skulle Franciskus ha ett regentnummer, så skulle det vara I. Till skillnad från Johannes Paulus I, som var påve 1978 och använde sig av regentnummer I redan innan han hade efterträtts av Johannes Paulus II, så använder Franciskus enligt Vatikanen formellt inget regentnummer eftersom han än så länge är den ende påven med namnet Franciskus.[6]
Franciskus är den förste från Amerika som har blivit vald till påve. Han är den förste icke-europeiske påven på 1 272 år, sedan Syrienfödde Gregorius III var påve mellan år 731 och 741.[7]
Ställningstaganden |
I Argentina har Franciskus gjort sig känd för sitt engagemang för fattiga, bland annat genom att be argentinarna att inte resa till Rom när han blev utnämnd till kardinal, utan hellre skänka pengarna till de fattiga. Han har också uppmärksammats för sitt enkla leverne, som inneburit att han bott i en mindre lägenhet i Buenos Aires och avstått från privatchaufför. I stället har han gärna använt sig av kollektiva transportmedel.[8] I samband med en strejk 2011, talade han om skillnaden mellan "fattiga som förföljs för att de kräver arbete, och rika som applåderas när de flyr från rättvisan".[9] Han har uttryckt sitt stöd och medlidande med offer för trafficking,[10] vilket var ämnet för Världsfredsdagen 1 januari 2015.[11] I december 2014 kallade han flera av världsreligionernas ledare till Casina Pio IV, Vatikanen, vilka gemensamt undertecknade en deklaration mot trafficking, i vilket det definierades som modernt slaveri och som ett brott mot mänskligheten.[12]
Hans roll under den argentinska diktaturen har debatterats redan innan han blev påve. Medan somliga menar att han som ledare för Jesuitorden stödde diktaturens bortförande av politiska motståndare, menar andra att han tvärtom räddade livet på dissidenter genom att gömma dem från militären. Det har också sagts att han medverkat till att återupprätta förtroendet för katolska kyrkan efter diktaturen.[13]
Påven exkommunicerade maffian, särskilt omnämnda är 'Ndrangheta, i juni 2014.[14]
2015 utnämnde Franciskus armeniern Gregorios av Narek till kyrkolärare, och vid den gudomliga barmhärtighetens söndags mässa i Peterskyrkan 12 april samma år höll han tal till armenier med anledning av hedrandet av hundraårsminnet av armeniska folkmordet.[15] Vid den historiskt ekumeniska högmässan deltog Karekin II och Aram I, såväl som Nerses Bedros XIX Tarmouni och Armeniens president Serzj Sargsian.[16] Påvens benämning "folkmord" med anledning av armenierna, ledde till en diplomatisk kris med Turkiet som återkallade sin ambassadör från Vatikanen.[17][18]
Syn på familje- och sexualfrågor |
Franciskus har yttrat sig mer tolerant än sina föregångare i frågor som rör homosexualitet, sexuell samlevnad före äktenskapet samt vigsel av par som gått igenom skilsmässa. I en intervju 29 juli 2013 ger han ett svar på en fråga om en präst som anklagades för att ha haft homosexuella förbindelser: "Men om en person är homosexuell och söker Gud och är av god vilja, vem är då jag att döma en sådan människa?"[19] I en intervju av Antonio Spadara i den italienska tidskriften La Civiltà Cattolica sade Franciskus att kyrkan inte kan fokusera enbart på frågor om abort, preventivmedel och äktenskap mellan homosexuella - att dessa frågor måste diskuteras i ett sammanhang, och att man inte måste tala om dem hela tiden.[20]. Han har själv som påve medverkat vid vigsel av par som varit sammanboende före vigseln.[21]
Påvens mer toleranta syn på dessa frågor återspeglas också i det utkast från biskopssynoden som publicerades 13 oktober, vilket i sin tur mötts av intern kritik från många av katolska kyrkans företrädare.[22]
I mer radikala frågeställningar som synen på samkönade äktenskap har han dock intagit en mer traditionell syn. Som ärkebiskop av Buenos Aires yttrade han sig kraftfullt emot det lagförslag om samkönade äktenskap som behandlades i Argentina 2010[23][24]
Media, såväl religiösa som icke-religiösa kommentatorer, har noterat denna nya tolerans och påven har bland annat utnämnts till årets person 2013 av tidskriften Time.
Franciskus har vid ett flertal tillfällen talat för att kvinnor måste få en starkare roll i kyrkan och samhället. Kvinnor ska inte betraktas som mannens opposition/motsats eller underordade, menar Franciskus. Genusteori avfärdar påven emellertid, eftersom den syftar till att utplåna könsliga olikheter, vilket påven anser vara problemet, inte lösningen. Könen är, anser påven, komplement till varandra.[25]
Officiella skrivelser |
Franciskus utgav 2013 encyklikan Lumen fidei ('Trons ljus') om den kristna tron.[26], baserad på utkast färdigställda av hans föregångare Benedikt XVI. I november 2013 publicerade han den apostoliska exhortationen Evangelii gaudium ('Evangeliets glädje'). I maj 2015 gav påven ut encyklikan Laudato si ('Lovad vare' eller 'Lovad vare du') om omtanken för vårt gemensamma hem, jorden.[27]
Med anledning av konvokationen av jubelåret 2016 för nåden utkom han i april 2015 med bullan Misericordiae Vultus ('Nådens ansikte').[28]
Referenser |
Noter |
^ NPR.org 13 mars 2013: Pope Francis: Simple Image, Complex Past, läst 17 mars 2013
^ 2013: CBS New York (CBS Local Media) - New Pope, Francis, Known As Humble Man with a Focus on Social Outreach. Läst 2013-03-13
^ 2005 (18 april). Toward The Conclave Part III: The Candidates'". Arkiverad 15 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Läst den 14 mars.
^ ”Pope Francis: 13 key facts about the new pontiff” (på engelska). The Guardian. 13 mars 2013. http://www.guardian.co.uk/world/2013/mar/13/new-pope-thirteen-key-facts. Läst 16 mars 2013.
^ 2013: CNN - CNN Vatican analyst: Pope Francis' name choice 'precedent shattering'
^ ”Pope Francis: A Saintly Name, Hold The 'I'” (på engelska). National Public Radio. 13 mars 2013. http://bigstory.ap.org/article/francis-without-roman-numeral. Läst 21 mars 2013. och
”Francis without Roman numeral” (på engelska). Associated Press. 13 mars 2013. http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2013/03/13/174237155/pope-francis-a-saintly-name-hold-the-i. Läst 21 mars 2013.
^ 2013: (13 mar) Financial Times. - New Pope is an Argentine
^ 2013: BBC – Profile: Pope Francis
^ 2011: BBC Argentines protest against pay cuts
^ http://www.theguardian.com/world/2014/apr/10/pope-francis-human-trafficking-crime-humanity
^ http://ncronline.org/news/vatican/pope-francis-2015-world-peace-day-message-focus-human-trafficking
^ http://www.endslavery.va/content/endslavery/en/events/declaration.html
^ 2013: Guardian Pope Francis: questions remain over his role during Argentina's dictatorship
^ http://w2.vatican.va/content/francesco/it/homilies/2014/documents/papa-francesco_20140621_cassano-omelia.html
^ http://www.news.va/en/news/message-of-pope-francis-to-armenians
^ http://www.news.va/en/news/message-of-catholicos-karekin-ii
^ http://www.aljazeera.com/news/2015/04/turkey-demands-explanation-pope-genocide-remark-150412122124015.html
^ http://www.hurriyetdailynews.com/crisis-averted-between-the-christian-world-and-turkey-.aspx?PageID=238&NID=80335&NewsCatID=508
^ Påvens intervju på planet tillbaka till Rom, Signum
^ Intervju med påven Franciskus , intervju av Antonio Spadara, svensk översättning av Anders Piltz i Signum nummer 3 2013
^ Pope witnesses marriage of 20 couples in St Peter’s, Catholic Herald, 2014-09-15
^ Svd 17 oktober 2014
^ ”El Cardenal Bergoglio asegura que la ley sobre el matrimonio gay es una «movida» de Satanás”. InfoCatólica. 8 juli 2010. http://infocatolica.com/?t=noticia&cod=6783. Läst 14 mars 2013.
^ 2013: QX.se - QX.se: Nye påven ser homoäktenskap som "destruktivt"
^ http://time.com/3822482/pope-francis-women-church-society/
^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20130629_enciclica-lumen-fidei.html
^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20150524_enciclica-laudato-si.html
^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/apost_letters/documents/papa-francesco_bolla_20150411_misericordiae-vultus.html
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Franciskus (påve).Bilder & media
BERGOGLIO, S.J., Jorge Mario på webbplatsen The Cardinals of the Holy Roman Church
- Francis: A pope of many firsts
Wikimedia Commons har media som rör Franciskus (påve)..mw-parser-output .sbstyle{clear:both;margin-left:auto;margin-right:auto;border-collapse:collapse;text-align:center}.mw-parser-output .sbstyle,.mw-parser-output .sbstyle td,.mw-parser-output .sbstyle th{border:#aaa 1px solid;padding:4px}
| Företrädare: Benedictus XVI | Romersk-katolska kyrkans påve 2013– | Efterträdare: Innehar fortfarande posten |
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||
|
